För den som inte är riktigt van vid Unix: "Quota" betyder att användarna tilldelas en viss kvot, t.ex. antal utskrifter, diskutrymme och en massa annat. UFS medger att användarna kan tilldelas en begränsad mängd utrymme på hårddisken.
Nackdelen med UFS är att det är en relik som borde ha förpassats till museum för länge sedan. Förvisso var UFS var ett snabbt och stabilt filsystem när det släpptes... men till saken hör att UFS släpptes 1983. Idag är UFS datorvärldens motsvarighet till sirap.
Sedan har vi HFS+. Det är ett väldigt bra filsystem - snabbt och med hög kapacitet, men: Det är inte ett Unix-filsystem. Quotas stöds inte, men vad värre är bryr sig HFS+ (nästan) inte om stor eller liten bokstav. Det vore inte så stort problem om det inte vore för att Mac OS X gör det. Den konflikten ger en del märkliga följder som gör att man inte riktigt vet om man ska skratta eller gråta.
Vore det inte för att dinosaurien UFS är enda alternativet skulle jag avråda från att använda HFS+, men nu är det ju som det är... För de flesta är HFS+ bästa valet, eftersom det är ett snabbt filsystem vars tillkortakommanden sällan märks för slutanvändaren. Sitter man däremot exempelvis med en server är UFS bättre, i brist på annat.
(snälla Apple, ge oss ett vettigt filsystem nån gång... *suck*)