Med begreppet "tunna klienter" avses ju vanligtvis klienter i ett nätverk som startas upp med data från en server. Vanliga varianter är t.ex. citrix och olika linuxlösningar där klienten får sitt skrivbord med inställningar, specifika programuppsättningar etc. från servern vid uppstart och inloggning.
Det där är en inbyggd funktion i OS X server. Bara att kryssa i en ruta i serverkonfigen och sedan sätta upp klienterna så de får sin miljö från servern vid inloggning. Givetvis måste man konfigurera för olika användare/grupper på servern så det är ju en hel del jobb initialt men det kanske lönar sig i längden.
Det är iofs inte vad som efterfrågas, eftersom Netboot och Network Install båda kräver fullfjädrade klienter, d.v.s. med inbyggd disk och en processor som gör allt jobb själv. Tunna klienter är en annan sak, eftersom de saknar egna lagringsmöjligheter och överlåter allt jobb utom uppritning av skärmen till en applikationsserver.
Det finns ingen funktionalitet för att skapa riktiga tunna klienter med OS X, och jag tror ärligt talat inte att det kommer att ändras i framtiden heller. Behovet är helt enkelt inte tillräckligt stort, och givet Apples fokus på medieproduktion och grafikintensiva tillämpningar skulle jag bli väldigt förvånad om de ändrar sig. Däremot finns det många andra bra vägar att gå, billigast och bäst brukar det bli om man kommer över snorbilliga begagnade pc:ar (t.ex. gamla p2:or), strippar dem på hårddiskarna, smackar in nätverkskort med bootkrets och kör mot en linuxserver med rejäl processor och mycket minne. Prata med Erik_J här på forumet, han har gjort en del riktigt imponerande (och kostnadseffektiva!) sådana lösningar.
