Ni som pluggar på Univ...

Jag pluggar andra året på Kognitionsvetenskap i Linköping.
Jag var med om det fenomenet förra hösten och trots att många kompletterat under årets lopp så är ungefär halva klassen fortfarande inte klara med dom två första kurserna. Vi har också diskuterat det flitigt, både bland studenter och programledning. Och det vi kom fram till var att det var ett par olika orsaker som gjorde att kurserna, som annars är ganska lätta, bara blev fel:
• Föreläsaren var inte dålig, men gav aldrig kursen eller studenterna någon uppmärksamhet. Han var väldigt stressad.
• Vi fick ingen vikarie dom gånger föreläsaren var sjuk (sjukskriven på halvtid).
• Ett par "starka" studenter som var lite pessimistiska drog med sig flera andra att inte göra allt vad de kunde.

A-kurser skall inte kräva färkunskaper, ej heller att man varit aktiv inom området sen tidigare. Så något är galet.

Ibland görs det för svår tentor, och det där verkar vara ett sådant exempel. Händer då och då. Normal frekvensen av icke godkände bör ligga kring 20% har jag för mig.

Det låter väldigt dumt. Intro- och A-kurser ska ju göra att alla når samma nivå och om det inte står uttryckligen i antagningskraven så ska man ta för givet att det finns dom som i princip inte kan något om ämnet.

Att bara 3 av 34 blir godkända tyder verkligen på att institutionen misslyckats med sin kärnverksamhet - att lära ut. Men med all förmodan var ribban lite för högt ställd, alternativt att tentan omfattade andra moment än vad som egentligen lärdes ut. Tycker att resultatet egentligen säger mer om institutionen än om studenterna.

Och sen är ju tentamen en rätt förlegad examinationsform. Det finns många alternativ som ofta gör att man lär sig ämnet bättre än att bara plugga till en tenta. Men det är ju en annan historia.

/M

Läste en kurs i kryptoteknik där de två sista frågorna blev lättare om de tre första besvarades korrekt - de tre första frågorna ansågs vara av sådan art att man skulle ta dom om man "bara" läst på ordentligt. Godkänt var 30 poäng (10p per fråga). Följden blev en rejäl förskjutning i godkännande kurvan; jag lyckades inte ta den (*mycket* abstrakt kurs) och provade aldrig igen

/CX

Som jobbandes inom universitetsvärlden kan man ju se det på ett annat sätt (visst sjutton finns det dåliga föreläsare och värdelösa kurser, inte tu tal om det, men sett ur ett lite större perspektiv).
De senaste åren verkar studenter ha blivit otroligt mycket mindre studiemotiverade. De vill också att undervisningen skall efterlikna gymnasiet där det står någon vid en kateder och berättar vad man ska lära sig utantill så man klarar "provet".
När jag började vid universitetet och läste musikvetenskap var första tentan precis så här, även om inte resultatet var fullt så dåligt. Vi hade 2 föreläsningar i veckan i 5 veckor, ca 300 sidor på danska och en bunta kompendier i kombination med 3 kassettband fulla med musik som skulle kännas igen. Många verkade torska på att de inte tog alla delarna lika allvarligt. Inom universitetet är ju föreläsaren till för att belysa speciellt intressanta delar av kursmaterialet eller accentuera aktuellt forskningsläge eller ta upp speciella områden som inte kursmaterialet i övrigt avhandlar, inte att vara den som avslöjar tentafrågorna.

I det aktuella fallet skulle jag kontrollera ifall det var möjligt att svara på frågorna utifrån det material som finns för kursen. Finns inte det, ja, då är det riktigt illa och tentan bör underkännas rakt av och en ny tentatid sättas upp. OM svaren finns i materialet (tänk på att materialet innefattar föreläsningar) så finns nog inte så mycket att göra. Man kan försöka sig på att bestrida kursmaterialets omfång, som skall finnas angivet och beslutat av institutionsstyrelsen. Är littertur/resurslistan inte tagen av styrelsen så är det generalfel, men är den godkänd och ligger inom ramarna vad gäller omfång (varje inst/univ väljer egna ramar inom rimliga nivåer, du får fråga vad som är standard hos er) så är det faktiskt svårt att göra annat än skriva upp sig för omtenta.

När jag pluggade Systemvetenskap och A-kursen Programutveckling 10p (I prog.språket C) för 5 år sedan så tror jag det endast var 12% som fick IG och knappt 1% som fick VG. Och då var vi 120 elever samt 2p av 10 var Labbar.

Jag vet dock att Dataingengörsprgrammet och deras kurs i Programmeringsmetodik (PUMA) hade och har väldigt hög IG-statestik.

Med detta väilj jag säga att den föreläsearen jag hade i programutveckling var mycket populär och duktig på att förklara och lära ut. Medan läraren i Porgrammeringsmetodik (PUMA) är riktigt dålig på att lära ut. Och det syns alltid i resultatet

Så det har mycket med kvalité på föreläsaren att göra tycker jag. Samt föreläsaren har ett ansvar att se till att så många som möjligt klarar sig, annars så ger inte staten resten av pengarna för att betala kursen och hans lön (Jag vet detta då jag har många vänner som går forskarutbildning och som har dessa krav på sig). Nog för att denna klarar sig ändå, inga pengar dras in osv. Så det låter som ett krafigt misslyckande från föreläsaren sida. Jag tycker att ni ska uttrycka detta missnöja i kursutvärderingen samt ta upp det med studierektorn. Sedan prefekten och ev. rektorn om inget annat räcker. Tala med kåren också.

Stå på dig och lycka till!

Mmm, det är precis det här som är det stora dilemmat för dagens institutioner. Det är ju en inte helt enkel balansgång, var sätter man gränsen? Om man underkänner så innebär det ju förlorade intäkter till institutionen. På grund av detta har det nu blivit vettlöst lätt att ta sig igenom krisdrabbade utbildningar. De har helt enkelt inte råd att underkänna folk. Man låter folk tenta om och om igen, göra restuppgifter, allt för att studenten skall klara sig. Som grädde på moset bedöms en utbildnings kvalité på genomströmmningen (hur många som klarar kursen) och på kursutvärderingarna från studenterna och hur många klagar på att det är för lätt att få godkänt på en kurs?

Nåja, det där var ett riktigt grinigt inlägg. För att återkomma till din situation så säger jag igen, kontrollera kursmaterialet och förvissa dig om att frågorna var "omöjliga" att svara på med en rimlig arbetsinsats, och rimlig är i detta fall 5 veckors heltidsstudier alltså 125 arbetstimmar inklusive föreläsningstid. Dessutom skall du som sagt kolla att litteraturlistan är tagen av institutionsstyrelsen och har ett rimligt antal sidor. Hos oss ligger gränsen på en 5poängare på runt 1000 sidor.

Det enda jag känner till i ämnet är att många kuggar fysik- och mattekurserna på Civilingenjör: Industriell Ekonomi i Luleå. Ekonomikurserna däremot klarar de flesta.

Här i Umeå blir det allt sämre ställt med mattekunskaperna bland elever som kommer till universitetet. Vilket gör att många tekniska kurser som t.ex. analog elektronik (som i grunden är tillämpad mattematik) får ökat antal icke godkända elever.

Det där med sämre mattekunskaper kan diskuteras.... De äldre mattelärare jag haft hävdar det bestämt, medan han jag hade i senaste kursen hävdade att det snarare har skett en förändring i hur matematiken lärs ut i gymnasiet, och att högskolorna inte kunnat hänga med i förändringen.
Enligt honom är dagens studenter kanske sämre på utantillkunskap, men det får de igen av en större vilja att lära sig, att utforska. Något som äldre lärare sällan uppmuntrar, för i deras utbildning gällde det att kunna saker utantill. Vilket gör ämnet tråkigt. vilket inte motiverar studenterna att lägga ner tid på ämnet, och då misslyckas man givetvis.

Oj, precis motsatsen till vad jag upplever! De studenter jag träffar på på A-nivå är ju vettlöst ointresserade av allt. De vill bara ha sina poäng och sitter av föreläsningarna, de kan ju SMS:a under tiden. Tro mig, jag har sett det många gånger.

Det samma kan man även se på C-nivå, då studenter bara vill få poängen så de kan ägna tid åt sitt exemensarbete istället.

Jag är övertygad om, vad gäller motivation, så är den dubbelt riktad. Ingen Student blir mer motiverad när Föreläsare och labbar suger golfbollar genom en trädgårdslang. Det spelar ingen roll om Studenten är grymt motiverad från början, är Föreläsaren dålig, så blir inte studenten motiverad.

Sen så gäller väl 80-20-regeln även här.

Det är synd att det inte krävs för en föreläsare att denna har utbildning i Didaktik samt även kanske en grundkurs i Neuro Linguistic Programming (NLP) innan. Detta skulle göra stor skillnad och ge en bättre kvalitetsnivå anser jag.

Jag har alltid trott att det är Natural Language Processing/Programming. Se där. Alltid lär man sig något nytt, visste inte ens att Neuro-LP fanns. Och jag som har läst datalingvistik och AI...

Har nog inte varit uppmärksam.

NLP är inom beteendevetenskap. Det finns mer att läsa här: http://www.nlpinfo.com/

Jag min min grundkurs i NLP här: http://www.futurepace.se/
... och vill gärna gå en forsättningskurs när jag har mer Gelt.

De kurser jag läser för tillfället (Medvetandefilosofi och Användbara system) är bäddade för att ge bra resultat (i antalet G-/VG-betyg). Jag tror att jag kan attribuera det till att våra föreläsare har varit riktigt duktiga på att lära och hålla klassen intresserad. Ett viktigt steg i det är nog att tidigt visa för studenterna hur kursen har samband med den övriga utbildningen.

Dessutom, bollman, jag vet visserligen nästan ingenting om vilka kurser eller utbildningar du föreläser för eller hur mycket du försöker göra åt problemen, men ointresse går tyvärr åt båda hållen. Det är väldigt lätt att se om en föreläsare eller någon som ska hålla ett seminarie kommer oförberedd eller inte verkar bry sig om kursen. Och det smittar ganska snabbt av sig. Tyvärr.

Hehe, mina föreläsningar brukar inte vara några problem, jag undervisar bara på ett program och de är mycket motiverade och de föreläsningar jag har är så pass viktiga att de oftast inte vågar låta bli att lyssna Inte för att skryta, men jag brukar få finfina omdömen
Det handlar ju också lite om varför man läser en viss kurs. Humaniorakurser har ju numera så låg beläggning att man kan komma in i stort sett utan betyg och en del verkar plugga humaniora bara för att de inte kom in på det som de egentligen ville läsa.
På det program jag föreläser så har vi ca 250 sökande till 42 platser, de tas ut med antagningsprov oh individuella intervjuer så de känner sig priviligerade och är motiverade.
Mina erfarenheter av "slapperiet" kommer från att ha gjort tillfälliga inhopp i t.ex. webbsökning för andra fristående kurser, samt en del andra föreläsningar som jag suttit in på.

Finns åtminstone i Lund en kurs som heter "högskolepedagogik" som alla lärare tvingas gå. Jag behöver dock inte för jag är IT-ansvarig, inte lärare trots att jag undervisar ca 10 veckor om året.

Vad är kravet för att få undervisa på högskolenivå (enl. Högskoleförordningen) ? Ja, inte sjutton är det pedagogisk skicklighet i alla fall. Det räcker med 60 poäng i själva ämnet och att vara trevlig. Det finns ganska mång fallgropar att ramla i när man skriver tentor, oftast för att man utgår från vad man själv som lärare tycker är viktigt på kursen, sen skiter man i vad det står i kursplanen.

Tentan ska avspegla kursplanen. Med den och den föreslagna litteraturen i hand ska man klara G utan att anstränga sig särskilt mycket.

Det finns en övertro på lärares förmåga att lära ut, oavsett deras pedagogiska skicklighet. En lärare ska i en ideal situation fungera som ett kunskapsroder, inte som kun skapskälla. Hon ska anvisa var kunskapen finns att söka, anvisa vad som är väsentligt och vad som är av perrifert intresse, men det är studenterna som ska läar sig. Det handlar mer om inlärning än utlärning och då blir det helt plötsligt lite mer av studenternas ansvar.

Problemet brukar inte ligga inom pedagogik (eller påverkan som man också kan kalla det), utan Föreläsarna kan för lite Didaktik (undervisningsteknik). Om de fick Lära sig NLP ovanpå det så skulle studenterna springa till deras föreläsningar.

Som IT-ansvarig så tippar jag att du är involverad i Datakom och datasäkerhetskursen?

Hejja! Precis så, men så vill inte studenterna ha det, de vill matas.

Tro mig, alla utbildningar med någon form av självaktning har interna kvalitetskrav. På vår avdelning har vi möte varje vecka, vi diskuterar upplägg, undervisningsformer (vi kör PBL), lärare osv osv. På de 6 åren jag har jobbat på utbildningen så har inte terminerna sett lika ut mer än max 2 år i stöten, sen ändras något vi inte är nöjda med. För oss är feebacken från studenterna grymt viktig, vi tar det på största allvar.

Tyvärr kan jag nog hålla med om att det inte funkar så bra på andra ställen och att man nog lättt blir hemmablind, men jag vidhåller att studenterna inte riktigt hajjar konceptet med självstudier och föreläsningar.

Förklara för dem vad skillnaden i att vara Elev och Student. Det gjorde mina första föreläsare på universitet i karlstad. Efter den föreläsning så insågman att man inte är elev längre och får hemläxor utan att man är student och få fixa det mesta på egen hand.

Det är också något som borde införas på varje universitet vid A-kursen. Att förklara skilnaden på grundskolan och universitet samt elev och student.

Men som sagt 80-20-regeln gäller ju även här.

Precis min erfarenhet också. Det brukar avhjälpas med en snåltenta som sorterar de som ansträngt sig och de som glidit. Det är en väsentlig skillnad mellan utbildning (bedrivs t.o.m. gymnasiet) och bildning. En del studenter är fortfarande gymnasister som inte läser en enda rad utan att ha blivit tillsagda. Bildningsperspektivet förutsätter en annan inställning. Jag klan bara leda en häst till vatten, inte tvinga den att dricka.

Problemet är att detta inte uppmärksammas någonstans.

Nä'r jag började på Chalmers var det full fart från ruta ett, utan att man någon gång fick veta eller ens reflektera över hur man bör ändra sin inställning till lärandet för att klara av skolan. Och då kan man som lärare inte klaga på studenternas ovilja. Man kan inte förutsätta att nyblivna studenter har klart för sig vad som krävs. Hade räckt med en föreläsning om studieteknik, så hade jag sluppit missa hälften av mina kurser i ettan. Fast det ligger antagligen i Chalmers natur att man ska göra saker svårare än nödvändigt, bara för sakens skull. Man upptäcker ganska snabbt att inte mycket är jättesvårt, men föreläsare har en tendens till att krångla till det lite extra bara för att...