För alla som vet hur Lagen om anställningsskydd fungerar är rubriken tydlig.
Jag jobbar som många här vet i "mediebranchen". Jag är alltså journalist. Medieföretagen är väl medvetna om att det finns många fler journalister än det finns tjänster. De lever också i tron att en Janne Josefsson eller en Susanne Ljung en dag ska komma in på redaktionen och säga "Jag vill ha jobb!" Och varje sommar tar man in en skvätt vikarier för att mot hösten sålla lite och behålla dem mav tycker fungerar i 11 månader som mest.
11 månader? undrar ni.
Ja, det kan ju vara bra att ha en lite buffert om man skulle behöva panikkalla in vikarien några dagar lite senare, utan att binda sig vid nåt.
Buffert? undrar ni.
Ja, LAS fungerar nämligen så fiffigt att den som vikarierar nånstans i mer än ett år får förtur till vikariat och fasta tjänster som kan dyka upp. Eftersom företagen hoppas att Jesus ska uppenbara sig och vilja ha jobb en dag så vill man inte sitta där med en Baron med förtur. Och man vill heller inte sitta med folk på en förturslista den dag man inte längre behöver vikarier (eftersom man tror att den dagen kommer :rolleyes: )
Man kan alltså säga att man får vika 365 dagar utan att vara berättigad till någonting. Men från och med dag 366 hamnar man på den så kallade LAS-listan. Då får man förtur till fasta jobb och till vikariat som dyker upp.
Jag är journalist, 34 år gammal, varit verksam i fem år, aldrig varit ledig på sommaren, aldrig vetat från ett år till nästa om jag har jobb eller inte, aldrig haft semester.
Och jag har varit anställd 367 dagar på Sydsvenskan. I sträck!
Med ny ledning sedan årsskiftet är det nya bud på tidningen, och i branschen, kan man säga...