- cubeuser_vol2
- Medlem ●
The Veteran (2011) - IMDb - en avskalad action thriller. Huvudpersonen spelar sin roll som fd, fallskärmsjägare ganska bra.
Kylig, tränad och stridserfaren så tar han mot sin vilja itu med lite av varje. Det låter som en hollywood rulle men den här är inte det. Jag tyckte att just avsaknaden av musiktema i filmen tillförde mycket. Less is more tycker jag genomsyrar denna film som har en del ordentliga djupdykningar i geopolitik. Han slutade ett krig och drogs in ett annat, closer to home.
Den verkar svår men inte omöjlig:
Japp, då var den köpt. Då ska man bara ta hem den också. De skickar visst bara inom USA, så jag får ta den via Borderlinx.
Nu ska man bara lyckas digitalisera den. Den lär ju vara region 1, och DVD'n i min MBP lär vara region 2, men program som MacTheRipper eller Handbrake kanske hoppar över såna petitesser?
Man har olika filmdagar, jag behöver hollywood smörjan som avkoppling till allt verkligt elände här i världen som jordbävningar, krig, ozonskiktets förtunning, upptinade isbjörnar " you name it" .
Sen kan väl jag också ha mina seriösa filmkvällar och se någon speglande verklighets skildring med tyska avslut men dom är få.
Filmtittandet hör väl mörka vinter tiden till, nu är våren här och då vill man inte sitta inne på helgerna.
Sci-Fi går därmot hela året runt
Elling väcker inga klockor hos mig innan du nämnde den, de flesta nordiska filmer är inget jag diggar så högt, finns dock undantag.
Man har olika filmdagar, jag behöver hollywood smörjan som avkoppling till allt verkligt elände här i världen som jordbävningar, krig, ozonskiktets förtunning, upptinade isbjörnar " you name it" .
Sen kan väl jag också ha mina seriösa filmkvällar och se någon speglande verklighets skildring med tyska avslut men dom är få.
Klokt sagt! Och det är därför det inte räcker att bara säga att en film är bra. Många filmer är bra ur någon synvinkel, vissa bara för att de är så dåliga att det är roligt. Bara komedier kan man lätt dela upp i fyra-fem olika kategorier där olika människor vill ha helt olika, och man kan, somsagt, vilja ha olika saker vid olika tidpunkter.
Och vad gäller thrillers, drama och action så har vi samma uppdelning. Ibland kan dum action som inte kräver någon koncentration vara skönt. Ibland vill man ha en mellannivå där agerandet är lite bättre och man kommer lite närmare karaktärerna, och handlingen hänger ihop någorlunda. Och ibland vill man se någonting intressant, verklig filmkonst, där skådisarna är totalt inne i sina roller och handlingen är sofistikerad.
Men då är det väldigt viktigt att ens förväntningar inte är helt fel. Vill man ha simpel action så blir de sofistikerade filmerna jobbiga, och tvärtom. Det gäller även om man får fel genre, eller om man känner till mycket av historien/miljön men filmen gör det helt galet (Judge Dredd, Modesty Blaise). Då blir man bara ledsen av allt man missade, alla bra saker som inte fick komma till vita duken på grund av en okunnig manusförfattare som inte ville följa konceptet.
Och ser jag en Bond vill jag ha en Bond. Men till och med då går åsikterna isär om vad en Bond skall innehålla. "I hennes majestäts hemliga tjänst" är en alldeles utmärkt Bond (med undantag för en lite seg start), och den enda Bondfilm någonsin som har ett slut som verkligen är Fleming-troget, och faktiskt det bästa slutet någon Bond-film någonsin haft. Men publiken var inte beredd på att en Bond-film slutar sorgligt! Publiken förväntade sig att Bond spöar skurken och får flickan, men i böckerna är sluten ofta mycket knepigare.
Men Bond är ju så urvattnat som koncept att man blir ju aptrött på det.
Tunna storys med hur Bond infiltrerar hela skurkgänget, går på middag eller lirar kort med ärkeskurken.
Flådiga miljöer, översnygga brudar, dyra bilar.
Ingenting bär sig vettigt åt, nånsin. avdelningen Science finns inte på kartan.
Har de inte gigawattlasrar i armbandsur så är det hela rymdstationer.
Finns väl en enda film där Bond skjuter dubbelskott och har rätt beväpning, ngn inledning med gammelgubben Bond.
Kvinnosyn från 1850, klantiga skurkar som aldrig kan träffa.
Ofta lite halvrasistisk slapstick.
Först med Daniel Craig har det ju blivit lite vettigare än vad de brukar vara.
Annars, kommer det en Bond på TV - vilket det gör sjutton ggr om året - så byter jag kanal.
Först med Daniel Craig har det ju blivit lite vettigare än vad de brukar vara.
Första Craig-Bond tyckte jag var dålig, inte för att det inte är Bondstuk utan för att det är så generellt dåligt filmat, dåligt berättat. Som en utfyllnadsserie i X9. Den andra Craig har jag inte sett ens. Det som sagts om den låter just precis som sagt, som något jag läst i X9 för länge sedan - och det var inte bra ens då.
Mina favoriter är utan tvekan 60-talarna. Som någon sade tidigare, de bästa filmerna gjordes före 1970. Connerys Bond är fräsch, det var nytt och inte så förutbestämt och det känns. Där finns den i mitt tycke allra bästa, "From Russia with love".
Vill man ha actionkomedier så kan Rush Hour-filmerna vara ganska kul (Jackie Chan och en oerhört irriterande Chris Tucker). Det är knappast spännande, det känns väl möjligen som Die Hard med ett tjockt lager ironi och slapstick. Dumskoj förutsägbar action, osofistikerat men rätt kul när det är det man vill ha.
Och i det sammanhanget vill jag upprepa min rekommendation på "Vår man Flint". Där kan man verkligen gotta sig åt en skruvad kvinnosyn. Den lyckas överdriva Bond-konceptet så det faktiskt blir roligt.
En mycket stark film och om jag hade vetat innan jag såg den att den baserade sig på ett verkligt rättsfall då hade jag blivit än mer berörd än vad jag redan blev. Man kan inte se den här filmen utan få en cocktail av känslor att blossa upp. Att det dessutom är baserat på ett rättsfall som faktiskt har hänt gör storyn otroligt mardrömslik. Man får definitivt en insyn i maktens korridorer under dess humanitära flagga.
Missa inte slut texten.
Kanske den starkaste filmen jag sett till dags datum.
En mycket stark film och om jag hade vetat innan jag såg den att den baserade sig på ett verkligt rättsfall då hade jag blivit än mer berörd än vad jag redan blev. Man kan inte se den här filmen utan få en cocktail av känslor att blossa upp. Att det dessutom är baserat på ett rättsfall som faktiskt har hänt gör storyn otroligt mardrömslik. Man får definitivt en insyn i maktens korridorer under dess humanitära flagga.
Missa inte slut texten.
Kanske den starkaste filmen jag sett till dags datum.
Den har jag missat, tack för tipset den måste jag se någon regnig dag .
Finns en tysk lågbudgetskräckis som är överjävligt hemsk för den som gillar det...
Jobbig stämning hela tiden, omotiverad ondska, hemskt slut...
Inget för den som vill ha "ngt lättsmält hollywoodianskt..."
Funny Games ...
trailern
IMDb Video: Funny Games
Finns en tysk lågbudgetskräckis som är överjävligt hemsk för den som gillar det...
Jobbig stämning hela tiden, omotiverad ondska, hemskt slut...
Inget för den som vill ha "ngt lättsmält hollywoodianskt..."
Funny Games ...
trailern
IMDb Video: Funny Games
Kan vara värt att spana in när man är på lite skräckis humör. Har allmänt svårt för skräckisar förutom Saw filmerna som jag diggar skarpt, men ibland så behövs en skräckis för att man ska piggna till lite i soffan
Håller med om att bond filmerna är svårsmälta särskilt dom gamla alstren, står mig upp i halsen, så då är det gott att bara stänga av hela dumburken , i alla fall har man ett gott skäl
Alla tycker vi olika ... men jag håller med några av de senare inläggen.
Jag pallar inte med Bond (eller Bourne för den delen).
Även om filmval ofta är humör-betonat/påverkat, så över en längre period har man en fördelning på olika film-genre.
Min egen fördelning ser ut ungefär så här:
- drama: 80%
- komedi: 20%
- action: 0%
- SF/fantasy: 0%
Sen har ju filmer ofta lite inslag av flera genre/typ.
Även om filmval ofta är humör-betonat/påverkat, så över en längre period har man en fördelning på olika film-genre.
Min egen fördelning ser ut ungefär så här:
- drama: 80%
- komedi: 20%
- action: 0%
- SF/fantasy: 0%
Sen har ju filmer ofta lite inslag av flera genre/typ.
Jag är lite mer över hela den skalan, nåt i stil med 20-30-20-30 plus överlapp. Dvs mycket gärna bra komedier (fast de är svåra att hitta), och hemskt gärna SF och fantasy, fast drama och action räknas inte bort. Ändå känner jag mig inte som någon ren allätare precis., Action skall antingen vara rolig eller så smart att det gränsar till drama. Absolut inte action med för många skurkar, det blir bara löjligt (utan att vara roligt). Hellre en skurk än hundra. En bra film behöver inte mer.
Western har en liten andel, det är ofta mer pangpang än hjärna, men det finns ljuspunkter, smarta westerns, vi kan ju ta dem så det blir lite filmtips:
- The man who shot Liberty Valance: Mycket bra western, bästa jag sett med John Wayne. (Jag har även sett Diligensen, True Grit och Sons of Katie Elder, men även om de var hyfsade så var de inte bra nog för min rekommendationslista)
- The gunfighter (Gregory Peck): Välgjord dyster western
- The bravados (Gregory Peck): Smart western, god klass
och så finns ju Alias Smith & Jones (TV-serie), om man vill ha westernhumor. Riktigt kul faktiskt, speciellt "The MacCreedy bust". Fast talar man om westernhumor så är det ju synd att hoppa över "Det våras för sheriffen"/"Blazing saddles".
Jag är sugen på aktion/heist med rå humor, som exempel kan jag nämna:
The Boondock Saints Vet inte om ni sett den man jag rekommenderar den starkt för den som är sugen på fart och fläkt.
Snatch
Lock Stock and Two Smoking Barrels
Det mesta av Tarantino
Känns som det var länge sedan jag stötte på något i den här klassen. Någon som har förslag på filmer åt det här hållet?
Jag är sugen på aktion/heist med rå humor, som exempel kan jag nämna:
The Boondock Saints Vet inte om ni sett den man jag rekommenderar den starkt för den som är sugen på fart och fläkt.
Snatch
Lock Stock and Two Smoking Barrels
Det mesta av Tarantino
Känns som det var länge sedan jag stötte på något i den här klassen. Någon som har förslag på filmer åt det här hållet?
Layer cake
The big Lebowski är en störtskön film. Dude. New shit has come to the light of day, man! Helt underbar. Måste ses, och kan inte förklara varför. Det bara är så.
Jag såg den en gång för länge sedan. Måste ha varit på dåligt humör för jag gillade den inte. Men häromdagen hittade jag den på Itunes store så nu den ligger i min "Wish list" och ska få en ny chans.
Apropå "Bourne Identity" så har jag någon gång för länge sedan sett just den historien i en helt annan filmatisering. Jag tror att min bror hyrde den på VHS så vi har inte kvar den. Det var inte världens bästa, mycket välproducerad men det var lite för mycket pangpang för pangpangandets skull. Minnet av den gör mig lite nyfiken, varför kan jag inte hitta info om den filmen? Om jag minns rätt var namnet på filmen inte alls "Bourne Identity" utan en adress, som jag inbillar mig var "Threadstone 55". Men något sådant finns inte i IMDb i alla fall så jag undrar om jag minns fel.
Finns det någon här som vet mer om tidiga "Bourne Identity"-filmatiseringar?
Apropå "Bourne Identity" så har jag någon gång för länge sedan sett just den historien i en helt annan filmatisering. Jag tror att min bror hyrde den på VHS så vi har inte kvar den. Det var inte världens bästa, mycket välproducerad men det var lite för mycket pangpang för pangpangandets skull. Minnet av den gör mig lite nyfiken, varför kan jag inte hitta info om den filmen? Om jag minns rätt var namnet på filmen inte alls "Bourne Identity" utan en adress, som jag inbillar mig var "Threadstone 55". Men något sådant finns inte i IMDb i alla fall så jag undrar om jag minns fel.
Finns det någon här som vet mer om tidiga "Bourne Identity"-filmatiseringar?
Du har ju The Bourne Identity (TV 1988)...
Ja, men jag känner inte igen de få skådisar som är på bild, och titeln stämmer ju inte med det jag minns. Kan det finnas en till?
Fast jag upptäckte just att jag kan kika på YouTube och se om det är samma.
http://www.youtube.com/watch?v=WEiyNFbZaU4
Och här gick trådarna ihop:
http://www.youtube.com/watch?v=ooNSm6Uug3g&feature=related
för där kallas den "The Bourne Identity (1988): Treadstone 71". Där satt den, det är samma. Jag mindes namnet nästan rätt, det var bara numret som blev en bit ifrån.
Tipsar om en klassiker från 1978
Pojkarna från Brasilien
En vaken tittare hajjar till... vid namnen på tavlan. hehe