InDesign Stortavla, blir galen!

sänd dokumentet till mig (packat med stuffit) så tar jag en titt på det.

richard.ronnback (snabel-a) telia.com

"Utskriftsformat"? hmm

Christopher: Du får gärna berätta vad som var fel och hur det löstes.

Inte sjutton behöver man någonsin göra ett dokument som är 3 meter brett och 1 meter högt. Det räcker gott att lägga en A4 ned, göra orginal och layoutarbetet med eventuella bilder på 300 dpi, på denna sida, och sedan vid utskrift dra upp alltsammans.

Affischer och tavlor betraktas på håll, uppdragna A4 fungerar alltid!

Någon som vill protestera?

Så länge man har ett visst betraktningsavstånd (ett par meter) stämmer detta.

Ingen protest härifrån, alltså.

Jag brukar hålla mig till original i 50 eller 25 % av slutformat för att kunna räkna lättare.

Ja, jag kan protestera. För att få bra kvalitet måste originalet vara minst nittio centimeter långt, om slutprodukten ska vara tre meter. Då har jag gissat på en slutupplösning på 85 dpi.

Om man vill kan man ju använda högre upplösning på sina bilder, och på så vis få ned storleken på originalet.

Problemet som nämns här ovan kan väl mycket väl vara att dokumentformatet inte är inställt till 3x1m, utan är A4.

När det gäller storlekar så är det alltid bäst att dokumentformatet är 100% av utskriftsformatet. Sen att upplösningen på bilderna inte bör vara mer än vad som behövs är en annan sak.

En stortavla klarar sig tex med 50 lpi utan problem. Bilderna funkar då bra med en upplösning på 100 ppi (dubbla rastertätheten).

För beräkning av bildupplösning kan man med fördel alltid använda sig av formeln:

(önskat mått/originalmått)x2xlpi=ppi

Måtten man använder är antingen bredd eller höjd på bilden.

Jag hoppas att du skojar. Annars kan du räkna mig till protestlistan.

Jag gör i princip alltid originalen i 100%. Något annat är bara dumt. Speciellt om man skickar iväg originalen till något tryckeri.

Hur kan något bli lättare att räkna med än 100%?

Du är inte originalare va?

Ett original ska ALLTID göras i samma mått som slutprodukten. Om inte detta går på grund av begränsningar i programmet, exemeplvis Quark, så gör man dokumentet i förslagsvis 50% storlek och meddelar detta till tryckeriet.

Bara amatörer färdigställer original på ett A4 om det inte är i just A4 produkten ska vara. Annars lär tryckeriet inte bli allt för glada eller eventuellt fnissa elakt bakom ryggen på en...

Det går alldeles utmärkt att göra ett dokument på 3000x1000 mm i InDesign och jag ser ingen som helst anledning till att INTE göra det om det nu är det formatet man ska ha.

Sedan måste man givetvis, som Kalle säger, se till att bilder håller rätt upplösning för det stora formatet, men det måste man ju vare sig man väljer att göra originalet på ett A4 eller en fet banderoll.

Den felfrie originalaren fick med ett stavfel...;)

Protest!

Jag jobbar dagligen med skyltar och får in på tok för många original i A4, i bästa fall A3.

Jag har en tumregel för fasadskyltar, betraktningsavstånd 3-25 meter:
Original i 100% så långt det går och då skall alla bilder hålla minst 120 dpi. InDesign/Illustrator klarar dokumentformat upp till 5m - utnyttja det.

Om originalet levereas till mig i 50% skall således bilderna hålla minst 240 dpi, osv...

Nästa gång ni går förbi IKEA, ta en titt på de fina 4-färgs skyltarna på fasad/parkering som vi producerat medelst digitaltryck i huset (original från okänd byrå, men iordningställd av undertecknad).

Såg att Mr. Peace-rich Dagger smög in ett inlägg under tiden jag satt och gjorde annat innan jag skrev färdigt mitt eget inlägg

Jag är gammal PageMaker-fan... Sluta retas!

Det fungarar alldeles utmärkt att göra original i A4-format. Så länge bilder håller rätt upplösning och slutformatet är skalenligt.

Word-original undanbedes.

Det där verkar onödigt. 120 dpi har du bara nytta av upp till A0, ska det vara större räcker det med 85 dpi om det inte ska granskas på nära håll. En stortavla på Ikea tittar man inte på med lupp utan snarare betraktas denna från 5-10 meter.

Molarin: jag tror du underskattar kraften i Eagle 44 printern

..saker börjar se hyfsade ut i 120-150 dpi

Jag är också en PM-diggare, men man behöver ju inte vara dumdristig för det. Som Andersson skriver, så klarar ju ID stora original. Utnyttja det.

Sen förstår jag inte vad allt snack om A4 kommer ifrån. Det funkar ju som du säger enbart på slutformatet och är i A-format, vilket långt ifrån allt är.

Att göra original i något annat än 100% kan dessutom skapa förvirring och risk för fel om originalen skickas till annan part. Det fick jag själv surt erfara förra veckan när jag av misstag råkade skicka ett original i A3-format, när det skulle ha varit A4. Tryckeriet tryckte det i A3, trots att jag hade sagt att det skulle vara A4. Repron gick efter originalet helt enkelt.

En bilds upplösning (dpi) står i direkt relation till rastertätheten och inget annat. Om någon stjärna av någon anledning bestämt att en A0-skylt exempelvis ska tryckas i 150 linjers raster på glättat och högbestruket papper så ska bilden hålla 300 dpi. Använder man 120 dpi så skulle jag våga gissa antalet nivåer i toningarna inte blir dom rätta och att såkallade bandningar uppstår.

Nu är det dock så att det är sällan som så stora skyltar trycks i 150 linjers raster och därför brukar det inte behövas fullt lika hög upplösning.

Men som sagt, upplösningen står i direkt relation till rastertätheten och inget annat.

Jag vill inte vara en surgubbe, men en liten upprensning bland begreppen verkar behövas här.

DPI=Dots Per Inch -> Skrivarupplösning
LPI=Lines Per Inch -> Rastertäthet
PPI=Pixels Per Inch -> Bildupplösning

Dessa blandas ibland ihop, vilket gör saker och ting väldigt otydligt stundtals.

Skrivaupplösningen - antalet maskinpunkter - mäts i punkter/tum (DPI). Dessa maskinpunkter bygger upp en rasterpunkt som mäts i linjer/tum (LPI). Varje rasterpunkt defineras av (normalt) fyra pixlar i en pixeluppbyggd bild som mäts i pixlar/tum (PPI).

Lägg märke till skillnaden i måttenheterna här.

En objektbild å andra sidan är uppbyggd av beizerkurvor som i sin tur direkt översätts till maskinpunkter utan att gå omvägen över rasterpunkterna. Därför mäts objektbildens upplösning i maskinpunkter/tum (DPI). Illustrators förinställning är 800 DPI vilket är för lite för en normal Rip, men väl så bra för en laserskrivare. Något som de flesta förbiser, och repron får fixa i efterhand vid tryck.

Några brasklappar från mig.

Jag gör en en del såna där stora saker också.
Roll-ups, vepor och annat.
Jag gör dem alltid i skala 1:10, det funkar skitbra. Bilderna brukar jag låta ligga i 300 ppi.
Loggor m m är oftast vektoriserade filer från Illustrator eller liknande.

Men det SKA ju gå att göra sakerna i skala 1:1 också, fast det kanske inte gäller InDesign.

Den här veckan gjorde jag 3 st 70x100 + 1 st 2000x80 till Vildmarksmässan. Alla 4 gjorda i InDesign i skala 1:1 med heltäckande bakgrundsbilder i 150 dpi.

2-metersrackarn droppar jag bara in i Indesign. Det tar ca 15 sekunder för InDesign att skapa en förhandstitt första gången filen importeras men sen jobbar man på utan att ens tänka på storleken på filen.

När kompositionen är klar så trycker man ut en PDF som sen skickas in i skrivarkön på vår Epson.

När vi ändå reder ut begreppen så kan jag ju tillägga att beizerkurvor ofta förväxlas med vektorgrafik. Beizerkurvor är runda mjuka kurvor medans vektorgrafik är en rak linje mellan två punkter.

Många, även jag tidigare, lever i tron att vektorgrafik är samma sak som objektgrafik.
Ska dock tilläggas att det är Kalle W som en gång i tiden lärde mig detta...;)

Jag brukar alltid utgå ifrån originalstorleken.
Aldrig har jag sett behov av något annat. Logiken säger det också. Visst kan man hålla på med en 3 meters dokument i A4 storlek om man jobbar med den själv och inte skickar den vidare men för att underlätta för andra (tryckerier o dyl.) så borde man hålla sig till originalformatet.

Mycket brå av Kalle W uppmärksamma skillnaden mellan dpi och ppi.

Vad jag har lärt mig så heter det Bézier och ej Beizer.
Vektorgrafik betyder att linjer beskrivs med hjälp av matematik alltså vektorer mellan punkterna som bestämmer linjens form, längd och tjocklek och det kan innefatta både råka och böjda linjer. En böjd linje beskrivs här med hjälp av matematik på samma sätt som en rak.

Jag har läst en kurs i linjär algebra (matematik) i vilken vektorer definierades som en position och en riktning. Såg aldrig till några böjda vektorer men det är möjligt att det var överkurs och att man skulle introduceras i detta på högre nivå. Dock ger detta visst stöd till uppfattningen att det föreligger en distinktion mellan objektgrafik och vektorgrafik.

Hm...
Det finns uppenbarligen olika åsikter och uppfattnignar i ämnet. Jag lämnar gärna min dörr öppen för felaktigheter.

Någon som med säkerhet kan sprida ljus över frågan?

Sandee Cohen
Macromedia FreeHand 10
"...Understanding Paths
Almost all the objects you create within FreeHand are vector paths. Vector paths concist of anchor points that define the shape of the path and segments that join the points together.
For instance, in a vector-drawing program a circle is defined by placing four anchor pionts in position and joining them with curved segments..."

även här
och som beskriver det här: "...SVG allows for three types of graphic objects: vector graphic shapes (e.g. paths consisting of straight lines and curves)..." just här
Kanske det hjälper lite reda ut begreppen.

För att förenkla det hela så begreppet vektorgrafik omfattar både råka och böjda linjer, former och fyllningar som beskrivs med matematik till skillnad mot pixelgrafik.
Pierre Bézier en fransk ingenjör har beskrivit böjda förmer på 70talet därav namnet Bézier kurvor och det ingår i begreppet vektorgrafik som för övrigt baseras på Postscript.

Eftersom vi har ytterligare en sak som måste utredas, så ser jag det som min sak att försöka göra det.

När det gäller bézier-kurvor kontra vektorer är jag av den bestämda uppfattingen att ordet vektorgrafik används helt felaktigt när man talar om objektgrafik.

Som Malen ovan citerat så kan inte ens Adobe och Macromedia skilja på begreppen på ett korrekt sätt.

Först måste vi klargöra vad en vektor egentligen är. Och hur de förhåller sig till bézier-kurvor. Jag har två ställen jag citerar: