Håkan Lans färggrafik, exakt vad är det?

Tråden skapades och har fått 11 svar. Det senaste inlägget skrevs .
1

Hej.
Jag försökte förstå exakt vad det är i färgrafiksystem som uppfinnaren Håkan Lans har patent på men patenttexten är rätt komplicerad. Jag fattar inte direkt vad det handlar om. Apple hör ju i alla fall till dem som betalat för att använda patentet så det bör ju vara rätt centralt.

Finns det någon som lite kortfattat kan berätta vilken del av färggrafiken det handlar om?

Ja, finns det någon pedagog här som kan beskriva detta för mig också?

4,303,986 ”Data processing system and apparatus for color graphics display”
Detta patent beskriver ett sätt att lösa beräkningsbehovet i en dator då den utnyttjar färggrafik. Enkelt uttryck så är det ett patent på att använda en separat grafikprocessor, alltså ett patent på grafikkortet. Det är dock inte hans patent som ligger bakom utvecklingen av dessa, utan patentet var okänt för de flesta av datortillverkarna fram till det att Håkan Lans började kräva in licenspengar. Detta patent blev giltigt 1981, och gick ut senast 2001.

Ursprungligen av keptang:

4,303,986 ”Data processing system and apparatus for color graphics display”
Detta patent beskriver ett sätt att lösa beräkningsbehovet i en dator då den utnyttjar färggrafik. Enkelt uttryck så är det ett patent på att använda en separat grafikprocessor, alltså ett patent på grafikkortet.

Ja ungefär så står det i Wikipedia men jag undrar på vilket sätt hans patent löser beräkningsbehovet. Han har ju knappast patent på själva idén att att använda ett grafikkort utan det är ju en speciell beräkning eller del av grafikkortet det handlar om men jag kunde inte förstå den grundläggande idéen i patentet eftersom texten var för svår. Tänkte om någon som fattat kan förenkla det lite.

Genom att läsa patenttexten far jag fram följande andemening:

Lans uppfinning gick ut pa att bygga en dynamisk memory controller som var snabb nog att användas pa 16K dynamiska ICs, istället för 1K statiska ICs.

Pa den tiden var det endast de statiska 1K ICs som var snabba nog att mata en monitor i realtid med bildinformation pa pixelniva. Men det behövdes ju 16 ggr sa manga sadana jämfört med om man hade kunnat använda en 16K dynamisk IC.

Lans random access memory controller möjliggjorde användandet av större dynamiska ICs, trots deras längre lästid, vilket ökade lönsamheten.

Lans patent var även universellt och kunde anpassas till olika datorsystem.

Det star beskrivet hur memory controllern kan adressera minnesadresser specificerade av datorn, eller egna interna, samt hur den kan generara och spara ny pixelinformation baserat pa tidigare lagrade värde. Men jag vet inte hur detta star sig jämfört med hur tekniken var da. Är inte paläst pa det...

Äntligen :-). Nu fattar jag hyfsat...har en "bild"/"känsla" av vad det handlar om. Gracias.

Vad jag har hört så används principen idag också - all färggrafik rullar på detta än idag. Kan det stämma? Eller sköts det idag på helt annat sätt?

Ursprungligen av AndreeMarkefors:

Genom att läsa patenttexten far jag fram följande andemening:

Lans uppfinning gick ut pa att bygga en dynamisk memory controller som var snabb nog att användas pa 16K dynamiska ICs, istället för 1K statiska ICs.

Pa den tiden var det endast de statiska 1K ICs som var snabba nog att mata en monitor i realtid med bildinformation pa pixelniva. Men det behövdes ju 16 ggr sa manga sadana jämfört med om man hade kunnat använda en 16K dynamisk IC.

Lans random access memory controller möjliggjorde användandet av större dynamiska ICs, trots deras längre lästid, vilket ökade lönsamheten.

Lans patent var även universellt och kunde anpassas till olika datorsystem.

Det star beskrivet hur memory controllern kan adressera minnesadresser specificerade av datorn, eller egna interna, samt hur den kan generara och spara ny pixelinformation baserat pa tidigare lagrade värde. Men jag vet inte hur detta star sig jämfört med hur tekniken var da. Är inte paläst pa det...

Fyller i ovanstående. Tack för en bra sammanfattning.

Lite förvånad över att lästiden på moderna minnen fortfarande är såpass kritisk att Lans patentlösning är aktuell. Principen kanske hade andra fördelar också, utöver lästid.

  • Medlem
  • 2021-07-29 18:40

— "Apple hör ju i alla fall till dem som betalat för att använda patentet"
— "patentet var okänt för de flesta av datortillverkarna fram till det att Håkan Lans började kräva in licenspengar"

Ingen har betalat för patentet. Inte Apple heller. Håkan visade sin teknik för färggrafik för det amerikanska datorföretaget Digital i New Mexico våren 1979. Besöket filmades för den som tvivlar. Priset för patentet var 600 000 dollar. Men Digital tackade nej. Och därefter dök tekniken upp ändå. Svårt att tro då att patentet var "okänt för de flesta av datortillverkarna" eftersom de använde tekniken utan att försöka ta patent själva (då hade Håkan Lans blivit uppmärksammad på det och hade kunnat kräva sin rätt långt tidigare) och utan att vilja ha betalt själva för att ha "uppfunnit" den.

https://www.nyteknik.se/innovation/hakan-lans...

Dokumentären "Patent 986 – ett svenskt geni mot världen" är oerhört bra - och djupt oroande. I ett klipp från dokumentären får du se när Håkan Lans besöker Digital. Den avslöjar också - via intervjuer med personer som Steve Wozniak, medgrundaren av datorföretaget Apple, och Noam Chomsky, MIT-professor - den nakna sanningen om bristen på respekt för det internationella patentsystemet. Det vittnas om hur företagsjättar beväpnar sig med flottor av jurister, vilka med hjälp av stämningar och överklaganden specialiserat sig på att mala ned innehavare av strategiska patent, vilka man vill använda utan att betala för sig. Det finns flera historiska och nutida förbluffande exempel. Allt går långtifrån lagligt till. Det stjäls och köps också hemlig information om tekniska innovationer. Moderna spionvirus, avlyssning och inbrott används även de för att tillskansa sig uppgifter.

Jag vill minnas att Håkan Lans var rätt envis också och inte tog rätt juridisk hjälp för sina patent.
Var registrerat i fel namn etc..Även om man är ett geni i sitt gebit kan man inte göra allt själv.

  • Medlem
  • 2021-08-01 11:31

Jag trodde ingen skulle vara intresserad av denna gamla tråd Det senaste inlägget var ju från 2011-07-16 och efter det har en hel del hänt.

"Jag vill minnas att Håkan Lans var rätt envis"
– Ja fast det är väl en fördel när man ska uppfinna saker.

"inte tog rätt juridisk hjälp för sina patent … inte göra allt själv"
– Han tog juridisk hjälp men både den svenska och den amerikanska juridiska "hjälp" som han anlitade bidrog istället till att han förlorade. Men om man definierar det så att bara den som vinner åt en är "rätt juridisk hjälp" så är förstås all annan juridisk hjälp "inte rätt juridisk hjälp".
– I den stunden kan man tänka sig att han kände det som Shakespeare skrev i Henry VI: "let's kill all the lawyers" (fast i det fallet var det en skurk syftande på advokater som faktiskt gör sitt jobb)

"Var registrerat i fel namn etc."
– Nja, det lilla "etc" är en komplex affär som omfattar till exempel 100 000 sidor utredningar och protokoll.
– "Fel namn" påstods bestå i att US Patent nr 986, som det heter, ägdes av bolaget Uniboard som han står som ensam ägare till, medan stämningsansökan gjordes av Håkan Lans personligen. Men Uniboard hade bara rätten till licensavtal och Håkan är registrerad ägare till patentet så det var helt korrekt han som behövde stämma. Det var hans amerikanska advokater som orsakade förvirringen och distriksdomstolen i Washington lät honom aldrig vittna i rätten.
– Men det är bara ett av misstagen som hans advokater gjort sig skyldiga till. De schabblade bort chansen för honom att få royalty för sitt patent. De tog beslut utan att ha förankrat dem med honom. Med mera. Håkan stämde både sin amerikanska advokatbyrå Adduci Mastriani & Schaumberg och sin svenska advokatbyrå Delphi på 100 miljoner dollar i skadestånd för försummelse(malpractice) och den amerikanska domaren bekräftade på punkt efter punkt det som Håkan Lans hela tiden hävdat - att advokaterna gick bakom hans rygg. Till sist uppnåddes en förlikning(om vilken han inte får säga särskilt mycket pga yttrandeförbud som en del av förlikningen) efter vilken målet kunde läggas ner den 10 april 2012 och alla kunde dra en lättnadens suck. Så han "tog rätt juridisk hjälp" den gången uppenbarligen.

https://www.nyteknik.se/digitalisering/hakan-...

Jag har letat efter var och hur man kan se dokumentären "Patent 986 – ett svenskt geni mot världen" men inte lyckats, jag har kontaktat SVT till att börja med och uppdaterar här om jag hittar den.

https://www.nyteknik.se/innovation/hakan-lans...

Jag vill minnas att de i dokumentären omnämnde inbrott, stöld och spionage med misstankar riktade mot en amerikansk före detta militär tror jag han var som under en tid bosatte sig alldeles i närheten av Håkan Lans hem under den period av rättegångsprocessen om färggrafiken som skildras i dokumentären. Det är verkligen inte bara jurister man måste anlita om man vill skydda sina uppfinningar och försvara sina patent.

Uppfinnarna borde få bättre stöd av staten. De ska inte behöva kämpa för sina patent på det sätt de tvingas till idag, mot övermäktiga ekonomiska intressen både inom och utom landet. Patent skyddar noll när motståndarna har alla pengar i världen jämfört med en själv. Håkan Lans är ett undantag enbart för att han efter många års slit lyckats skaffa sig de ekonomiska muskler som krävs(och trots det haft stora svårigheter att få rätt).

Politikerna talar sig varma för våra svenska uppfinnare och Patent- och registreringsverket som regeringen tillhandahåller men du får inte någon hjälp alls om du måste kräva din rätt gentemot rika företag som knäcker dig med sina pengar tills du förlorar eller ger upp. Svenska staten borde gå in som ekonomisk garant i stämningsansökningar där det är högst troligt att patentintrång sker och där det är stor risk att de som begår intrången kommer undan vid en stämningsansökan bara för att de har gott om pengar i jämförelse med patentägarna. Det är inte bara den enskilde uppfinnarens ekonomiska intressen som står på spel, det är Sveriges i form av skatteintäkter och arbetstillfällen. Ett sådant stöd från staten skulle Sverige tjäna på.

https://uppfinnare.se/2021/04/svensk-innovati...

https://uppfinnare.se/2020/10/vart-tog-uppfin...

https://uppfinnare.se

https://www.nvp.se/Arkiv/Artiklar/2017/01/hak...

Från artikeln ovan:

Kritiserar Patentverket
Men det är en sak att få patent på något, och en helt annan att få andra att betala för att använda det.
– Antalet tvister man är inblandad i är nog ett bättre mått på betydelsen av en innovation än hur många diplom man har på väggen. Många koncerner tittar noga på hur stora resurser den har som står för ett patent. Det gäller att ha råd att försvara det.
Försvaret av patenten har tvingat Håkan Lans till rättstvister som pågått i årtionden och som 2005 höll på att knäcka honom både som människa och ekonomiskt.
Enligt honom är det innovatörer som gjort Sverige till det rika land det är i dag och Sverige som land borde stå på innovatörernas sida.
– Sverige rankas som ett av de mest innovativa länderna i världen, enligt OECD. Men Patentverket är dåliga på att stå upp för uppfinnarnas rätt, det är en svensk paradox. Det svenska rättssystemet måste försvara våra patent.
Det är för det försvaret, mer än för pengar, som Håkan Lans fortsätter tvista, just nu mot Saab, säger han själv.
– Jag är uppväxt med tanken att du ska göra rätt för dig. Det är en mossig men bra tanke. Det är också viktigt att de som satsar pengar på att utveckla något får återbäring.

Patentsystemet som sådant kanske måste göras om. I synnerhet mjukvarupatent.
Blir ändlösa rättsprocesser:
https://piratpartiet.se/nyheter/mjukvarupaten...

Jag hoppas EU tänker till ordentligt.

  • Medlem
  • 2021-08-01 15:26
Ursprungligen av johnh3:

Patentsystemet som sådant kanske måste göras om. I synnerhet mjukvarupatent.
Blir ändlösa rättsprocesser:
https://piratpartiet.se/nyheter/mjukvarupaten...

Jag hoppas EU tänker till ordentligt.

”Piratpartiet anser att immaterialrätt och andra inskränkningar i principen om fritt utnyttjande av information bara ska göras om det finns väldokumenterade positiva effekter som motiverar sådana inskränkningar.”

Vem ska bestämma vad som är ”väldokumenterade positiva effekter”? Knappast exempelvis den tidning som står för en artikel bakom en betalvägg. Den kan ju inte läsas av alla, så då ska den inte ha något skydd. Inte ens om den är gratis får den skyddas. Det är klart positivt om den kan återges in extenso var än vem det behagar vill göra det. Piratpartiet gör skäl för sitt namn.

1
Bevaka tråden