Att en publicering på nätet har grundlagsskydd innebär att den omfattas av reglerna i yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagsskydd innebär bl.a. att:
• Myndigheter inte får förhandsgranska eller försvåra publiceringen (censurförbud) vilket bl.a. innebär att personuppgiftslagen inte gäller.
• Det är utgivaren som ansvarar för det som publiceras.
• Meddelare har rätt att vara anonyma, myndigheter får inte efterforska deras namn
samt att personer som är verksamma på redaktionen inte får avslöja meddelarens
identitet.
Grundlagsskyddet på webben kan antingen fås automatiskt eller i vissa fall genom att ansöka om utgivningsbevis hos Radio- och TV-verket. Två olika former av publicering på webben kan omfattas av grundlagsskyddet, dels databaser (webbplatser) dels webbsändningar (webbradio, webb-TV och e-posttidningar).
Gäller ej diskussionsforum
En förutsättning för att grundlagsskyddet för databaser ska gälla är att ingen annan än den som driver verksamheten ska kunna ändra innehållet på webbplatsen. Det betyder att s.k. omodererade tjänster såsom diskussionsforum, artikelkommentarer, chats och annonser där användarna kan lägga in meddelanden utan att de först granskas av den som driver verksamheten, inte är tilllåtna på en grundlagsskyddad webbplats.
Om man ändå vill behålla sådana tjänster kan man lösa det på två sätt:
1/ Moderera tjänsten, dvs. granska varje meddelande innan det läggs ut på webbplatsen. I sådana fall gäller grundlagsskyddet även denna tjänst.
2/ Gör en egen webbplats för den omodererade tjänsten och länka från den ursprungliga webbplatsen. Webbplatsen med den omodererade tjänsten måste på ett tydligt sätt avgränsas så att den för användaren framstår som egen webbplats. Vi rekommenderar att den öppnas i ett eget fönster och inte har helt gemensamt sidhuvud och sidfot eller menyer. För den omodererade tjänsten gäller då inte grundlagsskyddet utan lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.