Motivet är (i min tolkning) att Apple vill inte hamna i en liknande "gisslan-situation" som dom hamnade med Carbon teknologin under övergången till OSX, och sen igen i övergången till Intel.
Dom höll på att hamna i samma läge i med CoreAudio tekniken, där dom löste det genom att köpa Logic/Emagic.
Risken dom har är att en sk. "middleware" produkt som t.ex. Flash blir så dominerande att, säg 20-30% av applikationerna på iPhone/iPad är baserad på den, inklusive några "killer Application".
När sen Apple kommer med nya OS versioner, ny hårdvara m.m. så ligger plötsligt det i händerna på en 3'e part att kunna säga... "Nej, vi kommer inte att stödja version X/hårdvara Y förrän tidigast nästa vecka/månad/år/aldrig".
Och helt plötsligt kan Apple tvingas att underhålla flera linjer av OS/Hårdvara pga. av att annars slutar många/viktiga/populära applikationer att fungera, och det ligger inte i Apples primära fokus på att för slutanvändaren ska det "bara fungera".
När dessutom den här typen av "Middleware" uppmuntrar utvecklare att producera applikationer som uppfyller minsta gemensamma nämnare, dvs. applikationen kommer att fungera likadant på alla olika plattformar och inte stödja saker som är unik för en enskild plattform. Detta kommer att minska incitamentet att man ska skaffa en iPhone/iPad eftersom "programmen fungerar ju lika bra på min Andriod/Nokia/Ericsson"...
Det här tror jag är dom viktigaste argumenten till dom nya licensvillkoren.