- anon17386121
- Avstängd ●
Jag gillar mina skivomslag! Det finns mer konst i musik än bara musik...
Skivomslag i all ära men de flesta cd/dvd/blu-ray man köper i dag innehåller inget att se eller att läsa som är av värde, vissa lådor är ju helt tomma för utom skivan. Vill man ha sådant blir det samlar utgivningar eller boxar. Jg köper en del sådant också. Men för den mesta är det just musiken/filmen man är ute efter och då går det bra med omslag i digital form.
Exakt, förpackningsindustrin har tappat nästan ALLT i fråga om konstnärligt värde. Själv har jag hela min skivsamling digitalt åtkomlig (4 TB) och är fortfarande förbluffad över hur bra itunes + express + high end-förstärkare/högtalare funkar ihop. Har ju även en massa vinyl kvar + stående konto hos Ljudmakarn så jag VET vad god vinylkvalitet innebär.
Men snart åker 90% av min fysiska samling upp på vinden (eller säljs av). Dock sparar jag ett hundratal LP-skivor i en hylla, skivor av stort emotionellt värde, och där spelar förstås även omslagen in.
Vissa uppskattar ljudupplevelser (eller filmupplevelser). Andra vill bara få underhållning i form av populärmusik (eller popcornrullar). Felet här är att ljudfantasterna antar att alla andra också är ljudfantaster. Alla är inte det, många har sin iPod för att resan till jobbet ska bli mindre trist, helt enkelt. Då räcker 128kbsp.
Vissa uppskattar ljudupplevelser (eller filmupplevelser). Andra vill bara få underhållning i form av populärmusik (eller popcornrullar). Felet här är att ljudfantasterna antar att alla andra också är ljudfantaster. Alla är inte det, många har sin iPod för att resan till jobbet ska bli mindre trist, helt enkelt. Då räcker 128kbsp.
Kan tillägga (som trådstartare) att jag i stort sett aldrig lyssnar på radio...
Jogin, jag tror du missuppfattat tråden lite, men visst har du rätt sett från din synvinkel men det är tack vare alla ni som tycker att 128 kbps "räcker" som vi andra kommer att lida i framtiden. Vi som vill ha riktiga grejer får göra som dance/DJ industrin gör med specialaffärer, många kör fortfarande stenhårt med vinyl.
Kan tillägga (som trådstartare) att jag i stort sett aldrig lyssnar på radio...
Jogin, jag tror du missuppfattat tråden lite, men visst har du rätt sett från din synvinkel men det är tack vare alla ni som tycker att 128 kbps "räcker" som vi andra kommer att lida i framtiden. Vi som vill ha riktiga grejer får göra som dance/DJ industrin gör med specialaffärer, många kör fortfarande stenhårt med vinyl.
Du missförstår mig. Jag är inte en av dem som tycker att 128 kbps räcker. Jag bara berättar att de faktiskt existerar, är i överlägsen majoritet, och att de ser musik som en underhållningsform.
Vissa uppskattar ljudupplevelser (eller filmupplevelser). Andra vill bara få underhållning i form av populärmusik (eller popcornrullar). Felet här är att ljudfantasterna antar att alla andra också är ljudfantaster. Alla är inte det, många har sin iPod för att resan till jobbet ska bli mindre trist, helt enkelt. Då räcker 128kbsp.
128kbps räcker enligt mig inte ens för strölyssning. Men alla är vi olika och det ska man respekt för.
Den dagen iTunes börjar leverera 320kbps AAC ska jag köpa detta. Sedan spelar det ingen roll hur bra källa du har om det som ska återge ljudet inte är av toppkvalitet. Hörlurarna är i detta fallet mycket viktiga och vad jag härt och upplevt är inte apple ipod-lurar av toppkvalitet (dvs det finns bättre).
128kbps räcker enligt mig inte ens för strölyssning. Men alla är vi olika och det ska man respekt för.
Jag har själv inte en enda ljudfil under 192kbps, men jag kan inte påstå att det förbryllar mig varför folk inte bryr sig om ljudkvalitet, det är inte det minsta konstigt. Vi har alla olika intressen.
128kbps räcker enligt mig inte ens för strölyssning. Men alla är vi olika och det ska man respekt för.
Den dagen iTunes börjar leverera 320kbps AAC ska jag köpa detta.
Då blir jag lite nyfiken. Hur stor skillnad tycker du att är på 256 kbps AAC, som man kan köpa på iTunes idag, och 320 kbps?
Vissa uppskattar ljudupplevelser (eller filmupplevelser). Andra vill bara få underhållning i form av populärmusik (eller popcornrullar). Felet här är att ljudfantasterna antar att alla andra också är ljudfantaster. Alla är inte det, många har sin iPod för att resan till jobbet ska bli mindre trist, helt enkelt. Då räcker 128kbsp.
Har en vän som efter en hjärtinfarkt fått ordination på motionera.
Kan tillägga att hans hemmastereo kostar strax över 100 000:-.
Sade, fan, skall du inte ha en iPod då? Så kanske promenaderna blir lättare/roligare.
Näpp, sånt var bara skit, brus och elände blev svaret...
Men, det GÅR ju att mata en iPod med rena CD-rippen om du vill svarade jag...
Dessutom är du 60 år gammal med de hörselskador som kommer till den åldern...
Han har fortfarande inte skaffat sig någon iPod...
Hur får ni plats med allt ni som inte kan acceptera ngn kvalitetsförlust?
Jag har det mesta i typ 192 eller 256 eller med VBR åt det hållet (>200), så lite som möjligt i 128 i alla fall.
Jag är 41, lagom bullerskadad av industrin
Så jag håller med Cleas ovan, att kunna hitta musiken snabbt, ladda ner den, lyssna på den och njuta av den betyder mer för mig än att ha en hel hylla full med fula plastbitar. De står på vinden och nån da när jag ORKAR skall jag ta hela skiten (säkert 500 skivor) till GBG och sälja dem. Jag kommer få ett sånt skambud att jag antagligen kommer vara sur resten av dagen
Hur får ni plats med allt ni som inte kan acceptera ngn kvalitetsförlust?
Personligen har jag olika kvalitet på musik för olika tillfällen. För det är liksom ingen ide att högupplöst musik i ipod. Det kommer iaf inte till sin rätta.
Alla har vi olika referenser och behov och ingen är dummare/sämre än den andra för det.
Du missuppfattar, Jogin, Det handlar om att vi vill bibringa och möjliggöra för alla att få uppleva en fantastisk ljudupplevelse, som naturligtvis inte ersätter den konstnärliga kvalitén (Eagles är ju lika trist i en iPod som i värsta hemmabygget), men som förhöjer densamma och ger den full rättvisa. Med bra ljud, dynamiskt och levande ljud, hör du nyanser och kvalitéer i musiken du tyvärr ofta tappar vid komprimering.
Med det sagt får folk lyssna hur de vill och på vad de vill, men problemet är lite att utvecklingen mot komprimerat ljud och mp3-spelare och ministereos får sätta standarden. Skivhandelns totala kollaps i Sverige är ju ett tecken och visst, du kan handla på nätet, men utbudet smalnar av och kräver mer av dig som köpare för att hitta det du vill ha (och en allt större plånbok). När releaser som är out-of-print endast utges igen komprimerad form, och de gamla fysiska plattorna säljs för ockerpengar på Ebay, då har något gått förlorat. Som väl är motar p2p den utvecklingen en aning, men faktum kvarstår, man tvingas acceptera komprimering. Och det är i min mening en förlust. Både för mig som enskild lyssnare som går miste om det mervärde bra ljud och kvalité innebär och de nya lyssnare som aldrig får chansen att uppleva hur bra det kan låta, utan ovetande nöjer sig med det de kan få.
Bra ljud ska inte bara vara en angelägenhet för ljudfantaster utan en möjlighet för alla.
Jag minns att jag läste att Herbert von Karajan brukade provlyssna sina inspelningar på kassett, i en walkman, för han menade att musiken skulle funka där också.
Komprimerat ljud förtjänar väl en del skäll, men jag har aldrig någonsin hört en musiker ställa samma krav på lyssningsutrustningen som audiofiler gör, vilket väl är ok, alla blir lyckliga på sin fason.
När mina shure-snäckor gick sönder och jag började använda Apples egna slutade jag bry mig
jag kan inte påstå att jag hör någon markant skillnad på 250kbs och Flac(1000kbs+) men att spela musik i 128 tål jag inte, det är för dåligt. bara ljudböcker som får vara i den kvaliten. sedan hoppas inerligt att cdskivorna försvinner, de är i vägen...
Det finns olika typer av "lyssning" tycker jag.
Radio: ja, där är det P1 som gäller och det jag gillar där tar jag hem som podcasts och lyssnar på när jag vill. Radio kan också duga till skval i bilen, men aldrig annars, kanske inte pga ljudkvalitet men för att de flesta fånar som öppnar truten i närheten av en statligt eller komersiellt ägd mikrofon aldrig borde ha kommit i närheten av sagda mikrofon.
MP3/AAC: tja för "skvalmusik" så duger detta rätt bra, man lyssnar ju inte så ingående på "pop" och skulle man göra det på en vettig anläggning blir man ju ändå bara ledsen. Lite musik i bilen och i telefonen när man skall traska någonstan, sure, funkar bra.
CD-skivor. Ja, här blir det i så fall mer "kvalitativ" musik, framför allt mina opera-skivor. Klassisk musik är väl det som låter absolut sämst i komprimerat format. Trots det så har jag köpt en del klassisk musik på iTMS för att ha inför konserter när man skall studera in ett stycke. Det digitala formatet är smidigt när man vill kunna spola snabbt i musik och ta om delar.
LP. Jodå, såna har jag också. Det är alltid lite av en högtidsstund att lägga på en vinyl och nujta av att ljudet är så _totalt_ annorlunda.
Det bästa är att mina Cabasse-högtalare klarar att spela "disco-tjosan" och klassiskt med ära. De kunde på 80-talet
Skit in - skit ut. Oavsett hur fet bandbredd man kodar med - originalet (CD'n) är skit. 16-bitar räcker inte för att digitalt sampla t.ex. klassisk musik. Philips släppte formatet för tidigt - minst 24 bitar krävs...och 48 istället för 44.1 khz som CD är.
Så - att snobba över dåligt mp3/aac-kodade CD-spår är kvasiabsurt
Lägg till detta den yngre genrationen (13-25 ?) där jag tvivlar på att mer än 1% bryr sej alls. Flashigt, men framför allt nytt/senaste/trendigaste är viktigare än kvalitet, fast å andra sidan om man ser till den musik som utgör "populärmusik" idag så är det kanske skitsamma...
Jag kan bara utgå från mina egna erfarenheter och säga att detta tyvärr är sant, jag (1993:a) är väl en av dessa få 1% som får ont i öronen när folk försöker spela upp Queen och Roxette på dessa enerverande mobilhögtalare, Själv, lyssnar jag i princip bara på musik från iPod och macboook pro som är kopplade till lite olika högtalare. Jag spelar bara upp musik i mp3 format men jag försöker få tag i filer med så hög bitrate som möjligt.
1. De som låter mest är ett 2.1 högtalar system från creative som låter ganska hyffsat. De är inkopplade med AirPort express vilket jag personligen inte tycker försämrar kvaliten, om man bortser från fördröjningen
2. Ett alternativ om nr 1 är upptagna används ett par billiga 100 kroners högtalare som köptes för att slippa de innbyggda.
3. Ibland används hemmabiosystemet i källaren, det låter ganska så platt, men volymen går att skruva upp åtminstånde.
4. Ett par gamla högtalare som står i mitt rum med tillhörande förstärkare som jag tror är ännu äldre. Detta är de klart bästa högtalarna i huset, men tyvärr har jag inget skrivbord där så de används inte så ofta.
5. Koss porta pro, Låter ganska så hyffsat. De inhandlades för ca 3 år sedan och är nog mitt bästa hörlurköp (Har också köpt ett par v-moda vibe som för 700 kr som pajade efter 5-6 månader, jag har också innhandlat ett par koss som man fäster i varje öra, de låter helt OK men man ser ut som en apa )
Tack för att ni läste
Efter att ha läst hela denna tråden sitter jag nu och växlar mellan att lyssna på Stir It Up - Bob Marley i 128kbps AAc och direkt från CD.
Detta görs på min MacBook Pro via ett par Shure E2c lurar.
Måste säga att jag verkligen inte hör någon större skillnad... Har prövat ett par låtar, utan någon större skillnad. Ibland kan jag nästan tycka att den "sämre" versionen låter bättre.. men oftast låter de likadant.
Känns som att tråden domineras utav folk som är minst en generation äldre än mig och under den tiden ni växte upp var det ju LP som gällde. När min pappa sätter på någon av sina LP-skivor tycker jag att det låter rätt taskigt faktiskt. Då har han ändå en ganska bra stereoanläggning och på samma sätt som många här i tråden glorifierar han LP.
Är det bara jag som har fel på öronen, eller är det många som fortfarande vill att saker ska ha varit bättre förr?
Självklart förstår jag att en låt i +1000kbps LossLess i praktiken låter bättre än en 128kbps AAC, men jag tycker verkligen inte att det är märkbart.
Känns som att tråden domineras utav folk som är minst en generation äldre än mig och under den tiden ni växte upp var det ju LP som gällde. När min pappa sätter på någon av sina LP-skivor tycker jag att det låter rätt taskigt faktiskt. Då har han ändå en ganska bra stereoanläggning och på samma sätt som många här i tråden glorifierar han LP.
Är det bara jag som har fel på öronen, eller är det många som fortfarande vill att saker ska ha varit bättre förr?
Du har faktiskt rätt Piktor. Det är många äldre som verkligen glorifierar LP. Det finns teorier & tester på nätet som bevisar att LP är vida underlägset CD ljudmässigt. (Ska försöka hitta länkar, längesen jag läste om det). Ska i praktiken motsvara halvdana mp3 filer frekvensomfångsmässigt. Det många gillar är "det varma ljudet" som är diverse brum & missljud från svarven samt "begränsad diskant" beroende på antalet spelningar. Som sagt detta handlar endast om "smak", ej kvalitét som många försöker hävda. En bra mastrad CD överglänser vida LP-versionen, det är bara det att man slipper brus & missljud som vissa upplever som "behagliga".
Likaså är codecarna (framförallt AAC) ruggigt bra vid höga (gärna 192kbps el högre) bitrates så det finns (nästan) ingen anledning att köra lossless alls. Förutom placebo då ;-).
De högupplösta formaten 24bit/96 m.m. är bara marketing-hype som egentligen inte alls rör konsumenter utan används som standard i produtktionskedjan när man jobbar med flera kanaler där högre upplösning ofta kan behövas.
En bra sida som har mycket kunnigt folk & intressant info är:
http://www.hydrogenaudio.org/forums/index.php
Många lyssnar idag på musik de inte vet hur den låter i verkligheten. Sen använder man minihögtalare till en miniförstärkare eller kopplade direkt till datorn.
Håller med om jämföresen LP Vs CD. De som förespråkar LP och rörförstärkare vet inte heller hur musiken lät i originalutförande. LP skivan har faktiskt en ganska hyfsad frekvensåtergivning men rumbel, svaj och överhörning är bedrövlig i jämförelse.
Rörförstärkare använder gärna gitarister därför att rören inte är linjära och därför påverkar ljudet, ger en lite rundare vågform och det är ju en smaksak. Men att använda rörförstärkare för att återge inspelad musik blir galet då rören inte alls har samma linjaritet och dynamik som en bra halvledarförstärkare.
Du har faktiskt rätt Piktor. Det är många äldre som verkligen glorifierar LP. Det finns teorier & tester på nätet som bevisar att LP är vida underlägset CD ljudmässigt. (Ska försöka hitta länkar, längesen jag läste om det). Ska i praktiken motsvara halvdana mp3 filer frekvensomfångsmässigt. Det många gillar är "det varma ljudet" som är diverse brum & missljud från svarven samt "begränsad diskant" beroende på antalet spelningar. Som sagt detta handlar endast om "smak", ej kvalitét som många försöker hävda. En bra mastrad CD överglänser vida LP-versionen, det är bara det att man slipper brus & missljud som vissa upplever som "behagliga".
Likaså är codecarna (framförallt AAC) ruggigt bra vid höga (gärna 192kbps el högre) bitrates så det finns (nästan) ingen anledning att köra lossless alls. Förutom placebo då ;-).
]
Ursäkta men du verkar ha fått rätt mycket om bakfoten t.e.x. det här med frekvensomfånget CD vs Vinyl där Vinyl utan tvekan är överlägsen CD formatet...
Sen så har ju ALLA förstörande codecar som mp3 och AAC en gigantisk nackdel och det är att de ALLA färgar ljudet på ett i det stora hela negativt sätt.
Vill du höra hur mycket bättre Vinyl låter vs CD så behöver du bara sätta på en bra vinylplatta med mycket gitarrer och jämföra med dito CD...
Efter att ha läst hela denna tråden sitter jag nu och växlar mellan att lyssna på Stir It Up - Bob Marley i 128kbps AAc och direkt från CD.
Detta görs på min MacBook Pro via ett par Shure E2c lurar.
Måste säga att jag verkligen inte hör någon större skillnad... Har prövat ett par låtar, utan någon större skillnad. Ibland kan jag nästan tycka att den "sämre" versionen låter bättre.. men oftast låter de likadant.
Tyvärr så har du valt helt fel musik att göra ett sådant test med.
Jamaica inspelad musik från 1973 håller inte speciellt hög kvalitet (och jag menar inte SMAKEN, jag älskar reggae) utan studio utrustningen.
Välj musik som går att studera...
Tyvärr så har du valt helt fel musik att göra ett sådant test med.
Jamaica inspelad musik från 1973 håller inte speciellt hög kvalitet (och jag menar inte SMAKEN, jag älskar reggae) utan studio utrustningen.
Välj musik som går att studera...
Jamen för faan, 1970-talets Kingston-studios lät ju helt fantastiska! Jävlar vilket ljud de crankade och maxade ur den utrustningen. Basfrekvenserna, hi-haten, åh himmel vad bra. Lyssna på Lee Perrys eller King Tubbys produktioner från den tiden, vinyl kan inte låta bättre. Jag har f.ö. rippat alla mina hundratals Studio One-singlar i lossless och det är lika mycket audiofilen som dub-dåren i mig som njuter av resultatet.