- source66
- Medlem ●
- Göteborg
Ser ut att vara något från 1995. Vad är grejen med detta som man inte kan göra med en vanlig sampler och lite tidssträckning?
Okej, vad är skillnaden mellan en samplad våg och en resyntad dito? Jag lyssnade på exemplena och tyckte att det lät rätt hawaii. Morpha vågformer måste man väl kunna göra på vilken modern sampler som helst va..?
Ursäkta min negativa inst'lln'än, men jag fattar liksom inte grejen med detta. Och ljudexeplena lät ju inte speciellt unika.
[QUOTE="Real Parakeet;1481010
Ursäkta min negativa inst'lln'än, men jag fattar liksom inte grejen med detta. Och ljudexeplena lät ju inte speciellt unika.[/QUOTE"]
Googla göbbe på fourier, FFT etc.
Det är en enorm skillnad på sampling och resynthesis.
Okej, vad är skillnaden mellan en samplad våg och en resyntad dito? Jag lyssnade på exemplena och tyckte att det lät rätt hawaii. Morpha vågformer måste man väl kunna göra på vilken modern sampler som helst va..?
Ursäkta min negativa inst'lln'än, men jag fattar liksom inte grejen med detta. Och ljudexeplena lät ju inte speciellt unika.
Grejen med ursprungs-Axcel:en är nog mest 1) den ser grymt tuff ut, 2) den kostade hysteriskt massa pengar, 3) den är otroligt ovanlig, vilket leder till att 4) väldigt få har faktiskt hört dem, så de har omges av massa mystik och fria fantasier om vad den egentligen klarade av och hur den lät.
För jag håller helt med om att ljudexemplen både från original-Axcel eller den nya versionen inte låter särskilt spännande, speciellt om man blundar eller klarar av att inte bli distraherad av blinkade LED-skärmar.
Sen finns det visserligen inte vad jag vet några FFT-baserade samplers på marknaden (inte i hårdvara iallafall), men Roland, Hartmann, mfl har ju samplers som klarar av såväl pitchshift som timestretch i realtid (V-Synth, Neuron, Kaoss Pad, osv), och tittar vi på mjukvara så verkar inte Axcel 2 erbjuda något nytt, förutom namnet. Absynth 4 verkar tex klara allt som fanns i original-Axcel, och jag har hört liknande effekter från gratis plugins, om det är FFT-manglande man vill åt.
Annat i Axcel, som att rita sina egna vågformer eller rita envelopes grafiskt över tid har ju gått att göra hur länge som helst. Problemet är att det sällan är särskilt musikaliskt användbart eller lika spännande som det verkar.
>false messiah;1481733]Grejen med ursprungs-Axcel:en är nog mest 1) den
>ser grymt tuff ut, 2) den kostade hysteriskt massa pengar, 3) den är otroligt
>ovanlig, vilket leder till att 4) väldigt få har faktiskt hört dem, så de har omges
>av massa mystik och fria fantasier om vad den egentligen klarade av och hur den lät.
>Sen finns det visserligen inte vad jag vet några FFT-baserade samplers
> på marknaden (inte i hårdvara iallafall)
En sampler är ju inte en FFT baserad åter upp spelnings funktion!?
>, men Roland, Hartmann, mfl har ju samplers som klarar av såväl pitchshift som
> timestretch i realtid (V-Synth, Neuron, Kaoss Pad, osv)
Mycket möjligt FFT kan ha använts i dessa.
>och tittar vi på mjukvara så verkar inte Axcel 2 erbjuda något nytt, förutom
>namnet. Absynth 4 verkar tex klara allt som fanns i original-Axcel, och jag har
>hört liknande effekter från om det är FFT-manglande man vill åt.
Att peta runt i enskilda parametrar i en mega stor FFT analys är inte kul.:tveksam:
>Annat i Axcel, som att rita sina egna vågformer eller rita envelopes grafiskt
>över tid har ju gått att göra hur länge som helst. Problemet är att det sällan är
>särskilt musikaliskt användbart eller lika spännande som det verkar.
Grejen med Axel är väll att den är en realtids additiv maskin dvs amplitud,
frekvens, fas, etc göres i realtid, att rita en statiskt är inte särdeles skojj.
Om man tar i beaktande att burken kom på ritbordet kring 1982 och fans att
lyssna på 1985 så var de på yttersta kanten av den tidens möjligheter. 1985
satt gamlingarna och var exalterade över? Ja vadå, DX7? Atari/ Amiga kom till
butikerna året efter om minnet inte sviker nu. 8Mhz och C-lab 1.0.........
Additiv syntes med sinus bankar var hot stuff då. Vad annat fanns 1985 i form
av avancerad additiv syntes? Som inte kostade CMI III eller Synclavier med
beaktande att båda var usla fourier maskiner, visst båda kunde man rita
statiska vågformer för replay via den vanliga sample reply funktionen men några
avancerade fourier maskiner var de inte. Kurtzweil K150Fs kom senare.
Det enda tillgängliga som kommer i minnet var Synergy DGS men den kostade då som en bättre bil och var bättre på FM än just additiv även om oscillatorn var
designad för detta.
Det är väldigt lätt att nu i efterhand i dessa GHz tiden att peka finger åt historien.
1985 var 68000 8Mhz i volym en fin möjlighet att faktiskt göra nått användbart
och bra.
En Axel II kan i dag ha sina kunder tex göra en liknande i en PC under Windows
(hehe) torde bli små seeeeeeeeeeeeeegt! Att kunna köpa ett litet plugin kort med
en realtids additiv synth kan vara intressant med en PC som lagrings och styr
enhet för FFT /DFT whatever analys filerna.
T.e.x analyser har visat att så simpla saker som en El bas kan kräva uppemot
4000 oscillatorer (IRCAM) med tillhörande fas, frekvens, amplituder, enveloper,
microtonala tabeller etc kan kräva stora lagrings data för senare reproduktion.
Tack för ordet.
En sampler är ju inte en FFT baserad åter upp spelnings funktion!?
Jag använde FFT som sammanfattande beteckning på resyntes (eftersom det är det Axcel använder).
Grejen med Axel är väll att den är en realtids additiv maskin dvs amplitud,
frekvens, fas, etc göres i realtid, att rita en statiskt är inte särdeles skojj.
Om man tar i beaktande att burken kom på ritbordet kring 1982 och fans att
lyssna på 1985 så var de på yttersta kanten av den tidens möjligheter. 1985
satt gamlingarna och var exalterade över? Ja vadå, DX7? Atari/ Amiga kom till
butikerna året efter om minnet inte sviker nu. 8Mhz och C-lab 1.0.........
Nej, det var lite det jag var inne på - banbrytande maskin för sin tid, men idag finns det massa alternativ som gör precis samma eller liknande saker, och det är sällan lika spännande i praktiken som det låter på pappret. Just delvis för att det är svårt att kontrollera.
En Axel II kan i dag ha sina kunder tex göra en liknande i en PC under Windows
(hehe) torde bli små seeeeeeeeeeeeeegt! Att kunna köpa ett litet plugin kort med
en realtids additiv synth kan vara intressant med en PC som lagrings och styr
enhet för FFT /DFT whatever analys filerna.
Det beror ju på priset och prestandan. Kyma har bland annat resyntes, och man kommer ganska långt bara med en modern dator.
T.e.x analyser har visat att så simpla saker som en El bas kan kräva uppemot
4000 oscillatorer (IRCAM) med tillhörande fas, frekvens, amplituder, enveloper,
microtonala tabeller etc kan kräva stora lagrings data för senare reproduktion.
Som jag förstått det är ett av problemen övertoner som inte ligger som multipler av grundtonen, tex alla former av brus. Då drar det snabbt iväg med oscillatorerna. (Eller så angriper man problemet med en helt vanlig brusgenerator istället...)
>ka spännande i praktiken som det låter på pappret. Just delvis för att det är svårt >att kontrollera.
Jo visst ,det jag menar är att det kan finnas en marknad för ett PC instickskort om
man kan klämma ur en helvetes massa oscillator celler med 0 latency och 1MHz
samplings rate (i stället för 44.1khz) piece off kaka med en fläskig FPGA t.e.x.
>Det beror ju på priset och prestandan. Kyma har bland annat resyntes,
>och man kommer >ganska långt bara med en modern dator.
Jo visst, med Max ,PD kan man göra mycket.
>Som jag förstått det är ett av problemen övertoner som inte ligger som multipler
> av grundtonen,tex alla former av brus. Då drar det snabbt iväg med oscill..
>(Eller så angriper man problemet med en helt vanlig brusgenerator istället..
En furier oscillator som är en sinus bank, där är ju övertoner vilken som helst
d.v.s udda eller jämn, multipla eller inte. Det lilla jag har läst om olika gamla
fourier projekt så som K150FS och Oberheim FAR så hade båda problem
med analys metoden för att få en vettig uppsättning driv parameter för banken,
inte banken som sådan, man kan säkert generera tusentals oscillatorer med
en PC om man vill. En snubbe jag bubblade med en gång i forntiden som var
inblandad i FAR projektet sa att det mesta strulet låg i attack fasen av ett
analyserat ljud d.v.s analysen klarade inte detta för exakt reproduktion gissningsvis då brus komponenten. Idag kanske man har löst detta?
Finns det inte nått matte snille här på forumet som kan FFT/DFT etc
innan och utan?
Men inte vet jag, jag kan ingenting om detta jag bara har hört en del säga att det
är struligt. Hurusom haver de e roligare med en Juno60, man slipper tänka!:)
>Att skruva på ett filter kan vem som helst, men vad är motsvarigheten på en
>virtuell 20-meters Wagnertuba av gummi som spelas i heliumatmosfär?
Precis allt är relativt och referensen flytande! En Polysix med full resonans!:)
Utan att ha hört Axcel så tror jag att grejen med resynthesis är att kunna undvika störande formantsönderfall vid stor transponering, t.ex har man "samplat" en pianoton så vill inte alla att den ska låta som hackspett på högsta tonen eller en fisande blåval på lägsta. Fast å andra sidan vill man nog ha en viss klangförändring på olika tonhöjder för att det ska låta naturligt, beroende på vad man förknippar med ljudkällan. Eller så vill någon just kunna spela på en blåval resynthiserad med perfekt vibrato, who knows?
Men med lite tidssträckning låter det ju inte blåval eller hackespett? Dagens samplare tidssträcker väl i realtid dessutom..?
Jag tror att formantjusterande samplers kan vara ett alternativ till resynthiserande manicker.
Jo, Axcel II ska få en hårdvaru grafer-enhet till. Den kommer på marknaden lite senare, dels i en LCD-version och en LED-version. Men tills dess är det mjukvaru-versionen som man kör i datorn, som kommer att säljas.
Grejen med den är att det är ett väldigt hands-on användarinterface. Musikaliskt användbart? ja, om man kan ändra vågformer i realtid så kan det vara musikaliskt användbart, för det är det man gör när man skruvar på filterrattar och annat i realtid på en subtraktiv synt, och det är många som finner det musikalist.
Nu i dagarna har de förresten lagt upp dokument om historiken för Technos 16 pi (föregångaren till Axcel), samt Axcel. Technos 16pi är ju så grymt snygg Tillverkades i något enstaka exemplar men den finns tyvärr inte bevarad.
Personligen skulle jag nog skaffa en Lemur om jag var intresserad av den sortens gränssnitt. Men det är ju kul att de vågar satsa på nya (eller vad man nu ska kalla det eftersom det är en klon av original-Axcel... ) gränssnittsidéer.
Mjuka resyntesmaskiner typ Image-Line Morphine och Virsyn Cube har ju också realtidsparametrar. Bägge två kan t.ex. morpha steglöst, ganska avancerat också om man gör utgångspunkterna rätt. Man kan t.ex. använda en x/y-controller tillsammans med velocity och aftertouch för att på så vis göra väldigt levande "realtidssyntes".
Dock lider fortfarande alla resyntes/additivsynthar (jag har testat en hel del) av det typiskt metalliska ljudet. Att perfekt kunna resyntetisera vilket ljud som helst kräver helt andra resurser och sådana saker som transienter, naturlig resonans, överstyrning osv osv som "riktiga" instrument ofta har (t.ex. hur hårt man blåser i en flöjt eller om man har en sordin till sin trumpet) har jag väldigt svårt att tänka mig att vi kommer att kunna emulera inom överskådlig framtid.
Fast sedan är ju frågan: varför skulle vi vilja göra det? Instrumenten finns ju alltid kvar, så varför inte använda dem? Betydligt enklare.
Mm men det finns ju andra användningsområden får sådana här apparater.
Musiker kommer nog alltid föredra instrument. Men sen dyker ju robotar upp som måste kunna få ett bra struphuvud - Robotarnas språkrör torde väl va´ talför?
Additiv syntés + Brus + Adsr + Formantfilter borde ju kunna bli en talapparat.
Precis! Det är där resyntes gör sig bäst. När det blir riktigt koolt går det sällan att spela på det, men det kan bli sjukt snygga ljud.
Det vore ju förresten en idé till en ny typ av synth!! Det är faktiskt ganska mycket meck att resyntetisera egna ljud, så kanske någon borde göra en manick som har optimalt resyntetiserade "riktiga" instrument och ett grafiskt interface där man kan manipulera de akustiska faktorerna:
Typ som Antimon sade, en 10 m lång balalajka. Eller en flygel under vattnet. En gosskör med giraffhalsar (minus stämbandslängden, annars vore det rätt tyst kanske...), en elastisk gong-gong, munspel med 7 oktaver, en jättemungiga osv osv.
Alltså, ett instrument som har en massa "riktiga" instrument men där man på ett taktilt sätt kan manipulera de vikigaste egenskaperna på ett extremt sätt. Allt det där går ju att göra, men nästan ingen orkar eller hinner göra all programmering. Något att tänka på för alla er som är grymma på kod?
99fysik_blir_musik.se!
Det man vill ibland är att återskapa något perfekt och sedan se hur det låter när man trashar sönder det på olika sätt. 10 meter lång balalajka å sånt.
/Stefan
Det vore ju förresten en idé till en ny typ av synth!! Det är faktiskt ganska mycket meck att resyntetisera egna ljud, så kanske någon borde göra en manick som har optimalt resyntetiserade "riktiga" instrument och ett grafiskt interface där man kan manipulera de akustiska faktorerna:
Typ som Antimon sade, en 10 m lång balalajka. Eller en flygel under vattnet. En gosskör med giraffhalsar (minus stämbandslängden, annars vore det rätt tyst kanske...), en elastisk gong-gong, munspel med 7 oktaver, en jättemungiga osv osv.
Förutom Z1 som redan nämnts så är det Yamaha VL-1 du är ute efter. Eller Tassman, Reaktor, Max/MSP, G2 och en rejäl dos tålamod eller någon annan modellerande synt.
Alltså, ett instrument som har en massa "riktiga" instrument men där man på ett taktilt sätt kan manipulera de vikigaste egenskaperna på ett extremt sätt. Allt det där går ju att göra, men nästan ingen orkar eller hinner göra all programmering. Något att tänka på för alla er som är grymma på kod?
Det stora problemet är att få någon styrsel på det, både när det gäller gränssnitt och modeller, det är iallafall min erfarenhet. Tex Steam Pipe i Reaktor kan göra extremt ockulta ljud, men det är svårt att hitta fram till vettiga patchar som är spelbara. Man får lätt ljud som är helt ostämbara, som slår över i missljud vid minsta förändring eller som bara beter sig allmänt skumt. Och inget ont i det, men det kan vara rätt svårt att passa in med andra ljud.
Så i prakten blir man snarare instrumentbyggare än traditionell ljudskruvare. Och man behöver dessutom lära sig spela sina kreationer. Att skruva på ett filter kan vem som helst, men vad är motsvarigheten på en virtuell 20-meters Wagnertuba av gummi som spelas i heliumatmosfär? En av de stora poängerna med modellerade instrument tycker jag är just spelbarheten, så ska man få ut maximal nytta behöver man dessutom bli pionjär på ett helt nytt instrument. Och där någonstans försvinner ofta musikskapandet på vägen...
(just detta diskuteras i akademiska kretsar för övrigt - det finns en del ganska lång rad instrumentbyggare med mer eller mindre vilda idéer, men musiken de producerar brukar sällan leva upp till förväntningarna. Och på motsatt vis är det extremt sällan som virtouser faktiskt är instrumentbyggare.)
Du och Ray Kurzweil verkar vara på samma spår. Läst "The SIngularity is Near" ännu?
Mm men det finns ju andra användningsområden får sådana här apparater.
Musiker kommer nog alltid föredra instrument. Men sen dyker ju robotar upp som måste kunna få ett bra struphuvud - Robotarnas språkrör torde väl va´ talför?
Additiv syntés + Brus + Adsr + Formantfilter borde ju kunna bli en talapparat.