- Erik.dv
- Medlem ●
- Stockholm
Man överlever om man sätter bakgrunden till helvit. Fungerar ok, men det skär i ögonen något förskräckligt.
Svartvit bakgrund fungerar överlag jättebra. Det är lite så i OSX 10.10 även. Ett problem i OSX nu i DP1 är att många "aktiva" ytor man jobbar med är blandat transparent eller solida. Det kan ge helt galna utseenden i ens arbetsmiljö. iOS lider inte alls lika mycket av detta. Dock är iOS fortfarande väldigt schizofrent i att den ibland kör positivt och ibland negativt interface. Det finns ingen logik där alls.
Dock + Controll Center = Positiv
Notification Center = Negativt
Safari = Positivt
Share Sheet = Positivt
Camera App = Negativt
Photos App = Positivt
Spotlight = Blandat (semi-positivt GUI, negativt tangentbord)
OSX har även haft ovan problem länge. Man verkar åtminstone strama upp saker där en del i OSX 10.10 så det blir mer konsekvent även om vissa saker blir galna / fula.
iOS7 fungerar och ser, skulle jag säga, fint ut. Det har sina brister här och där men överlag fungerar det fint. Det har inte i närheten av samma problem som OSX 10.10 DP1 lider av. Vissa saker ser riktigt bra ut, andra är riktiga kom och hjälp mig fall.
Jag håller med.
Visst måste data vara representerade på något vis. Men varför med filer? Filer går till gamla paradigmer med penna och papper. You file a paper och mappar. Det är väldigt enkelt att relatera till, men det är inte för den skull en bra lösning.
Vi skulle kunna göra det så mycket bättre än vad vi gör det till.
Hur skulle vi göra det då? Filer och mappar är extremt logiska och funktionella.
Visst måste data vara representerade på något vis. Men varför med filer? Filer går till gamla paradigmer med penna och papper. You file a paper och mappar. Det är väldigt enkelt att relatera till, men det är inte för den skull en bra lösning.
Vi skulle kunna göra det så mycket bättre än vad vi gör det till.
På vilket sätt är det dåligt att gruppera data i filer? På vilket sätt begränsas vi av det?
På vilket sätt är det dåligt att gruppera data i filer? På vilket sätt begränsas vi av det?
Mängden, ok för 10 filer i 2-3 mappar men sen då?
Aldrig stött på problemet att en fil borde logist ligga under fler än en mapp i en mapp struktur.
Säg inte att man kan göra alias till filen, det är ingen lösning.
Jag vet inte om ni spelar dumma eller om ni aldrig har jobbar med mängder av filer.
Men ok om ni kan säga att ni hittar direkt varje fil som finns på er dator på en enkel beskrivning så är det väl jag som har fel ;/
Ett tips till dig @juanito , gör inte massa inlägg efter varandra utan samla dem i det senaste inlägget.
Egentligen det Apple borde göra med 10.10 är att ha ett "light mode", "dark mode" samt en toggle om man vill att GUI:t ska ha transparens eller inte. Vardagsanvädnare kanske tycker det är "trevligt" om hela OS:et får färg från dokument och desktopbilden. Jag kan garantera folk som jobbar med färg och form INTE vill ha det.
Det går garanterat att stänga av via terminalen, tror du inte det?
Mängden, ok för 10 filer i 2-3 mappar men sen då?
Aldrig stött på problemet att en fil borde logist ligga under fler än en mapp i en mapp struktur.
Säg inte att man kan göra alias till filen, det är ingen lösning.
Jag vet inte om ni spelar dumma eller om ni aldrig har jobbar med mängder av filer.
Men ok om ni kan säga att ni hittar direkt varje fil som finns på er dator på en enkel beskrivning så är det väl jag som har fel ;/
Det där går ju alldeles utmärkt att abstrahera bort på applikationsnivå, vilket även har gjorts i stor utsträckning i OS X. iPhoto, Pages, iTunes o.s.v. går bra att använda utan att se en enda fil. Till och med i Finder kan man ju använda taggar nu för tiden.
Det finns ingen anledning att byta ut den underliggande filrepresentationen på kernel-nivå mot något annat. Du slåss mot väderkvarnar i det här avseendet.
På 70 talet var de det ja. Idag är de den största flaskhalsen i ens arbete.
Och vad är lösningen på problemet? Jag förstår inte hur jag ska särskilja arbete A, B och C utan att bryta ner det i komponenter, dvs filer.
Det där går ju alldeles utmärkt att abstrahera bort på applikationsnivå, vilket även har gjorts i stor utsträckning i OS X. iPhoto, Pages, iTunes o.s.v. går bra att använda utan att se en enda fil. Till och med i Finder kan man ju använda taggar nu för tiden.
Det finns ingen anledning att byta ut den underliggande filrepresentationen på kernel-nivå mot något annat. Du slåss mot väderkvarnar i det här avseendet.
Abstraktionen i iOS har också visat sig vara enormt begränsande. Apple hittar "lösningar" i iOS8 men det är fortfarande mycket sämre, för ska vi säga seriöst arbete på en desktop-plattform, än om man nyttjar filer. Sedan kan man utöka filer + mappar med metadata och få ett mer flexibelt system genom det. Men att gå bort från filer och mappar förstår jag inte hur det skulle se ut.
Abstraktionen i iOS har också visat sig vara enormt begränsande. Apple hittar "lösningar" i iOS8 men det är fortfarande mycket sämre, för ska vi säga seriöst arbete på en desktop-plattform, än om man nyttjar filer. Sedan kan man utöka filer + mappar med metadata och få ett mer flexibelt system genom det. Men att gå bort från filer och mappar förstår jag inte hur det skulle se ut.
I princip skulle man kunna tänka sig att göra om konventionella filsystem till databaser. Det löser vissa problem, men inte andra. Framförallt löser det inte problemet med simultan åtkomst och ägandeskap i kollaborativa miljöer, eftersom inga beslut om vem och vad som ha tillträde resp. vad som ska räknas som aktuell revision försvinner. Man kan fundera ett tag på den oerhörda komplexitet och avsevärda mängd fällor som de mest avancerade systemen i allmänt bruk för just den sortens kollaborativa synkronisering - kodrevisionssystem - brottas med. MS försökte länge ersätta filsystemet med just databaserr i projektet Longhorn, vilket försenade Vista med åratal och slutade i fullständigt fiasko. Problemet är som sagt inte på datalagrings/representationsnivån egentligen. För professionelt databruk är min gissning att folk år 2050 fortfarande kommer ha filsystem i botten, även om AI-liknande historier vid det laget kanske kommer kunna hjälpa till med abstraktionslager som automatiskt och i huvudsak korrekt markerar material på ett sätt som gör det tillgängligt för sökning via nyckelord.
Du har torskat in på en beta. Jag lugnar mig och låter dig ta de värsta smällarna.
Jo, jag vet:)
Det är intressant att Mavericks betan var körbar direkt från dag ett men jag är mer skeptisk till denna. Det verkar hända väldigt mycket under huven som gör att det är ett påfallande lagg i många funktioner. Men de kommer att fixa det.
Däremot så är jag mer skeptisk till transparansen och en hel del av de nya ikonerna men det är kanske för att de "poppar" ut på ett tydligare sätt än tidigare.
Jag tänkte prova ios8 i helgen då jag har lite tid över, efter det så får jag komma tillbaka och bitcha lite:)
Det som är mest synd är att jag har sabbat databasprogrammet för mina pokerhänder...
Enligt uppgift kan man stänga av all eller en del av transparensen under Accesibility > Display.
Ett innerligt tack!
Hjälpmedel/Bildskärm/Minska genomskinlighet som det så vackert heter i den svenska versionen!
Nu ska jag bara lista ut hur jag får igång Postresql också... Kan få igång det med version 9.3 men inte 9.0 som jag har alla mina databaser i.
Något elände om delat minne...
@juanito Det problem du beskriver har inte med filer som diskreta enheter för datalagring att göra, utan med hur man använder mappsystem för att organisera dem, och för det ändamålet finns det en (i princip) mycket enkel lösning, nämligen användare av taggar/metadata. Taggar gör det möjligt för filer att lugga var somhelst, men ändå presenterats, t.ex. Som en mapp, samma fil kan taggas med flera taggar, och därmed ingå i flera "mappar". Är ett system så smart att det även tillåter hierarkiska taggar/taxonomies, eller att man taggar taggarna själva med metadata så slipper man alla de problem som traditionella filsystem/filhanterare lider av.
Tyvärr är sånt alldeles för svårt att greppa för flertalet användare, de kan inte förstå något annat koncept att en fil "finns" på bara ett och endast ett ställe
@juanito Det problem du beskriver har inte med filer som diskreta enheter för datalagring att göra, utan med hur man använder mappsystem för att organisera dem, och för det ändamålet finns det en (i princip) mycket enkel lösning, nämligen användare av taggar/metadata. Taggar gör det möjligt för filer att lugga var somhelst, men ändå presenterats, t.ex. Som en mapp, samma fil kan taggas med flera taggar, och därmed ingå i flera "mappar". Är ett system så smart att det även tillåter hierarkiska taggar/taxonomies, eller att man taggar taggarna själva med metadata så slipper man alla de problem som traditionella filsystem/filhanterare lider av.
Tyvärr är sånt alldeles för svårt att greppa för flertalet användare, de kan inte förstå något annat koncept att en fil "finns" på bara ett och endast ett ställe
Apple har gjort ett försök med detta - det heter FCPX. Väldigt många användare förstår inte grejen. Men det är en klar styrka att kunna ha en och samma fysisk fil på flera ställen samtidigt. Det är dock väldigt viktigt att systemet är smart nog från en användares perspektiv att det då även löser versioner av en fil på ett effektivt sätt.
Har man ex. dokument A och B med samma logotyp på framsidan, men man vill invertera färgerna på logotypen i dokument B, hur hanterar man det på bästa sätt? I ett rent filbaserat system gör man två kopior av allting, i ett metadata / tagstyrt system skulle man troligen istället ha någon form av versionshantering av dokument och att version normal av logtypen hamnar i dokument A och version inverterad hamnar i dokument B. Det blir dock lätt rörigt att förstår / hantera denna typen av system och man måste skapa ett otroligt intuitivt gränssnitt (vilket få utvecklare är bra på). Men visst skulle denna typen av system och filhantering kunna vara en del av framtiden.
@juanito Det problem du beskriver har inte med filer som diskreta enheter för datalagring att göra, utan med hur man använder mappsystem för att organisera dem, och för det ändamålet finns det en (i princip) mycket enkel lösning, nämligen användare av taggar/metadata. Taggar gör det möjligt för filer att lugga var somhelst, men ändå presenterats, t.ex. Som en mapp, samma fil kan taggas med flera taggar, och därmed ingå i flera "mappar". Är ett system så smart att det även tillåter hierarkiska taggar/taxonomies, eller att man taggar taggarna själva med metadata så slipper man alla de problem som traditionella filsystem/filhanterare lider av.
Tyvärr är sånt alldeles för svårt att greppa för flertalet användare, de kan inte förstå något annat koncept att en fil "finns" på bara ett och endast ett ställe
Oja, jag är en gammal anhängare av meta data, varför jag gillade paradigmen i Macens system långt mer än det vi har nu som bygger på unix. (va skriver jag linux för, bläh)
Men meta data har även stora problem, någon ska tagga det, sedan när man har mängder av data som är taggat på samma sätt återkommer problemet.
Denna lösning hör till 80 talet och kanske 90 tal som koncept. Men har ännu inte utnyttjats till sin fulla potential av systemen, ironiskt nog är Apples filsystem ett av de bästa på detta, men är nästan helt oanvänt.
Oja, jag är en gammal anhängare av meta data, varför jag gillade paradigmen i Macens system långt mer än det vi har nu som bygger på unix. (va skriver jag linux för, bläh)
Det har fortfarande inget med Unix att göra. Släpp det nu.
Enligt uppgift kan man stänga av all eller en del av transparensen under Accesibility > Display.
Ett innerligt tack!
Hjälpmedel/Bildskärm/Minska genomskinlighet som det så vackert heter i den svenska versionen!
Detta löser många problem med GUI:t i 10.10. Det visar att det faktiskt går att aktivera och deaktivera många transparenta ytor. Dock är OS:et per default fortfarande helt vansinnigt ljust.
Med transparens på ser OS:et trasigt ut i många program, även native OSX / Apple program så som Mail och Safari.
Apple har gjort ett försök med detta - det heter FCPX. Väldigt många användare förstår inte grejen. Men det är en klar styrka att kunna ha en och samma fysisk fil på flera ställen samtidigt. Det är dock väldigt viktigt att systemet är smart nog från en användares perspektiv att det då även löser versioner av en fil på ett effektivt sätt.
Har man ex. dokument A och B med samma logotyp på framsidan, men man vill invertera färgerna på logotypen i dokument B, hur hanterar man det på bästa sätt? I ett rent filbaserat system gör man två kopior av allting, i ett metadata / tagstyrt system skulle man troligen istället ha någon form av versionshantering av dokument och att version normal av logtypen hamnar i dokument A och version inverterad hamnar i dokument B. Det blir dock lätt rörigt att förstår / hantera denna typen av system och man måste skapa ett otroligt intuitivt gränssnitt (vilket få utvecklare är bra på). Men visst skulle denna typen av system och filhantering kunna vara en del av framtiden.
Den bästa implementeringen jag sett är programmet Photoshop Album (för Windows) . Det säljs inte längre, men det var taggar som Gud hade avsett dem att fungera (ok, minnet tenderar ju att förskönas med tiden, men det var så jäkla rätt tänkt)
Oja, jag är en gammal anhängare av meta data, varför jag gillade paradigmen i Macens system långt mer än det vi har nu som bygger på unix. (va skriver jag linux för, bläh)
Men meta data har även stora problem, någon ska tagga det, sedan när man har mängder av data som är taggat på samma sätt återkommer problemet.
Denna lösning hör till 80 talet och kanske 90 tal som koncept. Men har ännu inte utnyttjats till sin fulla potential av systemen, ironiskt nog är Apples filsystem ett av de bästa på detta, men är nästan helt oanvänt.
Ja fast det är till viss del ofrånkomligt. Antingen är filerna organiserade av en människa, på något sätt, eller så är de det inte. Är de inte det så återstår vad vissa sökmotorer, typ HP Autonomy IDOL gör, automatisk analys och dynamisk klustring, vilket förvisso är skitsmart, men än så länge inte inom räckhåll för desktop-OS.
Likaså skulle man gärna se att metadata hanterades som grafer, t.ex. Av en grafdatabas, men återigen, allt det är för svårt för alla vanliga dödliga som inte ens kan hålla reda på det försvinnande fåtal filer de har på sin hemdator.
Det har fortfarande inget med Unix att göra. Släpp det nu.
Inte unix kom till på 60 talet, Macens system på 80 talet.
Paradigmerna de är byggda på. Kanske du bör läsa min första kommentar.
Ja fast det är till viss del ofrånkomligt. Antingen är filerna organiserade av en människa, på något sätt, eller så är de det inte. Är de inte det så återstår vad vissa sökmotorer, typ HP Autonomy IDOL gör, automatisk analys och dynamisk klustring, vilket förvisso är skitsmart, men än så länge inte inom räckhåll för desktop-OS.
Likaså skulle man gärna se att metadata hanterades som grafer, t.ex. Av en grafdatabas, men återigen, allt det är för svårt för alla vanliga dödliga som inte ens kan hålla reda på det försvinnande fåtal filer de har på sin hemdator.
Vad hindar oss att använda sånt på desktop idag, de som skapar systemet är inte användarna, användarna behöver inte förstå annat än att det fungerar.
Inte unix kom till på 60 talet, Macens system på 80 talet.
Paradigmerna de är byggda på. Kanske du bör läsa min första kommentar.
Jag vet vad du försöker säga, och jag hävdar att du är ute och cyklar. Att Unix samlar relaterad data i enheter som kallas filer är inget hinder för att vi bygger något mer användarvänligt metadatabaserat ovanpå. Det har redan gjorts, och kommer att göras i allt större utsträckning. Vad spelar det för roll att Unix och alla andra utbredda system använder filer "under huven"?
Vad hindar oss att använda sånt på desktop idag, de som skapar systemet är inte användarna, användarna behöver inte förstå annat än att det fungerar.
Tid, pengar, datorkraft osv. Företagen som sitter på den tekniken vill ju tjäna pengar och släpper den inte gratis. Som av en händelse är jag inblandat i ett projekt där man djupdyker i just dessa saker, och jag kan säga som så, att man blir varse komplexiteten ganska snart.
Tid, pengar, datorkraft osv. Företagen som sitter på den tekniken vill ju tjäna pengar och släpper den inte gratis. Som av en händelse är jag inblandat i ett projekt där man djupdyker i just dessa saker, och jag kan säga som så, att man blir varse komplexiteten ganska snart.
Vad hindrar Apple att göra på nytt det de gjorde med macen? Skapa datorn för resten av oss men på 2010.
Och vad är lösningen på problemet? Jag förstår inte hur jag ska särskilja arbete A, B och C utan att bryta ner det i komponenter, dvs filer.
Varför måste det vara filer, kan det istället inte vara projekt som du jobbar med. Jag antar flera av de programmen du redan jobbar med använder sig av den logiken trots att du ännu hanterar filer.