Tack vare litiumjonbatteriernas laddningscykler kan man alltid förvänta sig att batteriet kommer att hålla för t.ex. 500 cykler (varierar). Sen är två uppladdningar à 50% eller fyra om 25 procent lika mycket en laddningscykel som en 100%-laddning från tomt till fullt. Alltså tjänar man inget på att suga ut minsta lilla ström från botten av batteriet i tron om att man på det sättet skjuter upp förbrukandet av nästa cykel. Inte heller förlorar man något, dock.
Om man verkligen låter den dra slut på batteriet, och sedan laddar i tolv timmar så har man genomfört en konditionering av batteriet, och man kan vara säker på att det utnyttjar sin fulla kapacitet.
Ett exempel: Mitt batteris kapacitet sjönk för några veckor sedan till 5000 mAh, och när det var laddat så långt slutade datorn ladda det, och trodde att det var fullt.
Då laddade jag det i ett dygn eller nåt, och lät den sen dra slut. I slutet satt jag och pluggade in nätsladden när den gick i vila, så att den kunda vakna igen, bara för att sedan dra ur sladden.
Dessutom startade jag om den i välj-start-skiva-med-alt-läge (då viloläget inte kan användas) och sen stod så i en halvtimme, trots att OSet tyckte att batteriet var slut.
Hursomhelst, när jag sen laddade upp det igen kom jag upp i 6200 mAh, där jag är nu.
