Den Stora Tråden om religion - eller "Varför jag är ateist".

Nja. Är det inte så att dopet innebär medlemskap i svenska kyrkan? Det ger ju negativa konsekvenser (kyrkskatt, påtvingat medlemskap i församling etc) som kräver en aktiv handling för att slippa senare i livet.

Min fru växte upp i en (aktivt) kristen familj. Även om hon sedan länge har slutat gå till kyrkan, så vitt jag vet aldrig ber till gud, och inte direkt kan identifiera sig med ett specifikt trossamfund, så har hon ändå någon form av gudstro kvar och värnar om kristna värderingar och traditioner.

Jag är ateist. När vi skulle gifta oss var det viktigt för mig att slippa lova trohet inför en gud jag inte tror på. Samtidigt var det viktigt för min fru att ha ett kyrkligt inslag i vigseln. Vi löste det med en kompromiss i form av en borgerlig vigsel följt av att en pastor (som dessutom är vän till familjen) välsignade äktenskapet. Det funkade för oss båda; frugan fick sitt kyrkliga, och välsignelsen krävde ingen aktiv handling från min sida.

Samma resonemang blev det när vår son närmade sig dopbar ålder. Frun ville gärna döpa, jag ville inte tvinga in honom i kyrkan. Vi löste det med en barnvälsignelse, även den utförd av familjepastorn.

Min poäng är väl att kombinationen av ateism och gudstro inte behöver leda till motsättningar, utan att det går utmärkt att föra konstruktiva diskussioner om praktikaliteter så länge man respekterar varandra och alla parter är kompromissvilliga. I dagens samhällsdebatt tycks det tyvärr råda brist på respekt åt båda hållen.

Du har rätt i sak, men jag valde att inte klassa denna formalitet som negativ konsekvens.

<style id="_clearly_component__css" type="text/css">#next_pages_container { width: 5px; hight: 5px; position: absolute; top: -100px; left: -100px; z-index: 2147483647 !important; } </style>

Jag syftade på formaliteten att lämna kyrkan i god tid innan man betalar sin första kyrkoskattkrona.

<style id="_clearly_component__css" type="text/css">#next_pages_container { width: 5px; hight: 5px; position: absolute; top: -100px; left: -100px; z-index: 2147483647 !important; } </style><style id="_clearly_component__css" type="text/css">#next_pages_container { width: 5px; hight: 5px; position: absolute; top: -100px; left: -100px; z-index: 2147483647 !important; } </style>

Ett relaterat påstående som förekommit i tråden är att religion skulle leda till (mer) våld, men det är ett påstående som tycks sakna empiriskt stöd, åtminstone om man studerar ideologierna hos de historiskt sett överlägset våldsammaste ideologierna, nazism och kommunism, ateistiska ideologier som skördat människoliv i en omfattning som får religiöst våld att likna rena söndagsskolan

Men Stalin var (nästan) präst.

Argument för vad? Ingen hävdar att Hitler, Stalin, Lenin, Mao, Pol Pot osv gjorde vad de gjorde för att de var ateister. Det Richard R säger är att ateistiska våldsvälden har skördat fler liv än religiösa, typ. Alltså att man inte kan beskylla religiösa företrädare för att vara mer blodtörstiga än ickereligiösa.

Och att Stalin var ateist är väl inte helt klarlagt? Visst var han bankrånare, mördare och avhoppad seminarist, men ateist? Var står det? Det har jag missat i så fall.

Du vet det där tipset om att man efter klavertramp ska stå stilla och ta sig ut så obemärkt som möjligt, inte försöka göra samma sak en gång till?

Hur man än räknar, vilka parametrar och hypotetiska teorier man än tar till så kvarstår faktum att det är de ateistiska teorierna och statsbildningarna som har överlägset flest mord på sitt samvete.

Jag försvarar verkligen inte religiöst våld, tvärtom, men däremot anser jag att det räcker mer än väl med att de faktiskt gjort (det är illa nog)

Och för att ge dig lite proportioner kring korstågen och det ateistiska våldet, även om man begränsar sig till "bara" kommunism och nazism så utklassar de senare korstågen med åtminstone en faktor av 10, men många skulle säga 100, och det finns även skattningar som ligger uppemot 1000 gånger så många dödsfall.

Därmed INTE sagt att ALLA ateistiska ideologier lider av detta (långt därifrång), men vill man vara intellektuellt hederlig så måste man också inse att majoriteten av religiösa ideologier faktiskt inte heller är våldsförespråkande, utan tvärtom har ett starkt socialt patos, och rent empiriskt utgjort en civilisatorisk kraft som MINSKAT våldet.

Trosfrågor ligger per definition utanför det vetbaras gräns så den som påstår sig VETA vare sig det ena eller andra bevisar bara sitt eget oförstånd.

Stephen Fry är en fantastisk talare och alltid värd att lyssna på, även om man (om det nu är så) inte håller med honom.

Jag är också ateist men jag tyckte att det var viktigt att mina barn själva fick välja om och hur de skulle konfirmeras. Den ena gjorde det inte alls och den andra gjorde det i kyrkan.

För övrigt brukar jag i religiösa diskussioner citera Ricky Gervais: "Om det nu finns en Gud, varför gjorde han mig till ateist?"
Ricky Gervais – Why Did god Make Me an Atheist? : AtheismTV

Jag förmodar att det ska låta slagfärdigt, men jag har svårt att tro att någon tycker det är ett argument i vare sig den ena eller andra riktningen.

Det är klart det är, annars skulle han ju trott på gud.
Svårare än så är det ju inte.

Det är inte en slutsats man kan dra: De flesta religiösa anser att människan fått en fri vilja, och därmed en möjlighet att välja om de ska tro eller inte, alltså säger det ingenting om vissa väljer att tro, och andra inte.

Det är för övrigt möjligt att argumentera för att förekomsten av fri vilja i sig är ett indicium på att den religiösa världsuppfattningen är korrekt, vilket då helt logiskt medför att även förekomsten av ateister utgör ett gudsbevis Personligen håller jag inte med om det, eftersom jag anser det vara lika stolligt som när ateister försöker leda sin tes i bevis genom att hänvisa till att människan som varelse är meningssökande, och så att säga har en inbyggd benägenhet för gudstro. Men den benägenheten är självfallet inget som i sig påverkar trovärdigheten för guds eventuella existens

Ursprungligen av Richard Rönnbäck:

Det är inte en slutsats man kan dra: De flesta religiösa anser att människan fått en fri vilja, och därmed en möjlighet att välja om de ska tro eller inte, alltså säger det ingenting om vissa väljer att tro, och andra inte.

Det är för övrigt möjligt att argumentera för att förekomsten av fri vilja i sig är ett indicium på att den religiösa världsuppfattningen är korrekt, vilket då helt logiskt medför att även förekomsten av ateister utgör ett gudsbevis

Personligen håller jag inte med om det, eftersom jag anser det vara lika stolligt som när ateister försöker leda sin tes i bevis genom att hänvisa till att människan som varelse är meningssökande, och så att säga har en inbyggd benägenhet för gudstro. Men den benägenheten är självfallet inget som i sig påverkar trovärdigheten för guds eventuella existens

Gå till inlägget

Fast jag drar faktiskt den slutsatsen:) Oavsett fri vilja om vi tror eller inte så har gud enligt troende skapat jorden, edens lustgård och alla möjliga underverk, det borde vara en petitess i sammanhanget att bevisa sin existens.

Men det förutsätter att Gud skulle ha ett behov av att bevisa sin existens, och det känns mer som ett mänskligt behov

Varförskulle han inte? Det känns ju helt ologiskt. Jag skaffade min hund för att ha sällskap och något att klappa på, inte för att slänga ut och låsa dörrn.

Eller som den felaktiga ansatsen att en gud måste vara god. Det finns en småkul roman av Robert À Heinlein som ställer allt på ända. Gud är en grinig typ och det är istället Satan som är sund och vettig

Edit: Kom ihåg titeln nu:

Job: A Comedy of Justice - Wikipedia, the free encyclopedia

Den här skulle nog många kristna kunna känna sig kränkta över. Själv tyckte jag bara att den var lite osmaklig.

Det kan jag iofs förstå men varför anta att det är den kristna guden som avbildas?

Det var inte riktigt det som störde mig, utan det faktum att någon förnöjsamt (verkar det) sitter och moffar popcorn och samtidigt tittar på en skärm/bild med ett undernärt barn.

Berätta gärna om du sett någon gud göra något positivt för undernärda barn. Om din tolkning är att snubben inte ska hålla på med detta för det har han lämnat till mänskligheten så blir kontentan den samma - han tittar bara på.

Popcorn verkar lite skumt men han kanske förätit sig på sockervadden där uppe...

När resonemanget låter just så där lagom nedlåtande som jag uppfattar det, så känns det som att själva vitsen med diskussionen försvinner. Om du förväntar dig någon rabiat hallelujareplik från min sida, med märkliga personliga tolkningar av teodicéproblemet så misstar du dig. Det är en fråga som jag inte själv anser mig ha grubblat färdigt på. Jag ser snarare den här diskussionen som en intressant möjlighet till att lyfta olika nyanser i en intressant företeelse, inte svart eller vitt eller vem som har mest rätt. En sådan diskussion tänker åtminstone inte jag vara del i.

Bilden är intressant för den sätter fokus på vad det här med gudar kokar ner till. Därför tyckte jag frågan om den var opassande eller ej var fel fråga. Det var det hela.

Ganska snävt perspektiv att tro att allt kokar ner till just teodicéproblemet. Du råkar inte vara ingenjör, för det här var ett mycket fyrkantigt resonemang måste jag säga.

Om något kokar ner så blir det snävt, svart å vitt och enfrågeproblematik. Det hör till nerkokandets natur.

För mig är det inte snävt utan det största enskilda frågetecknet kring religioner och gudar i allmänhet.