Generellt om tekniktidningar i Sverige:
Boomen kom under 90-talet då antalet magasin ökade drastiskt. Mycket av framgången kom ur en ganska enkel och effektiv upplysningsjournalistik som jämförande tester, steg-för-steg, "hela listan" etc. Detta har lagt grunden för hur tidningar tänker och planerar än idag. Mycket handlar om att ge korta och koncisa köpråd. "Bäst i test", "bästa köp" och så vidare.
Detta fungerade utmärkt under 90-talet därför att prylarna skiftade enormt i kvalitet och pris, samt var löjligt enkla prylar. Dessutom fanns det inte så stort utbud. Mitt första MW-test, ett test av åtta cd-rom på fyra sidor i nummer 11-1996 var det inga problem att utse "Bästa produkt" och "Bästa köp". Det är väldigt lätt att skriva djuplodande text och ge tydliga rekommendationer om vilken cd-rom som är bäst och mest prisvärd.
Idag är prylarna som testas otroligt komplexa. Ta sådana vardagsföremål som digitalkameror och mobiltelefoner. Det finns hur många aspekter som helst. Dessutom finns det kanske hundratals aktuella modeller ute på marknaden. En genomsnittlig bläckstråleskrivare har en lång rad olika användningsområden, text, foto, volymutskrifter, olika typer av papper etc. Lägg till att de också kommer med inbyggd skanner, fax och kopiator, liksom nätverkskoppling, Bluetooth och f-n och hans moster. Priserna är färskvaror och kan sjunka 25% på en vecka liksom att de finns förbrukningspriser kopplade. Allt detta gör att produkterna vänder sig till olika användartyper. Sila mygg och svälja kameler.