Tramsig retro-trend

En polare till mig har haft sin Rolex i 25+ år och enligt honom har det aldrig behövts någon service. Quartsklockor måste även trycktestas om man vill vara säker på att de verkligen är vattentäta. OK, egentligen skiter jag i vilket som, jag använder själv aldrig armbandsur

Det är klart att det finns enskilda klockor som klarar sig utan service på samma sätt som du kan köra en bil ganska länge utan service men det rör sig om mekaniska verk med rörliga delar - vilket innebär slitage och förr eller senare service.

Och det finns inga vattentäta klockor, de är vattenskyddade och trycktestade till ett visst djup. Det är en liten semantisk skillnad som är ack så viktig - speciellt i reklamavseende:)

När det gäller trycktestning av klockor så är det ingen skillnad på om det är mekaniska verk eller quartzklockor - trycktest bör göras i bägge fallen

Jag trodde tråden handlade om gamla kameror

Nä, den handlar väl om tramsig retro-trend.

De e väl som med alla andra hobbys. Varför hålla på o skruva på en gammal skitig veteranbil när man kan köpa en hel ny som går dubbelt så fort, drar mindre bensin, bekvämare o åka i, säkrare bla bla

Ibland tycker jag det är kul o plåta med min Mamiya RZ67.
Fast det fyller faktiskt en funktion, motsvarande digital skulle kosta mig flera hundra tusen. Om det ens fanns en sådan

You what ??!...

vs.

Jag har fotograferat en hel del motorsport och under den andra halvan av 90-talet fotograferade jag och en kompis en hel del på Brands Hatch (jag bodde bara kort bit därifrån de 13 åren jag bodde i England) och vi fotograferade många olika klasser av racing, men en av de mest spännande (rent fototekniskt) var de framhjulsdrivna mindre bilarna (t.ex. Clio cup) när de kom ut ur Druid hairpin bend och man stod på insidan och fotograferade med lång slutartid och fick fram suddig bakgrund, skarp bil, suddigt framhjul men skarpt bakhjul (då det lyftes i kurvan och stannade).

Det var spännande, inte så mycket under tävlingen då man fotograferade utan när man senare fick hem de framkallade fotografierna. Känslan av triumf när man hittade ett fotografi som var perfekt, där man verkligen fångat känslan. Helt fantastiskt.

MEN det som sög var alla de fotografier som kunde ha varit bra, de som någonting gick lite snett eftersom man inte kunde experimentera på samma sätt som man kan idag med digitala kameror. Alla de tillfällen där man kunde ha tagit ett mycket bättre foto om man bara förstått parametrarna av just den dagens omständigheter lite bättre och inte bara försökt komma ihåg alla andra gånger man fotograferat och fått bra och dåliga bilder. Alla de tillfällen man haft att fotografera förare, vissa som inte ens är vid livet idag.

Jag kan ibland vara lite anti allt som är nytt, trendigt, populärt, men i det här fallet så skulle jag aldrig gå tillbaka till analogt, inte ens för någon slags nostalgisk effekt, för den nostalgin är fylld med inte riktigt så bra fotografier som de kunde ha varit om jag bara kunnat testa.

Jag har fortfarande kvar min Canon EOS-N, inte av nostalgi utan för att den inte är värd någonting och jag är dålig på att slänga. Den andra dragspelskameran har jag som en symbol för vad fotografi är, inget annat.

"Känslan att få tillbaka film från labbet"

En annan stor skillnad är att det per krona går att få ett helt annat resultat med analogt jämfört med digitalt. Jag har hittat få digitala fotografier med motsvarande känsla (detaljrikedom, djupkänsla, omfång) som en analog mellanformatare. Sen att det kräver mer mekk & bök är en annan sak.

Just retro-trenden tror jag hänger ihop med den vanliga romantik/futurism-cykeln, kombinerat med att fler och fler uppskattar hantverk (iom att färre och färre gör det), samt att det är billigare än nånsin. (eller ja, var innan det blev inne...)

Samtidigt så är det just parasiterandet som hela grejen handlar om, man får känna och drömma sig bort i något man aldrig är i närheten av. Det finns genvägar, och dom kanske inte leder hela vägen fram, men det är fortfarande mer än vad man hade innan.

Vem idealiserar? Jag älskar digitalt, och att slippa stå och svettas i illaluktande rum med framkallning och fix. Urk burk. Been there, done that. MEN, jag älskar gamla kameror, för de är så vackra. Och mekanik är mekanik. Kul. (Är man geek så är man!)

Man är väl inte helidiot heller. Visst kan jag uppskatta formerna på ngn gammal bil, en gammal handbankad kamera osv, eller för min nördiga del - ett gammalt handgjort teleskop...

Men det är skillnad på att se på dessa föremål, tycka de är vackra och klämma på dem lite....

...och äga och bruka dem.

Varför är inte alla båtar än idag av trä? Jo, för man får verkligen vara entusiast för att ha en, det kräver en väldigt massa tid och ork (och pengar) för att driva runt en. När plastbåten kom kunde man få nöjet ÅKA båt, men övrig tid kunde man ägna åt annat än slipa, byta bord, lacka osv.

Bilar är likadant, bilar idag är ju i princip underhållsfria jämför med en från 60-talet.

En analog kamera från 1960 kan ju vara en skönhet i mekanik. men att jobba med en och ideligen behöva ta 24 eller 36 bilder för att sedan antingen (dyrt) framkalla själv elelr lämna bort (dyrare) för att få bilderna på pappersbitar.... meh...

Tekniken av idag befriar oss från många av alla "måsten" runt en produkt. Det är väl på gott och ont.
Låtlyssnare jublar JAAAA över Spotify, "Hifi-nörden" svär NEEEEJ över samma sak - ljudkvalitén är bajs.... dåliga samplingar...

Så kan man hålla på, väga gammalt mot nytt. Jag är glad över att jag vid 44 fortfarande VILL ta åt mig det nya, vill lära mig nytt och få det nya att funka - att jag fortfarande är nyfiken.

Jag har gärna en gammal Nikon från 1970-talet stående på hyllan, men jag orkar inte använda den.
Att den sedan funkar utan el... so what? Det finns vägguttag i min värld.

Jag har precis som norrländskan ovan blaskat med framkallare och fix - det sitter ju för fasen i håret på en det sista...
Been there, done that.

Och du, LCR; att visa en bild på en svulstig amerikansk fläsksvullo-vridbil och hävda att det skulle vara ett rättesnöre för "god smak från förr"... nej, det verkar som om "skönheten sitter i betrakatrens öga" aldrig har stämt bättre.

Det där stämmer inte, utan är en skröna som antagligen springer ur att folk har haft mycket jobb med att få upp en träbåt i dåligt skick till ett bra skick. Eller så accepterar du ett förfall på plastbåten. (Det gäller btw trä vs plast i en rad sammanhang.)
En träbåt håller i 100+ år om man bara sköter om den. En plastbåt har inte evigt liv oavsett hur man pysslar om den. För det måste man göra även med plastbåtar, inbilla dig inget annat.

För min del är det en kombination - ju större investering, desto mer spelar känslan roll och därmed tenderar det bli gamla fina saker med mycket historia. Har en skärgårdskryssare från 1911 och en e-type (bilen alltså, inte smörsångaren) från 1964. Båda kräver mer underhåll en vad en modern motsvarighet skulle göra men är väl värda det.

För krafs som kameror, datorer, klockor, ugnar eller gräsklippare däremot är det bara pris/prestanda/bekvämlighet som gäller. Jag kan spontant se att några av kamerorna på Cybers affisch är snygga, men de skulle aldrig göra något annat än pryda en hylla hemma hos mig. Finge jag välja mellan dem alla och en Sony NEX-7 för faktiskt bruk skulle Sony:n vinna alla gånger...

Jag håller med. Jag använder inte mina gamla kameror längre, men det är så mycket härligare att hålla en Nikon F2 i handen än en Canon 7D. Men jag skulle 7 dagar i veckan välja att fotografera med den senare.

Det är ju också en balans mellan enkelhet och utveckling. Alla som har en "underhållsfri" modern bil vet att den måste servas minst lika ofta som en äldre, men med skillnaden att man inte kan göra det själv.

Det första som slog mig när jag börja framkalla svartvitt för egen hand nu i somras var att det var så billigt att göra. Jag hade länge trott att det var ganska dyrt, men jag framkallar film för under 5 kr per rulle, om man endast räknar kemikalierna. Jag kör ju digitalhybrid här, så negativen digitaliseras snarare än att bli papperskopior. De bästa bilderna skrivs ut eller skickas på lab. Skannern var visserligen inte helt gratis, men fortfarande inte särskilt dyr om man jämför med vad en hobby kostar.

En rulle småbilds-Tri-X kostar 39 kr/styck, så då klarar man sig under 50-lappen per 36 bilder inklusive framkallning. Det är ett helt okej pris, tycker jag. Mellanformat kostar möjligen någon krona mer att framkalla (det går åt lite mer kemi), men då får man å andra sidan bara ut 12 bilder.

Om ni har en fin analog kamera över så erbjuder jag mig att adoptera den.

Baron, du servar en moden bil betydligt mera sällan än en gammal...

Serviceintervall Volvo S60: 2000 mil, olja, filter, stift, kupefilter.

Volvo Amazon (1959); Luftfilter 500mil, på ny bil måste man göra två service:ar med max 250 mils mellanrum innan sex månader annars gällde inte garantin....
Oljebyte på 100 och 500mil, vid 500 bytes även oljan i bakaxeln - dessutom skall bakaxel och motor sköljas med sköljolja..

Normalt oljebyte därefter var 500 mil ...

Dessutom olika oljor för sommar och vinter...(olika viskositet)

I min jämförelse hade jag min båt i sinnet, som är byggd 1978 med motorer från 1992. Jämför i stället en Volvo V60 med en 240.

Finns nog en och annan entusiast som fortfarande har en sån här med sig.

[ATTACH="CONFIG"]31324[/ATTACH]

Ngn film-moj? Fästingpetare?

Nja, det är ett verktyg för att fånga upp startremsan ifall man vevar in filmrullen för långt.

Eru klen eller? Bar in med tummen i glipan för filmremsan och bända till.

Vad gäller dojan får jag nog kasta in (den röda) handduken...

Hahaha... utveckla gärna fästingpetare, fast annars är ju inte första gissningen helt fel

-81 but still going strong...

[ATTACH="CONFIG"]31327[/ATTACH]

Gissa vad?

[ATTACH="CONFIG"]31328[/ATTACH]