- Zackeman
- Medlem ●
Nu finns det ju riktiga fotografer här på forumet, men det här är ett svar från en annan amatör. Kornigheten beror på att kameran ökar ljuskänligheten. Om du vill ha mindre korniga nattbilder måste du ställa ner ljuskänsligheten (brukar väl kallas ISO-tal), det brukar gå att välja ISO 50 som lägst på vanliga konsument kameror. Men det räcker inte, för om du bara skulle ställa ner ljuskänsligheten blir bilderna väldigt mörka (förstås) och därmed måste du öka ljusinsläppet. Det kan du göra genom att ställa in extra lång slutartid. Gärna flera sekunder. Men då måste du förstås ha kameran monterat stadigt (förslagsvis stativ) så det inte blir någon rörelseoskärpa.
Skrevs ursprungligen av Adrian B
Nu finns det ju riktiga fotografer här på forumet, men det här är ett svar från en annan amatör. Kornigheten beror på att kameran ökar ljuskänligheten. Om du vill ha mindre korniga nattbilder måste du ställa ner ljuskänsligheten (brukar väl kallas ISO-tal), det brukar gå att välja ISO 50 som lägst på vanliga konsument kameror. Men det räcker inte, för om du bara skulle ställa ner ljuskänsligheten blir bilderna väldigt mörka (förstås) och därmed måste du öka ljusinsläppet. Det kan du göra genom att ställa in extra lång slutartid. Gärna flera sekunder. Men då måste du förstås ha kameran monterat stadigt (förslagsvis stativ) så det inte blir någon rörelseoskärpa.
Bilderna är tagna från stativ. Den sista bilden är tagit med väldigt lång slutartid, därav ljuset jämfört med den första. Naturligtvis skulle jag kunna ha ställt lika lång slutartid även på den första bilden men den känns ju inte direkt som någon nattbild. Dessutom blev himlen väldigt ljus när man ökar slutartiden för mycket. Kanske är det bara frågan om att hitta en bra balans.
PS: Jag tror jag använde ISO 50
Skrevs ursprungligen av Adrian B
Ah, jag inser att jag nog berättade sånt som du redan visste...
Ingen fara. Kunde ju inte du veta. Jag är heller inget proffs, och det är första gången jag exprimenterar med kamerinställningarna. Förut har det mest varit "peka och tryck", så helt fel ute var du inte. Tack för svaret iaf....
Då vet du vet väl också att vad du mäter ljuset på (ljus himmel alternativt trädtopp) påverkar?
Jag har funderat över samma sak som du då mina mörkerbilder sällan blir bra, om det är så att digitala kameror är sämre på mörkerbilder (flera sekunders slutartid) än analoga kameror? Någon som kan bekräfta eller förneka detta?
/Ola
Skrevs ursprungligen av Taz_1999
...om det är så att digitala kameror är sämre på mörkerbilder (flera sekunders slutartid) än analoga kameror? Någon som kan bekräfta eller förneka detta?
Stämmer bra. Ju svagare ljus, desto tydligare blir det bakgrundsbrus som alla drabbar alla bildsensorer. Bruset kan dels härstamma från sensorn i sig, dels från andra delar av kamerans elektroniska system. Det kan till exempel bli kraftigare precis när en bild skrivs från bufferten till minneskortet på vissa modeller.
Bildsensorn kan inte göra skillnad mellan den elektriska laddning som bakgrundsbruset ger upphov till och den laddning som kommer från ljuspartiklarna (fotonerna).
När bildsensorn träffas av mycket ljus dränks bruset av "korrekta" signaler, men ju svagare ljuset blir desto starkare blir "brussignalen" i förhållande till "ljussignalen". Det är därför bruset är ett märkbart större problem i mörka bildpartier. Boten är att exponera så rikligt det bara går utan att fräta ur högdagrarna.
Ju större varje enskild pixel är på bildsensorn, desto mindre brus. För ju större pixlar är, desto fler fotoner träffas de av. Och ju fler fotoner, desto mindre inverkan får bakgrundsbruset på bilden.
Att öka antalet bildpunkter på en bildsensor av en given storlek ökar visserligen upplösningen, men bidrar också till högre brusnivåer.
Mitt ovetenskapliga intryck är att kamerans exponeringsautomatik alltid försöker kompensera för mörkret genom att öka exponeringen, så att alla bilder ska bli "normalljusa" i slutänden. För att få det "rätta" mörkret i bilderna måste man själv dra ner exponeringen ett antal steg. Och sedan försöker fotolabbet ändå hjälpa till genom att kompensera för min "underexponerade" bild så slutresultatet blir helt galet...
Någon som kan reda ut hur detta funkar och hur man ska bära sig åt??
Kameran kan mäta hur mycket ljus ett motiv reflekterar, men inte skilja mellan ett mörkt föremål som träffas av mycket ljus och ett ljust föremål som träffas av lite ljus, om du förstår hur jag menar.
Den gör det enda raka och utgår från att allt är medelgrått. Det funkar i 80 procent av fallen, men ibland blir det fel. Som när man plåtar i skidbacken eller ute på natten.
Då kan man ge många kameror en tillrättavisning som kallas "exponeringskompensation". Minus för att göra bilden mörkare än medelgrått och plus för att göra den ljusare. Precis som på en kopieringsmaskin.
På fotolabbet gör kopieringsmaskinen tyvärr samma uppskattning av negativet som kameran gjorde av motivet. Den utgår också från att allt ska vara ungefär medelgrått. Väldigt smarta algoritmer eller ännu hellre manuell övervakning med nya exponeringskompensationer är det enda som hjälper.
Skrevs ursprungligen av Göran Segeholm
Kameran kan mäta hur mycket ljus ett motiv reflekterar, men inte skilja mellan ett mörkt föremål som träffas av mycket ljus och ett ljust föremål som träffas av lite ljus, om du förstår hur jag menar.
Den gör det enda raka och utgår från att allt är medelgrått. Det funkar i 80 procent av fallen, men ibland blir det fel. Som när man plåtar i skidbacken eller ute på natten.
Då kan man ge många kameror en tillrättavisning som kallas "exponeringskompensation". Minus för att göra bilden mörkare än medelgrått och plus för att göra den ljusare. Precis som på en kopieringsmaskin.
På fotolabbet gör kopieringsmaskinen tyvärr samma uppskattning av negativet som kameran gjorde av motivet. Den utgår också från att allt ska vara ungefär medelgrått. Väldigt smarta algoritmer eller ännu hellre manuell övervakning med nya exponeringskompensationer är det enda som hjälper.
Förstår precis vad du menar. Det där med exponeringskompensation låter intresant. Har precis fått min kamera (en PowerShot A70) så jag skall kolla om det går att ställa in någon sån't...
Edit: Verkar finnas... skall testa det...
Skrevs ursprungligen av Göran Segeholm
Stämmer bra. Ju svagare ljus, desto tydligare blir det bakgrundsbrus som alla drabbar alla bildsensorer.
Dock drabbar det inte CMOS-sensorer i samma utsträckning som CCD-sensorer.
/ E
Skrevs ursprungligen av Göran Segeholm
Att öka antalet bildpunkter på en bildsensor av en given storlek ökar visserligen upplösningen, men bidrar också till högre brusnivåer.
En artikel om detta av en kille som jobbat hårt för att fixa bra brusreducering av digitala bilder för utskrift:
Film, cmos, ccd yta träffas av ett antal fotoner för att en registrering skall uppstå.
En solig dag träffar 10000tals fotoner pixelytan vilket medför att ett visst värde uppstår ochvilket genom ljusmätaren i kameran översätts till ett visst bländarvärde och tidsvärde .
Kvällsfotografering: samma yta skall nu träffas av ett antal fotoner för att en registering , bild skall uppnås, tidsfaktorn på exponeringen måste förlängas radikalt för att att ett antal fotoner skall träffa ytan och generera en bild.
Mycket av bruset som uppkommer kommer nu från att själva ccd står och blir varm,under den långa exponeringstiden med egenbrus som följd. Vissa prof. ccd hålls kalla genom kylning för att undvika brus från ccd vid långa exponeringar.
Olika kameror har olika stort brusvärde.
Praktiska försök har visat bla att Canon cmos som sitter i D60 D10, D300 verkar vara lämpliga att använda vid långa exponeringar., pga av mindre laddning, mindre värme och därmed mindre egenbrus. Omkringliggande elektronik har oxå stor del i hur en kamera "brusar" . Nikon D1X som nu är mer än 2 år gammal har förvånansvärt lite brus dels pga att själva ccd fortfarande är mycket bra, stor pixelyta på de enskilda pixlarna, och dels genom val av elektronik, kabeldragningar
och att pengar satsades just på att ta bort störningar efter ccd.
Resiprositet: med film kommer det in en sk resiprositetsfaktor, dvs vid långa exponeringar, ex kvällsfotografering gäller inte det uppmätta värdet som kamerans ljusmätare eller extern ljusmätare ger utan den dubbla tiden eller mer måste ibland tas till för att få en optimal exponering.
Testa med olika långa exponeringar upp till det dubbla eller mer och se om ditt brus på just din kameras ccd eller cmos blir lägre vid fotografering i svagt ljus
Beroende på vad man fotograferar kan man välja olika sätt att mäta ljuset/exponeringen. Ibland kan "Matrix"-mätning vara bra, i andra fall "Spot"-mätning.
Ett exempel på en rätt vanlig scen för nattbilder (tagen med stativ). Tyvärr regnade det på linsen så det blev lite konstiga ljuseffekter:
Kameran var inställd på 100 ISO (klarar inte mindre) och en slutartid på kring en sekund.
Det bästa med digitalkameror är ju att man kan fota, fota, fota och fota igen och igen. Och man ser resultatet direkt. Speciellt vid nattfotografering så är det annars svårt att veta exakt hur bilden blir vid vissa inställningar (ska jag ha 2 eller 3 sekunder?) när man är amatör.
Dimma på natten är kul att exprimentera med. Brukar testa en massa olika slutartider. Här är en bild med 8 sekunder (och ISO 50 eller 100 har jag för mig):
ett bra sätt att redan i kameran bedömma bilden är att exponera, därefter kontrollera histogrammet i displayen om det finns tillgång till det. att varken skugga eller högdagrar klipper. dvs att all information ligger innom histogramets ram.
Skrevs ursprungligen av ripley609
Dock drabbar det inte CMOS-sensorer i samma utsträckning som CCD-sensorer.
Vilket brus pratar vi om? Det fins två huvudtyper av brus i en digital bild, dynamiskt och statiskt. Dynamiskt brus kommer man inte ifrån, men det är förhoppningsvis lågt i en bra sensor. Statiskt brus är skillnader som inte varierar över tiden. Sådana fel kan man reducera genom att fotografera med linsskyddet på, och använda denna svartbild för att kompensera med. Var det inte DPReview som hade en lite artikel på ämnet?
Nu är vi inne på ett område som kan ta hur stor plats som helst. Det finns ett antal faktorer som kan framkalla brus. Främst är det pixelytan storlek som är viktig, stor yta = mindre brus. Dessutom finns det något som kallas fill in factor, dvs en pixel kan vara olika täckt med ljuskänslig yta. Vissa kameror har bara sin pixelyta fylld till 25%. Pixlarna i sig själv på samma chip kan vara olika känsliga för ljus
Varje ccd eller cmos har något som kallas mörkerströms läge
Den spänningen varierar med hur varm chipet är. ju varmare ju livligare blir elektronströmmningen och redan vid ca 30grader kan vissa chips element få brus som kan bli en sk hot pixel. Vid för lång exponering kan ett annat fenomen uppstå, pixeln blir "överfylld" pga av den långa exponeringen
och kan störa närliggande pixlar och resultatet kan bli sk blooming
att använda linslock på och ta en exponering så att inget ljus träffar ccd eller cmos och sedan en likadan utan lock är för att ta bort den sk mörkerströms effekten som uppstår i pixlarna. man kan på detta vis kompensera för mörkerströmmen och grundnivån.
Moderna kameror som D60, d100 mfl har detta inbyggt vid långa exponeringar. dvs automatiskt tas en mörkerström bild och en vanlig exponering, datorn i kameran gör sedan en analys.
statiskt brus:
om bruset ökade lika mycket som exponeringstiden, vore det ingen vits att göra långa exponeringar. men så är inte fallet. Ex: Fyrdubbla exponeringstiden och bruset dubbleras endast,
Alltså räcker det med förlänga exponeringstiden 4 gånger för att ta en hälften så ljussvagt objekt med samma kvalitet.
Skrevs ursprungligen av miri
Moderna kameror som D60, d100 mfl har detta inbyggt vid långa exponeringar. dvs automatiskt tas en mörkerström bild och en vanlig exponering, datorn i kameran gör sedan en analys.
Det är en bra funktion, men är det alltid det som avses när en kamera har en brusreduceringsfunktion? Kan man anta det?
Nej
Detta är bara en av många steg i brusredusering, läser man om hur en ccd fungerar, så inser man att det finns ett antal svårigheter att få en så brusfri eller bild fri från olika fel . Grundproblemen löses nog idag likvärdigt av kameratillverkarna pga att de använder samma chip. Olympus och Nikons konsumentkameror har i flera fall samma ccd från Sony, men uppvisar vid test olika värden vad det gäller brus, bildkvalitet,mmmm.
Trist. Jo, jag vet att man kan reducera brus på många sätt (t.ex. medianfiltrering), men just svartbilden känns så viktig vid mörkerfoto.
Man får väl helt enkelt testa, och avgöra med experiment om ens kamera tarsvartbilder eller om de bara joxar med pixelfilter.
Jag har också lekt lite med nattbilder. Det är roligt. 30 sec och 200 asa på en sony v1. Bruset syns men det är ändå på en rimlig nivå tycker jag. Kanske had det blivit ännu bätte med andra tider och bländare?
http://www.fronesis.nu/mitt/kkrona.jpg