MarkDF

Inställningar:
Koppla som bilden.

Öppna en webbläsare på den trådbundna och gå till http://192.168.0.50/ för att komma till accesspunktens inställningswebb. Välj ett nätnamn/SSID, t.ex. "KentasWifi" och välj krypteringsmetod WPA-auto, Pre-shared key, ställ in en hemlig nyckel.

Välj KentasWifi i Airportmenyn på Powerbooken och mata in hemligheten. Drick glögg och ät papparkakor, men akta tangentbordet.

Jag vet inte vad en Zyxel är, men jag gissar att det är ett ADSL-modem och ritar så här:

[Telejack]
   |
   |
[Modem]
   |
   |(WAN-port)
[Hemmarouter DI-604]
 |||| (LAN-portar)
 ||||
 |||L--- [Dator 1="1"]
 ||L--- [Dator 2="2"]
 |L--- [Dator 3="3"]
 L--- [Wi-Fi-acesspunkt DWL-2100AP]
         :
         :... [Dator 4="4"]
         :... [Dator 5="5"]

I exemplet är Dator 1, 2 och 3 trådanslutna och 4 och 5 trådlösa. Alla hamnar innanför brandväggen och på samma subnät.

Strax till vänster om F15:

I nödfall funkar ju skärmtangentbordet (Start > Programs > Accesories > Accessibility > On-Screen Keyboard).

INTRIK

relevant assoc.: intryck (bildl.:[+20] bokstavl.:[+20])
bra assoc.: intrikat [+10]
dåliga assoc.: orwellianskt [-5], inte rik [-2]
Verkar vara oanvänt. [+5]

Summa: 48 poäng på MDF:s varumärkesskala* vilket placerar det i klass B. 50 poäng krävs för klass A. Nära.

*Nyss påhittad och fantastiskt godtycklig.

I brist på bättre svar och egna erfarenheter bjuder jag på några länkar så länge. Eftersom du antagligen redan läst http://www.apple.com/itpro/articles/adintegration/ och http://images.apple.com/server/pdfs/Open_Directory.pdf får du här några icke-Apple-länkar:

Exempel OD och AD (Panther): http://www.computerworld.com/softwaretopics/software/story/0,10801,95925,00.html
Webcast OD och AD (Panther): http://macenterprise.org/content/view/50/42/
Mac och AD (utan OD): http://weblog.bignerdranch.com/?p=6&page=3

Det sistnämnda är väl enklast, men webcasten verkar roligare med både maskin- och användarspecifika profiler.

Kolla först var du har crt1.o och använd flaggan -B för att ange sökvägen. Exempel:

$ locate crt1.o
/usr/lib/crt1.o
/usr/lib/gcrt1.o
$ gcc -B/usr/lib/ new.c

Har du rak eller korsad TP-kabel? Klarar din nätverksutrusnings portar att korskoppla sig själva? Tänk på att en dator normalt sänder på stift 1&2 (orangefärgat par om det är kopplat enligt T568B) samt mottager på 3&6 (grönt par vid T568B). En switchport sänder på 3&6 och mottager på 1&2. Det är alltid trevligt om switcharnas och datorernas portar kan växla detta automatiskt (kallas bl.a. Auto-MDI/MDI-X eller Auto Uplink), men det är inte säkert att det är så.

Som jag förstår det krävs komponent och digital ingång för att få klistra på märkningen. Den digitala ska vara HDMI eller DVI och den måste stödja HDCP. Villkoren finns på sid 11 i detta PDF-dokument. Enligt min mening är vitsen med märkningen att utgivarna ska kunna försvara sig när förbannade kunder blir arga på att deras skivor vägrar skicka ut HD-bild till deras icke-DRM:ade utrustning med:

"Du skulle köpt sånt som är märkt HD-ready. Din 30-tums Cinema Display har inte den märkningen och klarar inte HDTV fattar du väl...". Trots att den har betydligt bättre upplösning än de flesta HD-ready-apparater.

"Äsch, det förstår du väl att en komponentkabel inte klarar HDTV - den är ju analog - det är därför du bara får standardupplösning.", kommer en och annan stormarknads-TV-nasare säga, trots att det bara är DRM den inte klarar.

Läsvärd artikel från Ars Technica om BlueRay, HD-DVD, HDCP, Vista, Leopard, Cinema Display och hur de nya formaten ska täppa till "det analoga hålet".

Jo, det är mycket osannolikt att Microsoft kommer sälja sådan hårdvara. Det är betydligt mer sannolikt att Apple kommer att göra det. Vad gäller mjukvara däremot kommer Microsoft att vara med på noterna. Apple likaså. Vare sig de vill det eller inte.

Det är nämligen så att mjukvara och hårdvara för att spela upp HD-DVD/BlueRay precis som för DVD inte får göras av vem som helst på grund av patentskydd och annan lagstiftning (t ex mot kringgång av kopieringsskydd).

Högst upp i denna näringskedja är upphovsrättsinnehavarna (t ex filmbolag). Dessa låter formatutvecklarna (DVD-konsortiet och BlueRay-förbundet) tävla mot varandra vem som kan ge mest skydd mot privat- och piratkopiering. Dessa å sin tur ställer krav på hårdvarutillverkare och mjukvaruutvecklare för att dessa ska få licens. I fallet DVD handlade kraven bara om regionskodning och kopieringsskyddet CSS.

För HD-formaten ställs kravet att hela kedjan från skiva till bildskärm ska vara kontrollerad. En tillverkare/utvecklare får inte göra det möjligt att skicka HD-video okrypterat över DVI om inte skivan säger att det är tillåtet. Det innebär bland annat att en bildskärm måste innehålla en licensierad avkrypterare (HDCP), vilket dagens datorskärmar oftast inte gör. TV-apparater märkta "HD-ready" stödjer dock HDCP.

Slutsats: Eftersom Apple säljer bildskärmar kommer de vara tvugna att stoppa in HDCP-chip i dessa om de ska fungera fullt med HD-DVD och BlueRay. Microsoft behöver däremot inte stoppa någonting i den hårdvara de säljer (tangentbord och möss).

Som en liten ljuspunkt i detta kommer gissningsvis de första filmerna på HD-skivor antagligen tillåta HD-visning över okrypterad DVI resp. HDMI för att låta folk få lite tid att skaffa de DRM-stödda prylar som behövs. Den som just köpt en 30-tums Cinema Display är nog inte sugen på köpa nytt på en gång. Nästa steg är att låta de som inte har en kontrollerad signalväg få se HD-materialet i lägre upplösning, t ex 480p. Rätt åt er, era jävla pirater!

Ja, det går utmärkt. Anslut skrivaren till en av datorerna och låt denna dela ut skrivaren på nätverket. De exakta handgreppen för att fixa detta beror på hur er "datorpark" ser ut.

Jag hoppas det är ok om jag gissar lite - jag är inte särskilt insatt i Cocoa-programmering:

Tangentbordslayoutfilen mappar mycket riktigt tangentkod 52 (vilket jag tror är entertangenten) till ASCII 0x03 (eg. Unicode U+0003).

Jag antar att TextEdit använder antingen ett av Cocoa-API:ns standardtextrutor eller i alla fall en standardteckenläsare för att ta inmatningar från tangentbordet. Denna funktion/metod använder ju uppenbart tangentbordslayoutfilen eftersom det går att byta layout, men vissa tangentinmatningar måste tolkas. Exempelvis är backsteg mappat till 0x08, men det vore ju galet att bara infoga detta Unicodetecken i textmassan, så 0x08 tar istället bort föregående tecken. På samma sätt ersätts antagligen 0x03 (ETX) och 0x0D (vagnretur, CR) med 0x0A (radmatning, LF). Före OS X var macstandarden CR, men nu är det LF, precis som andra *NIX-varianter (Windows kör CRLF).

Skillnaden du upplever består i att kontrollkoder som ctrl-c för ETX och ctrl-m för vagnretur inte används/fungerar i OS X som på en gammal terminal förutom i just terminalen. Däremot fungerar många emacs-genvägar i Cocoaapplikationer, se denna lista. Prova till exempel att ställa markören mellan 99 och mac i Safari:s adressfält och tryck ctrl-t.

Ladda hem denna ZIP:ade html-manual istället för .exe-filen.

Låtarna man köper från iTMS är inte krypterade för att förhindra piratkopiering. Eftersom

1. Det fungerar inte.

2. Piraternas källfiler är inte nätköpt förlustkomprimerad musik.

3. Den som beslutat om det vet naturligtvis om punkt 1 och 2.

Vad är då den riktiga anledningen? Tror någon att iTMS kunder skulle köpa mindre musik om låtarna var utan DRM? Naturligtvis inte. Skulle inte skivbolagen vilja slippa distributionskostnaderna för CD-skivor och kunna göra nåt roligare för de pengarna? Jo, förvisso, men...

...om kunderna skulle kunna köpa okrypterad musik i bra digital kvalitet till marknadspris så betyder det att en artist och ett skivbolag bara får betalt en gång per låt och intresserad kund. Ingen ringsingnalsförsäljning, ingen streaming till mobiltelefon som sponsras av skivbolagen eller vad sjutton för nya försäljningskanaler som det pratas varmt om i Ny Teknik (men ingen gillar).

Med DRM begränsas inte musikförsäljaren/-producenten av upphovsrättslagarna. Om kunderna blir vana med att musiklyssning måste autenticeras av försäljaren innebär det helt nya möjligheter att få betalt för sina alster som dagens upphovs- och konsumenträttslagar inte har utrymme för. Djävulens advokat i mig frågar varför CD-kunden ska ha evig rätt att lyssna på ett alster när han köpt en begagnad skiva och inte ens bidragit till upphovsmännens leverne?

Det bästa av allt vore att (1) kunna välja sina egna konsumentlagar och skriva in dessa i ett kopieringsskydd och sedan (2) på något sätt göra det olagligt att bryta de begränsningar man valt för produkten.

(1) var ju väntat. Det sker ju även utanför den digitala världen, men där villkoren inte överrensstämmer med god sed och lagar brukar kunderna gladeligen strunta i dem. Med all rätt. (2) trodde jag aldrig skulle ske, men hände den 1 juli 2005 i Sverige.

Ursäkta för det långa inlägget, gränsande till konsumentpolitik, men jag ville ge min förklaring till att det frodas handel med böcker, TV-apparater och allt möjligt på webben, medan de uppenbara produkterna film och musik med digital leverans lyser med sin frånvaro. Förutom i piratvärlden. Det känns som att komma in i en butik utan personal - man hittar de produkter man vill ha, men det finns ingen att ge pengar till.

Anslut USB-kabeln och sätt kamerans funktionsväljare i läget "PC". Kameran använder den välstödda USB-delstandarden för masslagring (USB Mass Storage).

Om det är lagligt eller inte beror på om förlagan är lagligt tillhandahållen:

Exempel 1: SVT tillhandahåller Rapport för nedladdning från sin webbplats. SVT har antagligen tillstånd från upphovsrättsinnehavaren att göra detta och därför är materialet på deras webbplats lagligen tillhandahållet allmänheten. Du får göra en "privatkopia".

Exempel 2: SVT tillhandahåller Rapport för nedladdning från sin webbplats. Jag gör en laglig "privatkopia". Jag gör denna tillgänglig för allmänheten via bittorrent utan att ha upphovsättsinnehavarens tillstånd. Du får då inte göra en "privatkopia", dvs ladda ner denna fil med bittorrent eftersom förlagan gjorts tillgänglig i strid med upphovsrättslagen.

Det kan alltså vara både lagligt och olagligt att ladda ner exakt samma data. Före 1 juli 2005 vore bara jag brottsling i exempel 2, men nuförtiden är vi båda brottslingar i exempel 2.

Din sista mening ("Ponera att vinjetter och annat upphovsrättsskyddat material är bortklippt.") begriper jag inte riktigt. Är allt upphovrättsskyddat material bortklippt så kan du naturligtvis inte bryta mot upphovsrätten genom att kopiera det, men frågan är vad som är kvar?