Andreas testar Oneplus 5

Vid en första anblick kan det se ut som att Oneplus-telefonerna använder en standard-installation av Android, och detta är inte långt ifrån sanningen. Oxygen OS 4.5.1 som används här är en lätt anpassad version av Android 7.1.1 där tilläggen mest handlar om att låta användaren konfigurera mjukvaran och hur den interagerar med hårdvaran. Ett exempel på detta är att du kan välja om du vill visa virtuella knappar på skärmen för de kapacitiva knapparna för bakåtnavigering och flerkörningsmenyn för appar. Till skillnad från tidigare visas det nu inte någon virtuell knapp för att ta fram app-menyn utan du sveper istället upp från skärmens nedre del för att visa denna. Om du saknar denna appmeny-knapp kan den aktiveras igen i inställningsmenyn.

En tidigare tradition hos Oneplus-telefonerna är den anpassningsbara hårdvaruknappen på telefonens vänstra sida, den så kallade växlingsknappen eller "slidern". Som standard växlar denna mellan olika nivåer kallade tyst, stör ej och ring. Med slidern i tyst-läget kan du välja mellan ett fåtal alternativ för vad som ska släppas igenom, och i ring-läget kan du bara ställa in om telefonen ska vibrera eller ej. I stör ej-läget kan du däremot konfigurera en uppsjö av alternativ, bland annat vilka typer av notifikationer som ska släppas igenom, om du vill aktivera återuppringning för personer som ringer flera gånger inom loppet av tre minuter och du kan även ställa vilka favoritkontakter som ska undantas från reglerna.

Andra tillägg som är värda att nämna är stör ej-läget för spelande samt läsläget. Likt lösningen som används i Samsung Galaxy S8 är stör ej-läget för spelande precis vad det låter som, det vill säga att det dels ser till att du inte störs av irriterande notifikationer under spel och det ser även till att de kapacitiva knapparna inte aktiveras av misstag under en spelsession. Läsläget är däremot ett trevligt tillägg som konkurrenterna inte kan skryta med på samma sätt. Med detta läge aktiverat växlar skärmen till gråskala som gör nattligt läsande betydligt trevligare. Likt de flesta moderna telefoner stöds även ett läge med reducerat blått ljus. Här finns även en funktion vid namn extended screenshot som kan skapa en rullande skärmdump, användbart om du exempelvis vill ta en skärmdump av en lång lista och inte bara det som syns på skärmen för tillfället.

En bestående ojämnhet

Ett problem som Oneplus produkter har dragits med sedan starten har varit en något opolerad mjukvara. Vissa modeller har lidit extra mycket av detta, både omgång ett och två drogs med ett flertal större problem medan Oneplus 3 och 3T nöjde sig med mindre allvarliga men fortfarande besvärliga buggar. När Oneplus 2 uppdaterades till Android 6.0 introducerades en hel myriad allvarliga buggar som bland annat drog ner batteritiden rejält, och Oneplus 3/3T drogs med en märklig bugg där ljud inte kunde fångas från externa mikrofoner anslutna över 3,5 millimeterskontakten.

Flera uppdateringar har redan släppts till Oneplus 5, som förhoppningsvis blir mer stabil mjukvarumässigt än tidigare modeller.

Denna bugg har obegripligt nog inte åtgärdats i Oneplus 5, och detta är ett problem som ingen annan aktör dras med vad jag vet. Redan under dag två av testandet låste sig telefonen när jag skulle kopiera telefonnummer från adressboken, vilket krävde en hård omstart av telefonen för att åtgärda. Mängden buggar som Oneplus 5 dras med har hittills inte varit så pass allvarliga att de ska avskräcka från ett köp, men det är oroväckande att gamla buggar består trots att de är väldokumenterade på webben. Jag stötte även på andra lustiga problem under Dreamhack-vistelsen, bland annat att Oneplus 5 tvärt vägrade att sända en stabil Facebook Live-sändning i mer än dussintalet sekunder. Efter att en livesändning avbrutits femton sekunder in bytte jag till en kollegas Iphone 7 som skötte livesändningen utan bekymmer.

Dessa problem, och andra buggar och tillkortakommanden, kan åtgärdas efter lansering via mjukvaruuppdateringar. Oneplus historik med skakiga uppdateringar till nya versioner av Android-basen ger fog för viss oro, och känner du att de problem jag har beskrivit här låter allt för oroväckande kan du med fördel invänta de första stora uppdateringarna för att se om de förbättrar situationen.

Imponerande men osäker

Som helhet är Oneplus 5 en imponerande telefon och en klar förbättring för den som vill ha en renodlad Android-telefon utan att importköpa en Google Pixel för hutlösa summor. Den är ruskigt snabb, är snyggt designad och välbyggd och den dubbla uppsättningen kameror gör ett imponerande bra jobb även om de inte riktigt rår på marknadens giganter från Samsung och Apple. Denna modell introducerar dock ett gammalt och ett nytt problem.

Det gamla problemet är den något ojämna mjukvaran, som tidigt ställde till med bekymmer under mitt testande, och det är svårt att förutspå hur många av dessa bekymmer som kommer att åtgärdas i framtida uppdateringar (och om dessa kommer introducera nya bekymmer). Att prislappen har tagit ett steg upp innebär också att Oneplus 5 hamnar närmare de största konkurrenterna än tidigare modeller, och hamnar därmed utanför vad som kan klassas som mellansegmentet. Priset är dock fortfarande betydligt lägre än konkurrenterna med likvärdigt maffiga specifikationer så den gamla parollen "mycket telefon för pengarna" gäller i allra högsta grad fortfarande.

Oneplus 5 får i slutändan en rekommendation, med brasklappen att du med fördel kan ha is i magen och invänta den första rundan uppdateringar som förhoppningsvis korrigerar de värsta buggarna. Eftersom Oneplus 5 inte kan köpas tillsammans med abonnemang hos svenska mobiloperatörer, eller testköras i deras butiker, måste du lita på Oneplus tillräckligt för att göra ett kontantköp. Om du kan leva med en något ojämn mjukvaruupplevelse är Oneplus 5 en telefon väl värd dina surt förvärvade pengar.