InDesign Stortavla, blir galen!

1. Nationalencyklopedin

Alltså kan en vektor inte vara annat än rak.

2. Grafisk kokbok

Jag tror att det hela härstammar från den tiden när de enda ritprogram inte baserade på pixelgrafik som användes var olika typer av CAD-program. Där har man alltid använt sig av vektorer för att skapa ritningar. Dels för att det är lättare att beskriva en vektor, dels för att man använde plottrar med fasta pennor för att skriva ut ritningarna. Fortfarande idag används vektorer vid framställning av tekniska ritningar och kartor i olika typer av CAD-program.

En av de viktigaste sakerna med teminologi och språk, framförallt fackspråk, är att man ska reducera risken för missförstånd till max. Därför tycker jag att man bör använda rätt ord för att beskriva rätt sak. Både när det gäller densitet på olika grafiska element (som jag nämnde i inlägget ovan) och beskrivningen av olika typer av grafiska företeelser (vektorer kontra kurvor).

Är man oförsiktig vid användningen av olika termer så kan lätt missförstånd uppstå. Försök att undvika det.

Man har sagt vektorgrafik i 15 år nu. I dagsläget så blir det väl mer missförstånd om man plötsligt skulle börja använda begreppet objektgrafik istället. Det är möjligt att det är inte helt riktigt att säga vektorgrafik men alla vet vad man menar och det är väl huvudsaken.

Låter lite som diskussionen om "typsnitt/teckensnitt" som var på tapeten i Cap & D för ett antal år sedan. Så länge det står Typsnitt inne i programmen så är det ju det uttrycket folk använder. Så länge som Adobe/Makromedia saluför sina program med benämningen vektorgrafik så är det detta som vanligt folk använder.

Adobe® Illustrator® 10 software defines the future of vector graphics...

Illustrator® 10 Industistandarden för vektorgrafik

FreeHand MX The vektor tool for illustration and production/

Det tycker jag är en av de största anledningarna till att inte förvirra folk med ppi och objektgrafik, när de är helt säkra på att det heter dpi och vektorgrafik. Om man är någorlunda på sin vakt, så kan man nog upptäcka om någon är ute och cyklar ändå.

Fast det är klart, om man kan en specifik term kan man kanske irritera sig över missgrepp, även om jag tror att risken för misstag i det här fallet är en vektor med riktning mot noll.

Livet är för kort för att slösa på "fundamentalism till max".
För att som med allt annat det är bara en tolkningsfråga. Skall man kolla det i Nationalencyklopedi eller Encyklopædia Britannica och vem har rätt då. Referenser? Nej tack.

Veckans bakåtsträvare?

Så bara för att folk säger fel så ska man låta bli att säga rätt? Fullkomligt logiskt...inte. Om alla börjar säga rätt, och istället förklarar om någon låter undrande så kanske det blir ordning i gården. Verkar dumt att medvetet säga fel bara för att man utgår från att folk inte kommer förstå om man använder rätt begrepp.

Eagle 44 är en förvuxen bläckstråleskrivare

Det är inte "...medvetet säga fel...".
SÅ har man alltid sagt!
Om någon säger till mig att han vill ha sina bilder inskannade i 300 dpi då förstår jag vad han menar och behöver inte dra en 30-minuters föredrag om skillnader mellan ppi, lpi och dpi trots att skillnaden här är storre än mellan "Bézier kurvor och vektorgrafik".

Annars är det "vansinne till max".

Hårklyveri som inte tillför någonting nytt.
Det är som att skriva en doktorsavhandling om att en lättmjölk är inte rigtigt mjölk...
Eller att en Pepsi är inte samma som Coca fast bägge är Cola?
Vad menar man om man säger Cola?
Om du beställer en Cola på restaurangen vad får du?
Knappast Pepsi.

Nej du, som jag skrev innan livet är för kort och det är mitt sista inlägg i ämnet.

P.S. Hur tolkar man vetenskapligt begreppet "vektorisera en logga"?
Använder man Bézierkurvor (och då skall det heta något annat) eller vektorgrafik?

Kanske en fråga till "Värsta språket"?

Sedan den dagen jag lärde mig skillnaden på objekt- och vektorgrafik så har jag adlrig sagt fel. Det innebär liksom inget merarbete att använda rätt termer.

Några exempel på hur jag brukar säga:

F: Vad ska det vara för upplösning på bilden?
S: 300. (Alternativt 300 pixlar, 300 pixlar/tum.)

F: Vilken rastertäthet ska den tryckas i?
S: 150 linjer.

F: Hur hög upplösning klarar skrivaren?
S: 1200. (Alternativt 1200 punkter, 1200 dpi.)

F: Hur vill du ha loggan?
S: Som kurvor. (Alternativt som banor.)

Bra eller dåligt? Så här brukar jag göra iaf.

Jag är ingen bakåtsträvare. Skulle nog inte prata mig så varm för OS X kontra OS 9 om så var fallet.

Sen är ju frågan vad som är "rätt" och vad som är "fel". Om alla förstår vad jag menar när jag säger vektorgrafik men få förstår om jag byter till objektgrafik så har ju det första blivit mer rätt med tiden.

Ord som egentligen är fel kan ju efter lång felaktig inarbetning bli rätt. Språkets utveckling är ju knappast logisk. Värsta språket har ju lyft fram en hel del exempel på detta.

Det viktigaste i sammanhanget är ändå att så länge de som säljer program och utbildar i desamma säger vektorgrafik så blir det bara larvigt hårklyveri att köra med något annat själv. Jag byter ord den dagen jag ser att programföretag och branschtidningar har bytt.

Detta får till följd att all reklam för bildinläsare (korrekt svenska dessutom) är fel då man alltid anger upplösningen på dessa i dpi...

Samma sak med programmet vuescan:

Japp. Jag har tre olika skannerprogram där man i ett kan välja mellan dpi och lpi. Ett annat som talar om endast dpi och ett tredje som anger ppi.

Tala om rörigt.

Det är här jag tycker att det behövs en upprensning och renodling av begreppen. Man bör hålla sig till de faktiska måttenheterna för att inte förvirra.

Jämför tex med mhz, MHz, kb, Kb, KB. Börjar man blanda efter tycke och smak blir det snabbt förvirrat. Det är där vi är idag.

Jag förordar därför att man använder PPI, DPI och LPI där de hör hemma, och bara där.

Hur ska man annars kunna utbilda nya formgivare, reprofolk och originalare när man förklarar begreppen med att
"- Ibland använder man ... men sen kan man använda det i ... fast bara om man pratar med ... och har gjort en bild som ... med ..."

Mina ¢5.

"Om du beställer en Cola på restaurangen vad får du?
Knappast Pepsi."

På vår lokala resturang blir det Pepsi fast jag vill ha Coke...

Fast beställer man Cola Light så får man Atlantadrycken, men light smakar ju päck...

Ja till
PPI, DPI, LPI, Objektgrafik

Nej till
Vektorgrafik, alldeles för kantigt

Fast farbror Bézier blir ju en massa vektorer i rippen, antalet styr av flatnessvärdet.

Gillar att man använder rätt utryck och helst svenska. Så jag tillhör dom som e-postar e-brev och besöker webbplatser sen dricker jag juice och inte jos även om båda stavningarna numera är ok.

Min flickvän, som inte jobbar inom grafiska branschen, gnäller på mig varje gång jag pratar om dpi i en bildfil, när det faktiskt heter ppi. Detta för att hon har gått en kurs.

Alltså, jag som är i branschen använder fel begrepp ibland och förvirrar därmed de som är nya i branschen och har lärt sig rätt från början. Att "folk i branschen" har sagt en viss sak i 15 år spelar liksom ingen roll. Det är ju synd, men nu när vi har sett "ljuset" kanske vi ska följa det.

Just när det gäller bildläsning brukar jag se det som att det finns två typer av upplösningar: dels tätheten hos bildläsarens mätpunkter på originalet och dels den slutliga bildens pixelupplösning. Dessa behöver som bekant inte vara samma eftersom man ofta scannar i andra förstoringar än 100%.

Själv brukar jag kalla det förra för dpi och det andra för ppi. Varför? Jag tycker inte att man kan tala om pixlar (pixels per inch) i det första fallet. "Dots" (dots per inch) känns mer rättvisande. Enligt mitt resonemang gör man alltså rätt när man anger en bildläsares maxupplösning i dpi.

Men jag slår ingen som säger ppi iställer för dpi, inte heller de som säger dpi om pixelupplösningar. Tror bäst approach är att säga så rätt man kan själv och ha överseende med andras fel.

- - - -
Ändring: Det gäller att skriva rätt i den här tråden känns det som...