/mr

Datorer följer bara instruktioner - hela tiden utförs bara det arbete som datorn är tillsagd att göra.

Hur i allsin dar kommer det sig att servrar, nätverk, televäxlar etc är instruerade att krascha pga för mycket trafik? Trafik som dessutom inte är transport av något materiellt, utan bara insignaler i systemet?
Hela problemet känns egentligen oerhört bisarrt.

(frågan kan med fördel ses som retorisk) O:-)

Hehe, det var ju också en härligt skev tolkning... O:-)

Neurala nätverk är ju bra på mönsterigenkänning - även av mönster som är svåra för oss att formellt beskriva - och det vill till att man får nätverket att känna igen "bra musik" utan att för den delen bara känna igen just de bra musikexempel man gett den. Då har man en användbar neuronnätsbaserad fitness rater för sin evolutionära algoritm, och slipper lyssna på musiken själv.

Du kanske iofs var ute efter att låta neuronnätet generera musik istället för att bedöma befintlig musik, och då hamnar man säkert i lite andra dilemmor.

Hahaha...
Evolution av patternbaserade ljudstrukturer råkar vara ämnet för denna tråd.
Jag orkar inte kommentera en massa andra ämnen som känns irrelevanta, du får ursäkta.

Du har helt rätt - det är detta som är det opraktiska dilemmat när det gäller musik. Man måste i de flesta fall låta en lyssnare avgöra, och det är ofantligt tidsödande och opraktiskt! Om det däremot hade handlat om att optimera en robotarms rörelse eller hitta den bästa lösningen på nåt formellt beskrivbart problem, så hade det varit lättare för datorn själv att göra det i nästan hur många generationer som helst.

Gott! Neuronnät är just vad jag tänkt testa som första skott när det gäller att låta datorn trots allt bedöma musiken. Dock, precis som du säger, så borde man kanske kunna få problem med att algoritmen spottar ut nästan samma sak som man gav den. Men vi får se.

Absolut inte.

En bättre rytm är en rytm som jag tycker mer om.

Nej.

!!!

Jag skrev gener, inte hjärnor...

Jo men precis. Det behövs mer utveckling på den fronten.

Absolut!

Tack för många goda tips och tankar, och den där "Predators" var ju rätt söt... synd bara att de inte lagt in nästan några ALife-egenskaper alls, utan i stort sett bara betraktat det som ett partikelsystem.

Evolutionen är långt ifrån bara slumpmässig (annars hade vi inte varit så snygga som vi är, inte ens som din avatar ) , utan bygger på både slumpmässig genetisk variation samt naturligt urval (dvs survival of the fittest). Tillsammans ger detta en väldigt smart biologiskt implementerad algoritm som tar sig fram till bättre och bättre arter. I liten skala ter det sig kanske väldigt slumpmässigt, men på längre sikt är det det naturliga urvalet som får råda, med en lagom slumpmässig "dallring" för att komma fram till rätt resultat. Litegranna som dithering, kanske man kan säga?

(Schysst raggningsfras - "ööh, skarumé hem å DITHRA lite?")

Naturen är jäkligt smart, och i stort sett samma mekanismer kan användas och implementeras i datorprogram för att lösa optimeringsproblem eller som sökalgoritm. I vissa fall är det betydligt mer effektivt än "klättra-uppför-derivatabacken" och andra gängse metoder, bl a eftersom evolutionen tack vare mutationerna letar både lokalt och globalt i sökrummet.

Värt att notera är att våra gener och deras hyss är förvånansvärt digitala, och därmed ganska lätta att härma. Cellen är som en liten hålkortsstyrd maskin. Lurigare är det med transformationen från genotyp (generna) till den fenotyp (kroppen, plantan etc) som ska utsättas för det naturliga urvalet. Denna transformation beror ju både på miljön och generna - i nån komplicerad utveckling som vi aldrig kommer att förstå oss på, och som är svår att härma. Men som behövs. En evolutionär algoritms effektivitet står och faller med ett bra förkroppsligande.

Jadå, den ska tids nog släppas för allmän begrundan.
Jag "ska bara" (TM) fixa klart den först. Och få den snygg nog - tänkte sätta den i LaTeX.

Denna tråd hade jag råkat tappa. Så, på den jäkeln igen:

Det är bra att du frågar just detta - för jag är lika mycket ute efter båda, faktiskt! Live/ifartengrejor och studioverktyg kan ha så pass olika krav och möjligheter att de är svåra att förena i en och samma pryttel. Båda sorterna är av intresse, och särskilt det som lämpar sig för bägge!

Bingo är bara förnamnet, eftersom min fråga har sitt urspring i min purfärska magisteruppsats om genetiska algoritmer för patternbaserade ljudstrukturer, handledd av densamme Palle...

Hejhej,

jag patternforskar till husbehov men är inte allvetande och tänkte därför fråga er i egenskap av experter:
Känner ni till några patternbaserade instrument som är lite smartare än de vanliga när det kommer till att skapa nya patterns?

Det jag söker:
- är patternbaserat (t ex rytmmaskiner & enkla sequencers)
- kan själv skapa eller modifiera patterns på sätt som är smartare än slump & autokomp
- är gärna "nyskapande" och "annorlunda"

Både mjukostiga ljud och hårda paket är välkomna.

Sen skulle jag gärna vilja höra ifall nån av er snubblat över nåt användbart musikredskap som utnyttjar artificiell intelligens, neuronnät, genetiska algoritmer eller artificiellt liv etc.

Tack på förhand.

/mr