Ljudkvalitet... Varför bryr sej ingen?!

Jag vill nog påstå att än idag är vinyl det som låter bäst. Knaster och brum får man sällan i dagens spelare och av nån anledning låter saker och ting oftast bättre på vinyl. Därmed inte sagt att jag spelar vinyl själv, det är jag alldeles för lat för.
Jag lyssnar på alla format men innan jag lämnade Sverige var det mest Spotify eller CD - efter Spotify kom kunde jag inte riktig rättfärdiga att lyssna på mp3-biblioteket.

Jag kommer då aldrig låta mitt material mastras för low-fi eller med loudness som mål, då lägger jag ner och går hem. Man strävar ju efter optimal ljudkvalitet hela tiden när man spelar in, annars kan det ju kvitta. Men sen kommer tolkningsfrågan: vilken ljudkvalitet är optimal? Den du själv tycker bäst om, såklart. Vill du ha det skitigt ska det vara skitigt, vill du ha det rent och sterilt ska det vara så - det är det som räknas, inte hur instrumenten låter på riktigt, det kvittar ju faktiskt riktigt mycket.

DVD-audio / SACD är ingen garanti för att slippa loundness/limiting.

Nej, absolut inte. T Bone Burnett hade en intressant lösning på 16-bitars-begränsningen. Att ge ut musik på vanliga Dvd-skivor. Men det kommer väl troligtvis aldrig att ske och det är alldeles för sent. Att sälja musik i hög upplösning på nätet är däremot inte för sent och jag är helt övertygad om att det skulle gå bra. Det blir allt mindre vits att köpa mp3/AAC i förhållande till Spotify. Då skulle en riktig dynamisk högupplöst återgivning kunna sälja - ungefär lika bra som blue-ray i alla fall.

...men hur kommer man förbi att stora majoriteten lyssnar i miljöer och situationer som
gör dynamiskt högupplöst ointressant? Tekniska lösningar och produkter finns ju
(SACD etc) men hur skapar man en marknad?

"Mycket musik konsumeras "på väg", på stan, i buss/tunnelbana/spårvagn, joggingspåret..." Åter igen - vad spelar det för roll om musiken har bra återgivning när man inte är i joggingspåret? Det blir inte hller bättre i joggingspåret med volymmaxning så vad är skitljudet till för?? Att ställa upp tio radioapparater bredvid varandra och se vilken radiokanal som lyckas överrösta övriga nio. En helt fiktiv tävling som INGEN har nytta av.

Jo, det blir "bättre" i den meningen att "allt hörs" (eller får chans att höras). Hörlurrar för mobil musikkonsumtion fixar inte dynamiken som finns i musiken så man får processa den till en jämn smet.

...jämför "En Fauns Eftermiddag" med något av The Bloody Beetroots på bussen... För
stor dynamik fungerar inte, ens med aktiv bullerreducering. Tävlande radiostationer är
väl inget fiktivt? Det är ju en av orsakerna till loudness-kriget från början!

Det är ingen som lyssnar på flera radiokanaler samtidigt ens idag.. Och att man bara skulle ratta in det som låter starkast? Finns de människorna på riktigt? Som frivilligt matar sig med vrålande radioreklam. Jo, de finns nog.. konsumtionssamhället rules.

"Lokalradion" krigar med det. Visst är det lönsamt att låta "mera"! FM-radion var väl först
med att ha ett absolut tak man inte fick överstyra, långt innan det digitala taket. Starkast
vinner, speciellt när man ligger på gränsen för mottagning.

Om audiofilerna visste hur mycket kompression och limitering som läggs på vid inspelning och mastring så skulle dom sluta lyssna på musik :-D. Detta gäller all populärmusik.

Vilket - krasst sett - är helt rimligt eftersom populasen konsumerar sin musik genom skräp. (jag också).

Men - rätta mig - ingen med en 100000-audiofilanläggning har någon glädje av höggradig loudness/limitering/komprimering.

Att komprimera och limitera skiten ur grejjor blev vanligt långt innan Ipoden fanns på marknaden.

Jepp. Det var AM/FM-radio som födde denna estetik. För länge sedan.

Men läser man artiklar i ämnet är det INGEN som erkänner att man gillar det, varken artister, tekniker eller andra.

Konsumenterna..???

Min första CD var Dire Straits - Love Over Gold som jag köpte 1987. Musik på den är i sig relativt dynamisk för att vara rock. Ska bli intressant att jämföra med iTunes versionen - om nu jag bara hade programvaran... Har inte skaffat något musikfilsredigeringsprogram för mac än.

Audacity finns här<-

Tack. Jag hann inte ens fråga.

Är Audacity ett gratisalternativ till Garageband, för dem som inte har iLife, eller gör den något annat som Garageband inte klarar?

Audacity är en ljudeditor som är open Source.

bra program om man skall pyssla med ljus, klippa, etc.

Dock inget iTunes (hålla reda på ljudbibliotek) eller ngt Garageband (skriva musik, labba med loopar etc)

Jag har musiksamlingen hemma i Apple Lossless, men det som oroar mig är hur Apple (och andra datortillverkare) handskas med det digitala ljudet. I samband med att jag bytte musikdator från en iMac (intel 2006) till min gamla PM G5 (2003) upptäckte jag att ljudet blev betydligt mer dynamiskt och angenämt!

Givetvis körde jag digitalt ut från båda datorerna till en extern DA-omvandlare av hög klass. Tyvärr vet jag inte vad som orsakar ljudskillnaden. Kanske är det så simpelt att den kombinerade analoga/digitala ljudutgången på iMacen, som kräver en adapter för att kunna koppla in en optisk SP/DIF-kabel, förstör ljudet.

Om du i båda fallen tog ut musiken digitalt och hade samma externa D/A så måste jag påstå att skillnaden bara var något som hände i ditt huvud/öron.

Det hade varit en sak om jag förväntade mig att det skulle bli en skillnad, eller om jag åtminstone varit nyfiken att se vad som skulle hända, men jag hade överhuvudtaget inte en tanke på att det skulle kunna bli någon skillnad. Datorbytet skede av helt andra orsaker.

Jag var liksom du övertygad om att det inte kunde uppstå någon sådan skillnad och trodde inte mina öron när det likväl var en tydligt hörbar skillnad. jag var tvungen att kolla alla kopplingar och testa med olika typer av musik innan jag kunde förmå mig själv att bli övertygad, trots att det handlade om en mycket tydlig och uppenbar skillnad.

Så extremt konstigt tycker jag inte heller att det är, vi har ju (eller hade åtminstone) trots allt en marknad för dyra CD-spelare, även om de bara används som rena transporter och kopplas till externa D/A-omvandlare. Om det inte var någon skillnad i ljudet skulle ju även (icke prestigetyngda) audiofiler nöja sig med den billigaste CD-spelaren och lägga pengarna på resten av anläggningen.

Skillnaden mellan en dyr och en billig CD-spelare är knappast bara mekanisk, utan även elektronisk/digital. En liknande skillnad kan det givetvis finnas mellan olika datorer.

CD avläses med laser - detta kan göras bra eller dåligt. En fil innehåller ett statiskt kluster av ettor och nollor - dessa packas upp exakt likadant varje gång (av samma filspelare alltså - iTunes/QT t.ex.) - ettorna och nollorna transporteras exakt likadant fram till externa D/A-omvandlaren. Jag vidhåller att skillnaden uppstått i huvud/öron. Om inte något annat än dator byttes - kanske annan filspelare? Eller en uppdaterad filspelare? Ty, uppackningsalgoritmerna som används vid mp3/aac är av vital betydelse för lyssningskvaliteten.

Jag gjorde ett eget litet test med en låt från Dire Straits - Love Over Gold: Private Investigations. Köpte låten på iTunes respektive rippade den som från CD-skivan jag köpte i mitten av 80-talet.

Inte så väldigt stor skillnad, vilket kanske beror på att låten inte är tänkt att låta högt. Den högre nivån är allså låten från iTunes.

Som Zimmer säger. Det handlar om något i huvudet eller öronen. Det är samma ettor och nollor som skickas ut och behandlas. Det är ju här som producenter lyckas blåsa medelsvensson på tusentals kronor för olika sorters kablar. När det gäller digital överföring är en 29:- kabel från Clasohlson exakt lika bra som en för 2900 på Hifi-klubben. Jag kan, men orkar inte, gå in på det tekniska.

Jag är på inget sätt övertygad om att du har fel men har ändå en fråga som jag undrar om du kan svara på i så fall:

Det sker alltid ett visst informationsbortfall vid digital överföring liknande packet loss (t.ex. att störningar överskrider spänningsskillnaden mellan 1:a och 0:a eller att paket tappas av andra anledningar). I vanliga fall "dubbelkollar" USB/FW och liknande interface att rätt information gått fram, men när det kommer till realtidsöverföring (t.ex. TV, CD) finns ju inte den möjligheten och större tillit måste istället sättas till signalbäraren, dvs kabeln. Mottagaren, förstärkaren i vissa fall antar jag, tvingas då interpolera istället, vilket ju måste betraktas som en ljudförsämring. Är detta så pass försumbart att ingen sund exempelvis ljudtekniker fäster någon som helst vikt vid detta eller hur funkar det här?

Enligt mig är alltså realtidsöverföringen den springande punkten. Eller det är alltså vad jag skulle vilja ha en förklaring på snarare.

Edit: Det samma måste ju gälla CD spelaren internt, någon slags interpolation/felkorrigering som är en del i varför det skiljer mellan cd-spelare och cd-spelare.