Steve som rådgivare om framtiden för Apple - från 1997 och framåt..

Spola till 15 min och framåt...

Det där var en RIKTIGT rolig och intressant video, tack för tipset! Det om Newton var extra intressant och kom verkligen till liv i och med iPhone och iOS.

Jag instämmer, tack för tipset. Det mesta hade jag redan mer eller mindre hört på andra sätt. Det som dock kändes intressant var delen om NFS då det är precis så som iOS inte fungerar. Den tunna klienten som han pratar om har Apple inte levererat. Sun levererade den; den heter Sun Ray, drar 4 watt, är inte mycket mer intelligent än en kondensator och två lysdioder och får allt annat som marknadsförs som tunna klienter att framstå som IT-världens motsvarighet till lastbil. Det är lite synd att Apple inte gav sig in i den branschen, Steve verkade ju uppenbart kompetent på området.

Det ligger något i det och det är mycket möjligt att de i takt med att nätverket byggs ut kan användas som tunna klienter. Nätverket är en förutsättning för den tunna klienten, men bara för att man kan vara uppkopplad nästan ständigt betyder det inte att det är en tunn klient. I traditionell mening är tanken med en tunn klient att en större del av datorkapaciteten finns på en server och att enheten bara är ett fönster som man kan komma åt den genom. Om klienten förstörs kan man därför i princip plocka upp en ny klient och fortsätta direkt där man slutade. Det kan man inte med iOS.

Sun Ray såg jag en del av på en Ericssonavdelning för många år sedan, sedan dess har det varit tyst om dem (i min värld). Det senaste årets utveckling inom virtualisering verkar dock peka på att de är på väg tillbaka. Oerhört smidigt koncept som jag tror en hel del på även om jag är mer inne på feta klienter som används som tunna. (och som feta när de är offline)

Kom ni ihåg "net booting"? Jobs körde ett helt rack med iMac utan hårddiskar kopplade till en server. Det slog aldrig, lika lite som Sun Ray.

Kliv in en serverhall, där kryllar det av net booting.

Varför skall jag kliva in i en serverhall?

det behöver du inte göra. Du nämnde net booting och att det aldrig slog. Det har det gjort. Inte bara för servrar utan även för t.ex. virtuella klienter som bootar i hallen men presenteras för användaren vid hans skrivbord.

Hur många kontor har den sådan lösning? Jag har inte sett många.

Det är väldigt vanligt i såväl serverhallar som lite större kontorsmiljöer; i vissa fall för att låta maskiner starta från en gemensam rot, men framförallt för att förenkla installationer. Om du har ett antal maskiner som ska installeras så plockar du inte fram installationsskivor och tar dem en och en, du använder NetBoot (eller dess motsvarighet PXE) för att nätstarta maskinen i installationsmiljön som sedan automatiskt installerar maskinen åt dig.

Återigen. Glöm serverhallar. Jag bryr mig inte om vad som finns där i det här sammanhanget. Det jag ifrågasatte var om tunna klienter övht haft något genomslag som desktop i kontorsmiljöer. Jag talar inte heller om att man för olika syften kan välja att netboota en "tjock" klient vid vissa sammanhang.

Glöm gärna serverhallar, för en användare är det förstås ointressant varifrån tekniken levereras. Du vill se vad som händer på ditt skrivbord, om du får det levererat lokalt, från serverhallen eller internet är egalt. Funktionen är intressant. Helt rätt tänkt.

På Tekniska högskolan i Lund såg man många sådana maskiner, vill jag minnas. På biblioteket och studiecentret och så.

Vore inte konstigt om det var så. På universitetsbiblioteket i Göteborg har man tjocka klienter t o m på de terminaler som endast kör mot den lokala kataloger och dess tjänster. Om du skulle kika in på lärarnas kontor på Tekniska högskolor skulle det säkert vara ganska ont om tunna klienter.

Jag tycker mig se tunna klienter överallt, vi har en hel drös av dem här på Umeå Universitet i alla fall. Tunna klienter är om något ett buzzword just nu som många byter till, ofta med någon form av virtualisering (också buzzword) bakom. Konceptet är visserligen inte nytt, principen har varit densamma oavsett om det handlat om X-terminaler eller VT100. Principen att ha gemensamma datorresurser samlade på en plats som kan delas mellan olika platser är äldre än Internet. För den intresserade finns ett bra filmklipp från 1963 med Fernando Corbató där han demonstrerar hur det fungerar. Om molnet är framtiden och elektriskt sammankopplade skrivmaskiner var forntiden så framstår dagens dedikerade datorresurser för kommande generationer snarare som en tillfällig fluga än ett ordinärt fenomen.