Jag ser MoPho som en slags Sequential Pro One för nutiden, en monofon analogsynt med mycket kul funktioner. Dock är den monofon. Som om jag inte sagt det redan.
Men betonar det, som ett slags "smaka på ordet".
Visst kan man ha mycket kul med den, audioinspelning och allt som finns idag - du kör ju Logic. Och grymma basar... frågan är hur mycket du spelar klaviatur versus programmerar.
Är du lite som jag, så att du gillar att spela också så vinner Blofeld "any day", i och med att den är polyfon och dessutom detta med råge. Med den kan du alltså mycket snabbare skapa ett arr, med flera ljud åt gången, som du först sedan "bränner över" till audio i stället för att mickla med att bygga upp något "ton för ton" (eller "spår för spår" då, okej...) som man måste göra med MoPhon.
Det finns goda sidor med bägge alternativ - Yazoo använde en Pro One väldigt mycket och Vince Clarke kunde göra hela arr med den, en multikanalsbandare, synk och en sequencer. Men det är ju extremt mycket jobb innan man är "där".
Jag tror Blofeld är roligare rent generellt. Den låter säkert inte mycket sämre som "monofonsynt" heller om du skulle vilja köra den så. Flexibilitet brukar segra - i alla fall i min värld. Ju mer jag tänker på det inser jag att jag också borde ha en Bloffe.
Problemet är att låta helt unik, då. Plötsligt har alla en egen PPG. Med massor av bra ljud i från början dessutom. Hmm...
