Jag ser oerhört många fördelar med USB-C. I synnerhet efter att jag skaffade en USB-C-ansluten skärm. Att tekniken går framåt och vi måste börja lära oss använda nya portar är ett nödvändigt ont.
Men – Till skillnad från 1999 när Apple gick in i framtiden och satsade helhjärtat på USB med iMac, så var det fel av dem att göra det denna gången. Användarbasen är så oerhört mycket större idag än den var då, och man måste helt enkelt ta det lite varligare med såna här typer av övergångar. De skulle ha haft kvar en USB-A-port på varje sida om datorn, jämte de två USB-C-portarna, och vi hade sluppit 99% av klagomålen!
...och varför har de kvar USB-A på Mac Mini och iMac kan man ju undra? Någon på Apple verkar ju ha fattat något i alla fall.
Jag vill tillägga:
Jag har ägt en MBP 2017 i ett år nu och är sjukt nöjd. Den är tystare än mina tidigare maskiner, lättare, snabbare och så vidare. Jag saknar inte Magsafe så mycket som jag trodde (även om jag fortfarande anser att det var ett av datorhistoriens största misstag att gå från den) och dongelhelvetet är egentligen inte värre än vad det var tidigare. Tangentbordet är det sämsta med maskinen, blir inte riktigt kompis med de nya tangentnedslagen, och pilplaceringen är sjukt störig.
