Det känns som om att musikerna och ingenjörerna blev separerade från varann på alla synthfabriker och att ekonomerna fick >90% av all talan:(
Trådens bästa kommentar så här långt. Huvudet på spiken så att säga.
Självklart är företagsklimatet ett helt annat nu än på 70 och 80 talet då jag med många andra upplever att det fanns mer experimentlusta hos de uppstickande japanska tillverkarna. Globalisering, avkastningskrav på x%, kinatillverkning mm gör att man måste satsa på de säkra korten. Men om de alla går och tänker på att allt nytt man kommer med måste vara en ny DX7, M1 eller JV-1080 som är de tre japanernas största försäljningssucceer så förstår nog alla att man man kan få prestationsångest.
Jag var själv anstäld hos en av de stora japanerna under 90 talet och såg hur förvånansvärt få maskiner man faktiskt sålde av de som fanns i katalogen på den nordiska marknaden, och jag tror ni skulle bli förvånande om ni viste. Min tanke då och fortfarnade är att kunderna svek för att instrumenten inte uppvisade några speciella nyheter eller nyskapande. Jag stod på mässor och skulle "övertala" musikaffärerna om att just denna fantaskiska 'facelyft' skulle bli en ny hit, vilket många musikaffärer genomskådade och avstod helt från inköp till butiken. Och tar butiken inte in synten så kan inte konsumenten testa och så blir marknaden microskopisk = tillbaka till digitalpianon och Workstations igen.
Förvisso är vi som var med under 80-talet (var inte med själv på 70 talet) väldigt bortskämda med att en stor del av syntutvecklingen skedde på just 80-talet. Varje år kom det ut en ny banbrytande synt med nya fantastiska möjligheter och det är klart att det är svårt att nå upp i denna nivå igen. Men med undantaget för ett mycket litet antal stora nyheter har det egentligen inte hänt ett smack de senaste 10 åren. Om det beror på att teknikerna inte kommer på något nytt spännande eller om marknads/eknomiavdelningen bromsar låter jag vara osagt.
Och om Japanerna tillverkar en ny VA för att mätta analog-hysterin i viss mån för att se vilka volymer man kan få ut, så tycker jag att det är fel sätt. Analog-talibaner kommer aldrig att tycka att VA är lika bra och utebli från köp, och hur stor är marknaden då? Troligen ganska liten. Och med de försäljningsresultaten grundar man då sig på att marknaden blir för smal.
Vi 99:or tycker ju även själva att marknaden för nyproducerade analogisar "nog" är för liten och vi räknar på en totalmarknade i Sverige om ca ett hundratal presumtiva köpare i denna tråd, vilket jag tycker verkar vara på tok för snålt räknat. Glöm inte att Sverige jämfört med Tyskland, USA, Spanien, Italien Japan mfl är en micromarknad. Dessutom så tror jag att de flesta studios med självaktning kommer att vara intresserade av nyproducerade klassiker för jag har svårt att tänka mig att Moog och DSI mfl räknar på att sälja merparten till hemmapulare.
Summerar de olika årtiondenas trender väldigt ovetenskapligt och ytterst generellt så här:
> -70 talet = Endast analogt
80 talet = Polyfoniskt, sampling, digitalt, Midi
90 talet = Sampling, workstations, VA
00 talet = Inget jätte banbrytande, att nyproducera analogt igen verkar vara den mest banbrytande trenden och hetaste nyheten???
