paf

Jag måste erkänna jag är lite förvirrad efter att ha läst hela denna tråden...och måste försöka ställa lite frågor innan jag beställer en AppleTV 2G (försöker få plex att fungera på MacMini, men det är bara trassel...):

- Har någon fått SvT Play och TV4 Anytime att fungera på AppleTV(2G)?

- Om så, är iPhone/iPad jailbreakad?

- Vilken programvara körs på iPhone/iPad? Safari, eller annan speciell sak?

- Vilken version av iOS på respektive device?

- Fungerar det även med iPod Touch?

- Filmer, kan de ligga på en stationär Mac i iTunes, som sedan "delas" med AppleTV (2G) och iPhone/iPad/iPod Touch? Dvs, de får inte plats i devicet vid sync, utan ligger bara på stationär mac?

- Eller egentligen, finns det ingen riktig beskrivning någonstans hur sådant här funkar?

Nja, inte riktigt.

En ISP har tre typer av anslutningar:

- Mot kund

Kunden betalar normalt för max(inkommande,utgående), dvs för det som han kan använda peak.

- Mot annan ISP som man "peerar" med, dvs utbyter trafik med.

Historiskt har detta skett utan betalning, och de två ISP:erna kommer överens om hur tjock sladd som behövs mellan dem. Man betalar s.k. half-circuit, dvs hälften var av kostnaden för sladden. Detta blir en låg kostnad om båda operatörerna redan är anslutna tex till en knutpunkt någonstans.

Det kan hända idag att en (liten) ISP måste batala för peering.

- Mot annan ISP som man köper "transit" av.

Detta innebär att man som ISP inte bara kommer åt den andra ISP:ns kunder, utan också kunder till andra ISP:er som man når via den ISP man får transit från.

Det är transit till "resten av Internet" som kostar c:a 80-120 Euro/Mbps/mån. Ju mer man kan skicka inom sitt eget nät eller med andra ISP:er man har peering med, desto mindre mängd bandbredd måste man köpa i transit.

Säg att en operatör har 100 kunder. Var och en har 10Mbps, men peak använder de bara 1Mbps. Det behövs då 100Mbps i backbone hos operatören. (Dvs, max bandbredd som alla kunderna använder samtidigt överstiger aldrig 100Mbps.) Av detta kanske 50% är inom Sverige och man har lyckats få peering med alla operatörer här. Därmed behöver man bara köpa 50Mbps i transit (vilket skulle bli kanske 40kSEK/mån, dvs 400kr/mån utslaget på de 100 kunderna).

När man köper transit så är det i princip oberoende av i vilken riktning trafiken går. Men, om man har tur och köper transit av en stor operatör i Sverige, och man har en trafikmodell som är tvärt om mot vad den operatören har, så kan man få det billigare. Billigare för att den man köper av inte behöver bygga ut sitt nät.

I världen finns det idag bara c:a 4 operatörer som INTE köper transit av någon...

Pengar åker alltså från slutkund mot "mitten av Internet" vad gäller IP-paket. Inte från "uppringande till uppringd part" som gäller för traditionell telefoni och tjänster på Internet.

Transit till Internet kostar på marknaden mellan 60 och 120 Euro per megabit och månad i Europa. Priset har legat ganska still senaste två åren, även om antalet fall där priset är under 100 Euro har ökat.

Detta gäller om du köper mellan 30 och 150 Mbps fast access.

Om du använder sladden enbart vid vissa tillfällen (och därmed kan visa att du inte har normal användning) eller om du kan visa att du enbart accessar siter i Sverige så kan du få det billigare. Du kan också få sladden billigare om du skriver kontrakt på en längre tid.

Men, någon på listan sa att 40kSEK var dyrt för 100Mbps till kontoret. Det är det inte. Det är ruskigt billigt. 60kSEk är något som jag skulle kalla "billigt". 75kSEK kan man se här och var och 100kSEK är ett pris man nog inte egentligen ska behöva betala (om man inte är återförsäljare till tex bredbandskunder så att risken att sladden är full hela tiden är hög).

IP-paket är dyra.

Det är tjänster som är billiga att göra, om man bara får många kunder. Omvänt mot vad folk är vana att betala alltså. Det är därför (påstår jag) IP-leverantörer försöker hitta på tjänster som de sedan använder för att korsfinansiera IP-paketen med.

Jag tror tex inte vi behöver så många som hostar email (varje IP-leverantör idag), utan kanske 3-4 stycken, totalt. Annars blir driftkostnaderna för höga. (Jag räknar inte in de servrar som har färre än 100 mailboxar, för de är också billiga.)

Liknande beräkningar kan göras för tex distribution av video. Därför bör det teoretiskt vara bäst om man vill sprida video att som någon nämnde:

- Spela in video, mixa färdigt
- Skicka en (1) ström till en tjänsteleverantör
- Denna tjänsteleverantör sprider på det sätt som han anser att det är billigast för tillfället givet den målgrupp som specificerats

(Kommentar till tidigare inlägg om vad unicast och muticast var...)

Nej, multicast är en teknisk term för när ett IP paket skickas till flera mottagare. Om man använder multicast måste därför alla tittare ligga lika i tiden.

Unicast innebär att man skickar ett IP-paket per mottagare, och om man kör unicast kan varje användare (eftersom de har var sin ström) ligga olika till i tiden.

Multicast är alltså "radio/tv-broadcast" och unicast är "video on demand".

Olika förslag beroende på vad du ska göra, och hur produktionen av källan till utsändningen går till. Dvs, vad lämnar produktionsfirman? En ström? Flera som du ska mixa själv? Ska du också arkivera det hela? Ska det arkiveras mixat eller omixat? Hur gör du med ljudet? Ska du ha in annan information också ("Välkommen-skylt" etc)? Vilket format ska du använda? Vilken codec för video och ljud? Vilken bandbredd? Hur ska kunder komma åt strömmarna?

I princip:

(1) En utsändning till många: Hyr in dig någonstans

(2) Flera utsändningar till många: Kontrollera vad det skulle kosta att göra det själv, men det är nog dyrare än att samarbeta med någon

(3) Skicka ut med multicast om du tycker det är ok att några kunder inte kan titta, för då hjälper du till att få multicast spritt

Ska du göra det för 25k användare är det inget som du på en eftermiddag kommer på hur det ska lösas.

Tyvärr behövs det multicast hela vägen från din sändare till mottagaren. Vad gäller de nät som finns i Sverige så har inte så många operatörer multicast påslaget, även om deras routrar klarar det.

Det finns helt enkelt tillräckligt med bandbredd i verkligheten för "normala" utsändningar, och man sitter fast i en catch-22.

Jag är orolig att de nät som byggs till slutanvändare är såna att de inte kan distribuera multicast (förutom SUNET), och de brandväggar som konsumenterna köper klarar inte heller multicast. "Marknaden" har helt enkelt inte behövt det.

Personligen har jag försökt få en organisation som SR och SvT ta "sitt ansvar som statliga bolag" att vara de första som kräver multicast av sin operatör för att kunna göra utsändningar. Men, det händer ingenting. Uppenbarligen får SR och SvT (och andra) "tillräckligt" bra kvalitet genom att köra unicast.

Javisst, *internt* i ett nät används multicast i en del fall, men inte globalt.

Som Randy Bush sa härom dagen: "Det går åt mer bandbredd för att hantera all mail om multicast än vad det finns multicasttrafik".

Dock tror jag personligen absolut att det behövs även globalt på längre sikt.

ICQ och AIM är inte samma sak. I praktiken finns det ett par olika nätverk som inte samarbetar:

irc
icq
aim
msn
jabber (som dock har gateway till aim)

Det är beroende på detta som program som Fire! funkar så bra. Du behöver bara ett program trots att det finns så många olika nät.

2400c är bäst hittills. Minst hittills (undrar om den inte är mindre än en iBook). Dock såldes den enbart i USA (där jag köpte den) och Japan där den var storsäljare. Det är fortfarande "möten" för innehavare av 2400 där de fotograferar så många 2400 som möjligt på en och samma plats i samma bild.

Jag bor i Sverige, men rapporterar till en grupp i San Jose. Det gör att jag är "här" c:a 2 veckor varannan månad.

Så, för att svara på den underliggande frågan:

- Nej, jag köpte den inte i Sverige, utan på Apple Retail Store i Palo Alto, på University Avenue, mitt emot Borders.

De öppnade kl 10. Jag kom dit typ 10.40. 3 personer i kö. När jag gick därifrån strax efter 11 var det kö långt ut på gatan. C:a 100 personer i kön.

Detta är ganska intressant då man måste ha en Mac med Firewire för att ha skoj med iPod....

Jag har nu haft en iPod i c:a 10 timmar, och jo, den är bra. Jag var lite osäker på den innan jag i torsdags kunde få tjuvtitta på en. Jag bestämde då att verkligen skaffa en.

Sakerna som är bra är:

(1) Den laddas genom Firewire. Inga extra sladdar, ingenting. Man får med en helball strömadapter som enbart har Firewire-anslutning!

(2) Överföringen av låtar är snabb. C:a 5 minuter speltid per sekund. Inte konstigt kanske, men man blir ändå förvånad när man ser hur snabbt det går.

(3) Synkroniseringen är snabb. Om ingenting ändrats så tar det c:a 3 sekunder för i mitt fall 3GB och 546 melodier innan jag får reda på att synk är klar.

(4) Förpackningen som den ligger i vinner...

(5) Firewire-sladden är lite väl lång, men ny sån kan man skaffa.

(6) Den funkar verkligen bra ihop med iTunes2 och en mac.

(7) Inbyggt Easter Egg "breakout" är lite för lätt spel, men ändå ok.

(8) Navigeringen är förvånansvärt bra. Enda dumma saken är att man inte kan gå i menyerna (som är höger-vänster för olika nivåer) med tangenterna "höger" och "vänster". Man måste använda mittknappen och "Meny" som är högst upp för att gå åt höger och vänster respektive.

(9) Hörlurarna är bra, men jag tror ändå jag kommer använda mina egna. Jag minns min Archos och de plastbitar man fick, så är det inte. De man får fungerar.

(10) Man får en extra knapp brevid Equalizer i iTunes2 där man gör inställningar för sin iPod.

etc etc...jag är nöjd, trots priset...

I och för sig vore det skoj att ha en sattelit men, vem i Sverige kan ratta in en sattelit som är på 97 grader väst? Nog för att de ligger högt upp, men ändå...

Kan man se satteliter mer än 90 grader väst i Sverige?

Även om fler och fler för VPN använder IPSEC, så är det olika mellan olika leverantörers IPSEC-implementationer. De flesta stödjer grundläggande funktioner i IPSEC, men så fort man slår på något "ballt" så behöver man olika programvara beroende på vad man kopplar upp sig mot.

Tex är det olika mellan VPN 3000 och VPN 5000 produkterna från cisco för specialfunktioner.

Så, att bara fråga efter en programvara för OSX och VPN är inte tillräckligt. Man måste veta vilken burk du ska koppla upp dig mot också.

Jag har inte lyckats hitta bra dokumenation för sökfunktionen i Mail.app, och undrar om någon annan lyckats filura ut hur det hela fungerar.

Man kan söka på enstaka ord, eller kombinera dem så här:

foo and bar

Detta söker efter meddelanden med "foo" och "bar" i dem.

foo bar

Detta gör någon magisk approximativ matching av foo och bar, och jag fattar inte hur det går till. Man kan alltså få som svar saker som inte innehåller "foo" eller "bar" (i varje fall inte båda) och speciellt inte "foo bar".

Men, avskiljare mellan ord verkar inte bara vara space, utan även bindestreck är "skumt". Att söka på "draft and ietf and impp" går hyfsat, men "draft-ietf-impp" går inte. Det ger ungefär samma magiska resultat som "foo bar" ovan.

Vad jag vill är att fatta hur jag gör för att skriva in en textsträng, kanske med space och ´-´, och få exakt matching och ingenting annat.

Är det som så att man bara får saker som matchar exakt om det finns, och annars approximativ matchning?

Ge följande kommandon, och se vad som händer. Det borde ge en del tips:

# cat /etc/resolv.conf

# dig domänen.se. mx

# sendmail -bt
> 3,0 användare@domänen.se

Vad gäller access till port 25 på interfacet lo0 så kan man inte komma åt det från applikationer som går i Classic. Detta beroende på hur klistret mellan Classic och MacOSX är gjort.

Därför måste mailklienter (tex) som går i Classic som ska använda sendmail (tex) som går i MacOSX använda sig av den IP-adress som finns på något annat interface (tex en0 eller en1). Dessutom måste applikationer som lyssnar på dessa interface acceptera anslutningar från "andra datorer". Detta är tex normalt blockerat i OpenSSH om man vill tunnla protokoll över SSH (fixa med argument -g, men då öppnar man ett rejält säkerhetshål). Man måste också kolla eventuella inställningar man satt på ipfw.

Så, kolla att sendmail är igång, att det lyssnar på port 25 (kolla tex med telnet från ett terminalfönster) och sedan vilken IP-adress du pratar med från din mailklient.

Vad gäller konfiguration av sendmail så är det inte _så_ himla svårt med det M4-paket som idag medföljer källkoden.

Trassligt första gången kanske, men...