- Gäst
- Oregistrerad ●
Vår inhousebyrå har en uppsjö av kontakter med fotografer, prepressfirmor och tryckerier. Nu har vi beslutat att enbart jobba med JPEG-filer i rgb-läge för all produktion i InDesign CS och därför måste vi utfärda en kravspec gällande färghantering som alla leverantörer (mestadels fotografer) utan undanstag måste följa.
Om någon ska leverera en JPEG-fil i rgb-läge för tryck (separationen är alltså tänkt att ske först vid rippningen), vilka parametrar gällande färg måste uppfyllas för att följa ICC-standarden? (Färgmotor, färgrymd, etc.)
Vi vill vara tydliga mot en del fotografer som uppenbarligen inte vet skillnaden mellan RAW-format och färdiga bilder för tryck, men vi vill också hålla oss till "den enda standarden" (då ganska många har egna idéer om vad som är rätt). Därefter kommer vi inte att acceptera bildfiler som inte följer standard.
Notera att vi alltså därmed lämnat diskussioner om ICC-profiler för tryckpressar och papper (dessa kommer ju in i bilden långt senare och ska inte behöva vara relevanta för den färdiga arkivbilden).
Försökte att hitta denna kravspec på nätet, men gick bet. Någon som kan hjälpa till, tack?
Spontant ställer jag mig lite tveksam till att ni väljer att begränsa er till JPEG-formatet. Om huvudsyftet med detta försök till en kravspecifikation är att förmå fotografer att inte leverera bilder i RAW-format (som ju skiljer sig från vanliga filformat i den aspekten att det är specifikt för den kamera det skapades på) tycker jag att det vore bättre att kräva att bilder levereras i något av de vanliga filformaten (främst TIFF eller JPEG) och med en inbäddad färgprofil. Om ni, som du skriver, beslutar att allt material ska lämnas i JPEG-format och i RGB, ligger fortfarande huvuddelen av arbetet med att framställa en tryckklar bild på er, och att i det läget hålla sig till ett specifikt filformat eller en specifik färgrymd är som jag ser det onödigt begränsande.
Dessutom undrar jag om du inte blandar ihop det du kallar ICC-standard med standarder för PDF-formatet (som ju är i ett senare skede i produktionen). ICC-standarden definierar bara den grundläggande strukturen för ICC-profiler och färghanteringsmotorer, inte specifikt vilka profiler eller moduler som ska användas.
Spontant ställer jag mig lite tveksam till att ni väljer att begränsa er till JPEG-formatet.
Well, syftet är att den tryckfärdiga bilden (dock i RGB) som ska användas i InDesign bör i dagens värld vara i JPEG - därför måste vi ha en spec till detta, när vi alltså inte längre ska jobba i CMYK. (Vi har tidigare använt EPS som filformat, men alla vi pratat med har rådit oss att skippa detta förlegade format, då InDesign inte jobbar bra med detta.)
Om ni, som du skriver, beslutar att allt material ska lämnas i JPEG-format och i RGB, ligger fortfarande huvuddelen av arbetet med att framställa en tryckklar bild på er, och att i det läget hålla sig till ett specifikt filformat eller en specifik färgrymd är som jag ser det onödigt begränsande.
Nej, det är just detta som jag frågar efter: Vad är kriterierna för att få leverantörer att leverera en TRYCKFÄRDIG oseparerad bildfil?
Det känns som om du tänker i de gamla termerna, dvs att man ska CMYK:a i Photoshop innan man levererar PDF-fil till tryck? Det är precis just detta vi INTE vill göra...
Dessutom undrar jag om du inte blandar ihop det du kallar ICC-standard med standarder för PDF-formatet (som ju är i ett senare skede i produktionen).
Jag kanske inte är en praktisk expert på detta, nej. Och, det är mycket möjlligt att jag blandar ihop begreppen? Jag vet dock att hela processen ska funka i teorin så som jag beskriver det hela.
Kravspecen handlar alltså om att vi ska ha en rgb JPEG som kan användas för tryck i ett enhetsoberoende system, där vi inte vill låsa oss vare sig till tryckmetod, papper eller tryckeri. Vi ska i detta läga leverera PDF/X3-filer till tryckerierna (men det är egentligen en annan problemställning, korrekt).
Enda kravet för för PDF/X3 (när det gäller bilder) är väl att bilderna har en inbakad icc-profil? Det kan ju vara praktiskt att be alla att hålla sig till samma standard, tex AdobeRGB men SRGB eller nåt annat funkar med så länge profilen finns med.
Sen kan man ju ha önskemål om jpeg för att hålla nere filstorlekar. Men Tiff tex, skulle gå lika bra om man vill vara extra mån om att inte riskera kompressionsskador. Sen bakas ju bilden normalt in som en jpeg i högsta kvalitet ändå när PDF'en skapas, men du slipper ett komprimeringssteg.
Enda kravet för för PDF/X3 (när det gäller bilder) är väl att bilderna har en inbakad icc-profil?
Jo, du har nog rätt. MEN, ICC-profil för separering till CMYK (alltså press- och pappersprofil) behöver INTE finnas med i bildfilen - denna kan förslagsvis läggas in senare efter vi levererat PDF-filen (utav tryckeriet helst).
Men Tiff tex, skulle gå lika bra om man vill vara extra mån om att inte riskera kompressionsskador.
InDesign ska dock enl. uppgift jobba allra bäst med JPEG eller PSD-filer. TIFF och EPS är prestandamässigt sämre bildformat, i alla fall under detta årtusende.
Jo, du har nog rätt. MEN, ICC-profil för separering till CMYK (alltså press- och pappersprofil) behöver INTE finnas med i bildfilen - denna kan förslagsvis läggas in senare efter vi levererat PDF-filen (utav tryckeriet helst).
Nej, jag pratar förstås om rgb-profiler. Mig veterligt så kan du inte spara cmyk-profiler i en rgb-bild. Däremot så måste man för att följa standarden för pdf/x3 ha med en tryck-profil för dokumentet. Så även om bilderna monteras i RGB ska dokumentet ändå ha en angiven tryck-profil. Lite knepigt tycker jag eftersom en av vinsterna med ett rgb-flöde borde vara att man inte behöver veta var den ska tryckas när filen skapas. Men jag antar att det är en smal sak att byta vid rippningen.
Mig veterligt så kan du inte spara cmyk-profiler i en rgb-bild.
Nej, det är ju säkert så.
Däremot så måste man för att följa standarden för pdf/x3 ha med en tryck-profil för dokumentet. Så även om bilderna monteras i RGB ska dokumentet ändå ha en angiven tryck-profil. Lite knepigt tycker jag eftersom en av vinsterna med ett rgb-flöde borde vara att man inte behöver veta var den ska tryckas när filen skapas. Men jag antar att det är en smal sak att byta vid rippningen.
Detta känner jag inte till än (vi står alltså inför att fotofolk ska leverera bilder till oss inom en snar framtid - däremot är det flera månader kvar innan vi gör outputen, dvs PDF/X-filerna, och under den tiden ska vi ha färgutbildning). Med sedvanlig krånglighet har säkert ICC sett till att det måste finnas en CMYK-profil med, även om den inte behövs... Det ÄR en smal sak för tryckerier att byta profil, t.o.m. i ett CMYK-flöde, så jag är inte rädd för detta "problem".
Annars är det ju precis som du säger: Det borde vara en stor fördel med ett RGB-flöde att man kan jobba utan att bry sig om tryckeri eller papper (för vår del är det inte alls omöjligt att en bild används på flera tryckerier och även som annonsunderlag - då är det oacceptabelt att använda 30 olika CMYK-filer av samma bild för olika ändamål).
Tack, Kalle och Richard, för prestandainformationen!
Jag är dock fortfarande inne på JPEG rgb. Detta motiverar jag med att som mellanled i vår koncern finns mängder av folk som vidarebefordrar bildfiler som lekmän (exempelvis en säljare) mellan två professionella parter (exempelvis oss själva och en kunds reklambyrå). Med EPS CMYK genom åren har vi haft stora problem med lekmännen då de...
... inte kunnat titta på bilden (har inga grafiska program)
... oftast strulat till .EPS till .PS i Windows-miljö
... skickat filer opackade och de blivit korrupta
... mellanlandat i PC och tappat förhandsvisningar i överlämnandet
... etc
Om vi har kanske 1.000 personer involverade som använder våra bilder så är det tillräckligt jobbigt att ha kontakt med problem hos en tiondel av dem. Skulle vi jobba med JPEG rgb så...
... har vi inga problem mellan Mac och PC
... kan mellanled maila bilder utan risk för korrupthet
... kan lekmännen titta på bilden i sin webbläsare och fatta att det är rätt bild
... blir filerna mycket små i filstorlek, vilket alltid är en fördel (för extern part, bildbanker, CD-produktion, etc)
TIFF skulle alltså inte uppfylla våra mål om vi nu ändå ska lämna EPS. (Sedan är det säkert så att för InDesign är TIFF ett mycket bra alternativ - tack för upplysningen, hursomhelst.)
Som ett tillägg till Filurens kommentar, så om 'bildgivarna' är digitala fotografer, är det bara att be om bilderna i max storlek.
Dagens kameror producerar inte så oöverkomligt stora filer som, tex. filmscanningar, så du behöver inte fastställa någon övre gräns för filstorlekar (från digitalkameror).
Däremot kan du få problem - beroende på vad bilderna skall användas till - om bilderna är allt för små. (Nothing new under the sun, men, sagt för säkerhets skull).
(Sedan kan jag nämna att Photoshop filformatet fungerar hur bra som helst i ID)
lycka till!
/m
Isåfall är mina råd dessa:
- Se till att den profil som används i bilden är inbakad. (exempevis sRGB eller Adobe RGB)
Vilken profil det handlar om är mindre intressant, bara informationen finns med. Detta för att i efterhand få ut maximalt.
- Se till att alla bilder håller samma upplösning.
Anledningen att jag repeterar detta är för att den som gör layouten måste veta att en bild verkligen håller. Om ni har som regel att alla leverarade bilder ska vara 300 pixlar/tum så blir det ju pannkaka ifall en bild är "felleverarad" med enbarat 72 pixar/tum, och layoutaren drar upp den på ett mittuppslag i en tidning.
- Se till att den profil som används i bilden är inbakad. (exempevis sRGB eller Adobe RGB)
sRGB? Det kan man väl inte använda till trycksaker? Så här skriver Adobe:
"sRGB passar för RGB-bilder som ska publiceras på webben men rekommenderas inte för tryckproduktion."
Jag skulle vilja att man sa till alla att Adobe RGB 1998 är den färgrymd alla bilder MÅSTE ha (om det nu är denna som gäller). Därefter är det ett krav att bilderna använder denna färgrymd när de levereras till oss.
sRGB? Det kan man väl inte använda till trycksaker?
Det borde stämma - eftersom man inte kan trycka en RGB-bild överhuvudtaget.
Vad jag menade var att så få konverteringar som möjligt bör ske - och att bilden ska ha profilen inbäddad. Huruvida sRGB är en mindre/sämre rymd än Adobe RBG ska jag låta vara osagt.
Det borde stämma - eftersom man inte kan trycka en RGB-bild överhuvudtaget.
"Överhuvudtaget" är väl kanske att ta i, men jag förstår vad du menar.
Konverteras en RGB-bild bara till CMYK nånstans på vägen så går ju själva bildfilen att trycka. Den kan alltså vara i RGB i Photoshop, i InDesign och likväl i PDF:en - men senast i tryckeriets RIP färgsepareras jobbet.
InDesign alla de bildformat som nämnts hitills fullt ut, men de olika formatet har olika egenskaper. Angående att TIFF skulle vara sämre är det helt felaktigt - det är precis tvärtom! TIFF är ett utomordentligt bra format som har genomgått en stor utveckling och stödjer såväl lager som transparens.
Personligen skulle jag, med tanke på det ovan sagda, samt att TIFF normalt sett använder icke-förstörande kompression, föredra det framför JPEG, så länge lagringsutrymme inte utgör ett hinder.
När det gäller RGB-profiler så skulle jag rekommendera Adobe RGB, och jag vågar påstå att praktiskt taget varenda färgexpert i världen skulle hålla med om det. Dock ska man veta att t.x. sRGB inte alls är så dåligt som många tror.
Som någon annan i tråden sa så innebär varje konvertering en försämring, så eventuellt kan man nöja sig med att det finns en inbäddad profil, men det finns ju andra nackdelar med det, och det är ju också ett stort värde i själva standardiseringen i sig.
Angående att TIFF skulle vara sämre är det helt felaktigt - det är precis tvärtom! TIFF är ett utomordentligt bra format som har genomgått en stor utveckling och stödjer såväl lager som transparens. Personligen skulle jag, med tanke på det ovan sagda, samt att TIFF normalt sett använder icke-förstörande kompression, föredra det framför JPEG, så länge lagringsutrymme inte utgör ett hinder.
Om man exempelvis har LZW-kompression på alla TIFF-bilder i ett InDesign-dokument jämfört med okomprimerade bilder - skulle prestandan i InDesign försämras eller bli långsammare med komprimerade TIFF-bilder?
Om man exempelvis har LZW-kompression på alla TIFF-bilder i ett InDesign-dokument jämfört med okomprimerade bilder - skulle prestandan i InDesign försämras eller bli långsammare med komprimerade TIFF-bilder?
Inte så länge du jobbar med lågupplösta förhandsvisningar av de monterade bilderna.
Men däremot får du en långsammare rip/utskrift om bilderna är komprimerade, eftersom det krävs mer datorkraft för att packa upp dem jämfört med att hoppa över uppackningssteget. Kanske inte så speciellt märkbart, men ändå.
Jämför själv att spara en 100MB tiff komprimerad (LZW) och okomprimerad från PS. Klocka tiden och se. Samma sak ska ske vid montering i IND och vid utskrift.
Alla typer av kompression innebär att filstorleken minskar, men att det krävs beräkningar för att öppna filen. Med andra ord så påverkas prestanda både negativt och positivt av komprimering.
Om bildfilen ligger på en server och man i InDesign väljer att visa den högupplöst så innebär det att hela bildfilen måste läsas in, vilket såklart tar längre tid med en större fil, eftersom mer data måste transporteras. Däremot har jag ingen upplevelse av att TIFF eller JPG skiljer sig nämnvärt åt vad gäller själva beräkningsdelen. Skulle jag gissa antar jag att TIFF är snabbare.
Å andra sidan ser jag personligen inte prestandaargumentet som så viktigt att det överväger de andra fördelarna med TIFF.
Hursomhelst så är prestanda för både TIFF och JPEG bättre än för EPS, så det blir i vilket fall som helst ett steg i rätt riktning.
Jag skulle också vilja slå ett slag för att skaffa Gigabit-närverk, om ni inte redan har det - det ger verkligen en dramatisk ökning av prestanda - i alla program och alla sammanhang
Bra inlägg Kalle! Men man måste tänka på att komprimering också minskar datamängden som ska överföras, vilket enligt min erfarenhet påverkar prestanda ännu mer.
Jag har för övrigt lite intressanta siffror som jag tog fram för en av mina kunder som står inför precis motsvarande övergång till RGB (och i deras fall TIFF eller PSD). Nedanstående siffror är faktiska siffror över hur lång tid det tar att skapa PS-filer (dvs skriva ut) för deras ursprungliga EPS-CMYK arbetsflöde och ett där man jobbar med optimerade RGB-PSD.
* Utgångläget 45 minuter (enligt era uppgifter) 100%
* Ta bort transparens-effekter 11 minuter 24%
* Konvertera bildfiler till PSD 8 minuter 18%
* Optimerad upplösning / all bilddata 2:50 minuter 7%
* Optimerad upplösning / all bildata / Droppskugga 3:58 minuter 9%
* Optimerad upplösning / optimerad utskrift 1:50 minuter 4%
DVS: optimerat RGB-PSD = 25 ggr snabbare
Med andra ord, oroa dig inte för prestanda, vad du än väljer kommer att vara mycket snabbare än EPS.
Javisst har JPEG ett antal fördelar, men jag tycker ändå att ni ska ta en till funderare innan ni bestämmer er, framförallt om ni jobbar mycket med frilagda bilder. Jpeg stödjer ju inte transparens och all friläggning måste därför ske med urklippsbanor, medan Tiff däremot stödjer transparens och därmed öppnas möjligheterna till friläggningstekniker som är otroligt mycket effektivare och mindre tidsödande än att skapa urklippsbanor. Likaså tycker jag att man bör JPEG-formatets förstörande kompression på högsta allvar, eftersom det kan göra att man över tid får gradvis sämre bilder. Det är mao inte ett lika arkivsäkert format.
Mitt förslag är att du helt enkelt gör en lista över vilka för- och nackdelar de olika formaten har innan ni bestämmer er.
Mitt förslag är att du helt enkelt gör en lista över vilka för- och nackdelar de olika formaten har innan ni bestämmer er.
JPEG-komprimeringen är inget problem, eftersom vi kört med EPS-filer med maximal JPEG-kodning sedan 1998 (och då gjordes åtskilliga provtryck för att med blotta ögat se om vi kunde se de kvalitetsförluster som skedde vid varje sparning, men det klarade inte det mänskliga ögat under förutsättning att kodningen var maximal).
För 99,9% av våra bilder handlar det om antingen produktbilder som ska vara med urklippsbana eller också är det imagebilder som inte har några friläggningar alls.
Jag är alltså fortfarande inne på JPEG.
Men, självfallet kan vi göra små undantag här och där om vi behöver något annat bildformat för någon specifik bild, ex. PSD eller TIFF. Det viktiga är dock att vi hittar ett standardformat som alla våra användare kan använda och som våra leverantörer kan åstadkomma, därav en kravspec.
Jag vet inte om det bara är jag som är ute och seglar, men är det inte bara preview-bilden som sparas i JPEG, när man har att görra med EPS filer?
Det finns nog väldigt få program som skapar sin egen preview-bild av EPS filer, och därför skapas - om man inte väljer bort det - en bitmap bild av filen, när den sparas.
(Dock har jag mest användt EPS från Illustrator, så det kanske är annorlunda med 'rena'-bitmap bilder)
Jag vet inte om det bara är jag som är ute och seglar, men är det inte bara preview-bilden som sparas i JPEG, när man har att görra med EPS filer?
Det finns nog väldigt få program som skapar sin egen preview-bild av EPS filer, och därför skapas - om man inte väljer bort det - en bitmap bild av filen, när den sparas.
(Dock har jag mest användt EPS från Illustrator, så det kanske är annorlunda med 'rena'-bitmap bilder)
Ja man skulle kunna tro det, men det är egentligen två olika saker: Dels kan det sparas en previewbild, som t.ex. kan vara i JPEG-format, men sen kan bilddata i själva filen sparas med JPEG-komprimering, vilket alltså är det som diskussionen handla rom här
Kör på JPEG spåret och då i RGB, det absolut viktigaste är att varje bild ska ha sin profil inbakad. Det spelar ingen roll alls vilken profil det är (sRGB, Adobe, ColorMatch, ProPhoto osv) bara den finns med.
Sen kan du exportera PDF:er från InDesign mot en fyrfärgsprofil och skicka till tryckeriet eller exportera med inställningen där färger lämnas orörda och låta tryckeriet sköta det hela. Dock måste du då vara säker på att tryckeriet verkligen kan hantera den sortens PDF-filer.
Janne Suhr
Color Consult AB
Håller med Richard ovan vad gäller friläggning. Och varför låsa sig vid endast ETT format när tiff är ett så inkört (och alldeles utomordentligt filformat) bland glada halvproffs/halvamatörer som undertecknad? Bilder som bollas fram och tillbaka och "återanvänds" konstant mellan olika projekt/beskrivningar/trycksaker mår inte bra av jpeg. I synnerhet då det är lätt hänt att av misstag spara om i för hög komprimering. Dessutom känns det bra att kunna köra alla bilder i samma format - från streckteckningar (bitmap) i 1200 dpi till färg i 300 dpi.
Men är inte färgrymden i JPG mycket mindre än i en Tiff, inte för att det kanske direkt påverkar trycket..
Nä, du måste blanda ihop några saker. Färgrymden och filformat har inget sånt sammanhang. JPEG och TIFF har exakt likadana egenskaper vad gäller färgrymder
Nä, du måste blanda ihop några saker. Färgrymden och filformat har inget sånt sammanhang. JPEG och TIFF har exakt likadana egenskaper vad gäller färgrymder
TIFF fixar 16 bitar/kanal
JPEG 8 bitar/kanal
så jo, TIFF stödjer större färgrymd.
Vad gäller filformat så har detta stötts och blötts på andra forum.
Det visar sig att när det kommer till kritan så funkar JPEG ofta alldeles utmärkt.
Det går att öppna och spara om en JPEG fil ett antal ggr utan synlig förändring
förutsatt att man väljer maximal kvalité vid varje sparande.
/martin
TIFF fixar 16 bitar/kanal
JPEG 8 bitar/kanal
så jo, TIFF stödjer större färgrymd.
Nu har ju inte 8 eller 16 bitar inget att göra med storleken på färgrymden, utan bara hu rmånga valörsteg som bildfilen kan innehålla. 8 bitar innehåller 256 valörsteg, 16 bitar kan innehålla 65 536 valörsteg, men i Photoshop kan bildfilen maximalt innehålla 32.768 valörsteg (=15 bitar).
Stefan