- Dalleponken
- Medlem ●
Laddade ner Sequencer Plus Gold från Voyetras webbsida, den är gratis nuförtiden. Och då fick jag idén att göra en nostalgi-setup a la 1986, med nån gammal sunkig trummaskin, nån billig synth osv, bara för att känna hur det var på den tiden det begav sig. Någon här som har erfarenhet av Sequencer Plus?
Är min idé dum, eller kan det vara värt att rota fram nån gammal 286 med härligt grön monokrom skärm och köra?
Tanken är god. Bevara den och le en smula. Låt sedan din drömska blick långsamt smeka bilden av en 2 cm tjock, ljudlös Powerbook G4, med platt widescreenskärm och 16,7 miljoner färger, inspelningsprogram med vansinnigt mycket möjligheter och allt till en gemensam vikt av strax över 2 kg!
Jamen längtar ni aldrig tillbaka till den gamla goda tiden där allt var enkelt? Varje synth spelade sitt ljud och trummorna kom ifrån en trummaskin. Och om man samplade så var det i 8 bitar, mmm!
Jamen längtar ni aldrig tillbaka till den gamla goda tiden där allt var enkelt? Varje synth spelade sitt ljud och trummorna kom ifrån en trummaskin. Och om man samplade så var det i 8 bitar, mmm!
Här spelar varje synth sitt ljud och trummorna kommer från trummaskiner
Men visst skulle det vara skoj att leka med någon tracker igen.
Jodå. Jag införlivar det idag igen, för känslans skull. Där är jag med.
Men gamla datorer... urgh. Datorer är mer färskvara tycker jag.
App app app... såvida... såvida... såvida...
Såvida de inte heter Fairlight CMI och fungerar 100% tillfredsställande.
Det vore en dröm, en helt sann dröm, att ha en CMI. Verkligen!
Jag är lite inne på teorin att om man sätter begränsningar vad gäller maskinpark osv, kanske man tvingas tänka mer kreativt i sitt musikskapande. Men det kanske är enbart korkad nostalgi..
Nej då, men om du åbäkar dig hem med en 286:a kan jag närmast garantera att du inom mycket kort tid kommer att känna dig lite som, ja... en makaber galning. När du känner den inpyrda "smell of a thousand years" doften av rökigt kontorsdamm från 1989 ihop med det spöklikt skriande ljudet av en allt för länge sedan välsmord datorfläkt med brustna lager. När du ser hur elmätaren plötsligt vaknar upp från de döda. Och när du känner hur den där gamla skärmen verkligen har en förmåga att tala till ditt inre så till vida att du får elektromagnetisk strålning ända in på hjärnbalken. Och det är då. Det är då som du inser att åbäket fan bara har 20 mb hårddisk, och den har skurit ihop. Men som genom ett under börjar det snabbt lukta bränt och du använder din sista impuls till att snabbt rycka ur sladden, med en hjärtfrekvens på 228 bpm och ett snabbt konstaterande av att ja, det här med gamla datorer... det är förunderligt!
Jag håller delvis med, PF. Men det skulle inte alls bli samma grej att köra en dylik sequencer på en hyggligt ny dator med 17-tums plattskärm. På något sett tyckte jag om de gamla gröna skärmarna, lite "Matrix" över dem. Eller rättare sagt, DÅ tyckte jag kanske inte att de var vidare coola ,men så här i efterhand (med lite nostalgi innanför västen) så..
Dalleponken : Har du förresten nån aning om vad det var för program som spelföretagen använde för att göra Adlib-musik till PC-spelen kring ca 1987-1990? Jag tror det kan röra sig om nån sequencer-liknande program (kanske var Sequencer Plus Gold rentav?) snarare än nån tracker och med nån form av låst ljudbank, för det var alltid samma trum-ljud, samma hihat etc.
Adlib/OPL2 går ju att programmera ljudmässigt hur man vill i FM-väg men det låter som att programmet bara tillät dig att använda en standarduppsättning med ljud). När det lät ungefär såhär! (schysst FM-bas va? )
En kul sida i sammanhanget är förstås den här, som går igenom de olika ljudmöjligheterna man hade på PC mellan 1981-1990, komplett med en mängd ljudexempel.
Encore! Det där är inte nostalgi, det är arkeologi!
"Har du förresten nån aning om vad det var för program som spelföretagen använde för att göra Adlib-musik till PC-spelen kring ca 1987-1990?"
Nu var inte frågan ställd till mig och jag beklagar mitt inhopp, men jag har en enormt vag men ändå befintlig gnutta känsla av att Roland MT-32 (ca 1987)... möjligen, kanske, var standard som ljudkälla vid spelmusiktillverkning i några år där? Den hade ju en mycket efterlängtad standarduppsättning ljud, var multitimbral och ritade lite av kartan för den efterföljande standarden General Midi (ca 1991). På något vis. Eller vad säger herr Skorge själv? Sedan konverterades säkert ljuden till något annat när de nådde datorernas värld, men den skulle kunna ha använts. Jag tycker mig minnas att någon version av Leisure Suit Larry faktiskt kunde lira upp musiken via MIDI och just till en MT32 om man råkade ha en sådan. Men det var å andra sidan till Atari... någon som har kvar något i sina kol 14-patroner? Mina börjar sina...
Förresten: På Estrad i Sthlm såldes disketter - också till Atari och då Steinberg Pro 24 - med MIDI-bakgrunderna till några Adolphson - Falk-låtar (t ex Gränser) konverterat av självaste Greg Fitzpatrick för bruk med just MT32 som ljudmodul. På så vis skulle den nya hemmaligan få en helt ny slags inblick i hur man arrat på skivan.
Vänta nu, det där var "Call 14"-patronerna :hmmm:
PF : Det stämmer att MT-32 användes och stöddes i en del spel runt samma period. MT-32 fanns också som ett instickskort till PC under namnet "LAPC-1" - vad jag har förstått kommunicerade det musikmässigt med ren MIDI-data. Väljer man "Roland MT32" i spel med ett Soundblaster 16 i datorn så spottar spelen ut vanlig MIDI-data genom kortets MIDI-utgång (jag har provat att lira 4D Sport Driving med en Roland XP-10 som ljudkälla - lät ganska bizzart).
Frågan kvarstår dock, vilket program användes vanligast? (Stöd för output till flera olika ljudkort kan ju inte varit någon nackdel precis, då spelen ofta hade stöd i både PC-speaker, Tandy och Adlib-format - rätt så varierade klanger och möjligheter med andra ord)
Hittade förresten ytterligare en välbakad sida i ämnet: Phonomenal!
Encore: (obs, rätt mycket gissning)
Vad jag vet var det som vanligt i DOS-världen (och datorvärlden i allmänhet på den tiden) - alla körde på sitt eget system Eller såklart, inte alla, men det fanns mängder av olika system. Framförallt tror jag att man helt enkelt använde hemmagjorda konverteringsprogram så att kompositörerna kunde få använda sig av sin favoritsequencer för MIDI. Det finns en standardbank som Creative skapade som jag tycker mig höra på många ställen. Givetvis fanns det andra 'standardbanker' också men kanske var Creatives den mest använda eftersom den följde med SDK't till SoundBlaster - inbyggd färdigkompilerad och oåtkomlig i CMS-drivrutinen om jag inte minns fel. Du hittar SoundBlaster SDK't lite här och var på nätet nuförtiden tror jag. I värsta fall har jag det garanterat liggande någonstans, på någon dator...
Att kompositörerna skulle ha använt ett program med fast AdLib-bank har jag svårt att tänka mig. Förmodligen skapade de bara en MIDI-fil (med den bästa MIDI-utrustning de hade råd med) och fick sen se hur programmerare fullständigt ointresserade av musik slaktade deras verk med sina buggiga musikspelare. När man komponerade med AdLib:et i åtanke använde man säkert trackers - tänk bara på spelen som Vibrants skapade musiken till. Det är helt fantastiskt vad Drax et al lyckas pressa ur adlibet.
När jag tänker på det - har inte Tyrian ett helt suveränt FM-ljud? Särskilt elgitarrerna är supersnygga och har tillochmed simulerat skrapljud från greppbrädan
BTW, sitter du fortfarande och gör AdLib-låtar? Jag har haft för avsikt att komma igång med det där programmet du tipsade om men jag har inte haft tid...
Dalleponken: vad har du att förlora (förutom tid...) ? Sätt igång vettja Dock kanske man bör varna för att om du inte är en van gammal DOS-användare så kan det vara nästan omöjligt att få igång en fungerande maskin. Så himla mycket roligare tror jag dock egentligen inte att du får med en gammal maskin så länge du bara kör MIDI. Det är inte speciellt mycket större begränsningar i en 286-sequencer, den främsta skillnaden är väl att många arbetsbesparande funktioner saknas. Cakewalk t.ex. är ju i mångt och mycket en klon av Voyetra-sequencern (fast brutalt utökad) så du tjänar inget på interfacet förutom att det gamla är snyggare IMHO Vill du ha en grönmonokrom skärm är det bara att pilla ur två pinnar ur din CRT-kontakt
Däremot är det ohyggligt roligt att gå tillbaka till AdLib:et och ännu hellre OPL3:an. Särskilt den senare är minst lika rolig som SID-chippet men verkar ha blivit helt bortglömt, trots att OPL3 har oändligt mycket större möjligheter än SID men ändå sitt helt egna sound. Sen är inte 4-kanalsmoduler att förglömma. Där snackar vi begränsningar med möjligheter.
Jag skulle också rekommendera en 386:a eftersom det var ett stort genombrott i processorutvecklingen och många program kräver minst en 386:a för att fungera.
Det går väl utmärkt att skapa begränsningar med dagens burkar också. Stoppa in en gammal MIDI-sequencer i datorn och tuta å kör bara. Ett gammalt Cubasis borde funka utmärkt. Man behöver inte köra mjukvarusyntar bara för att man kan. En gammal trummaskin från -86 funkar lika bra att MIDI-styra från en modern dator som en gammal 286:a. Det är bara att göra det.
DOS-vana har jag lite, var ju med på den tiden där man var tvungen att allokera minne manuellt för varenda spel man skulle köra.
Dessutom kommer jag ihåg den tiden när jag körde Ultima med min MT-32 ikopplad ,det var en helt otrolig upplevelse på den tiden med reverb och samplade ljudeffekter, jämfört med en sunkigt programmerad uppsättning ljud från ett 2-op fm-chip.
Det tråkiga är dock att de flesta kastat bort sina mysiga gamla burkar med gröna (eller blå) skärmar, så om något år kommer gamla PC kanske vara rariteter. Är dessutom säker på att en DOS-burk med Sequencer Plus startas igång 10 gånger snabbare än en modern PC/Mac.
Johannes; pilla ut stift ur CRT-kontakten låter kul ,finns det nån skiss till på vilken pinne som gör vad??
Johannes : Jodå, det händer att jag startar upp Adlib Tracker II på min Pentium 133 ibland. Förra veckan lade jag faktiskt ner lite tid på att ladda ner slimmade DOS-drivrutiner av olika slag till cdrom, mus, m.m, och optimerade startfilerna efter alla konstens regler - så nu har jag 625 kb konventionellt minne ledigt vid uppstart utan EMS-stöd, och 612 kb med EMS-stöd. Tar cirka 15-20 sekunder att starta upp den så det är ganska hands on - och så är det rätt kul att kunna lira alla gamla spelklassiker. 4D Sport Driving går som sagt fortfarande varmt då och då.
Håller med dig om att OPL3 inte är färdigutforskat territorium ljudmässigt, men det kan ju också bero på att de användarvänliga trackerprogrammen (vilket jag inte tycker Edlib är, trots att programmet är grymt tekniskt sett) först dök upp när scenen mer eller mindre tog slut. Hur som helst snickrar jag faktiskt lite på en officiell hemsida till Adlib Tracker II, så har du tips och idéer får du gärna höra av dig.
Det stämmer kanske som du säger, att låtmaterialet från favoritsequencern senare konverterades om av nån programmerare. I en del fall kan det definitivt varit så, men i en del spel låter det som att de lagt ner en del arbete på att utnyttja varje ljudkorts möjligheter så väl som möjligt. Jag skickade i alla fall iväg ett mail med samma fråga till Trixter (upphovsmannen till den första länken jag lade upp), ska bli spännande att se vad han svarar.
Dalle: De är redan rariteter! Jag samlar på vissa gamla maskiner och prylar och det är brutalt svårt att hitta reservdelar till 386:or, särskilt om man letar efter vissa modeller. De flesta har gått direkt till skroten. I själva verket börjar det bli svårt att hitta delar till Pentium-100:or och tidigare. Lägg sen till att många pre-486-burkar ofta hade customdelar så blir det ruggigt svårt att hålla sina gamla häckar i trim!
Kommer någon ihåg de BRUNA skärmarna? Det var tider det Det var väldigt svårt att spela Prince of Persia på kompisens gamla Ericsson-286:a när man knappt såg skillnad på de olika pixelfärgerna om man inte släckte ner i rummet och drog för gardinerna. Dessutom hade pixlarna en synlig halveringstid så allt som rörde sig blev en suddig blob. Sen turades vi om att försöka fäkta oss förbi den tjocka bossen på bana 4 i flera timmar - när den ene spelade hejade den andre på. ALLT var brunt på den datorn - förutom skärmbilden var burken såklart byggt i den där magiska plasten som omärkligt sakta bytte färg till snyggt databrun, och tillochmed Ericssonlogon var brun.
Det där med att pilla ur pinnar var mest ett skämt. Det blir grönt såklart, men om du inte bygger en liten mixer så kommer alla färger som inte innehåller grönt att försvinna helt. Mixern borde dock kunna vara väldigt simpel, allt som krävs är väl egentligen passiv mixning och kanske en limiter i form av en zener eller så?
En variant är förstås om du kan ställa grafikkortet till att visa monokrom bild - då utförs mixningen på grafikkortet och alla pinnar skickar samma spänningar. Detta alternativ finns ofta att välja i BIOS:inställningarna på moderkort med inbyggda grafikkort. Du hittar hsh info på http://www.bbdsoft.com/video.html. Det är pinnarna 1 och 3 som ska bort. Det borde räcka med att klippa av dem. Använd en förlängningkabel bara
Jag vill dock påpeka att jag inte har provat något av detta själv. En nördkompis körde alltid med bara grönpinnen på gymnasiet så det KAN åtminstone fungera men det lämnas ingen garanti för att det inte sabbar just din utrustning (även om jag inte kan förstå varför i hela friden det skulle göra det).
Encore:
Jag vet att jag är bizarr, men är det bara jag som saknar det där pillandet? Jag kan verkligen tycka att det är kul att sitta och trimma mina DOS-häckar - och då hatar jag ändå att behöva ändra en endaste liten kryssruta på min Windowsmaskin och tycker inte precis att Linuxkonfning är någon höjdare heller. De två senare är bara frustrerande; på DOS-tiden gick det oftast att köra programmet även om man inte hade ställt in saker helt rätt så man kunde skjuta trimningen framför sig tills man kände för det, och jädrar vad stolt man blev när man lyckats luska fram ytterligare 16 kb conventional memory Förmodligen är det väl bara barndomens exaltering över datorn som etsat sig fast men ändå... Man har ju inte roligare än man gör sig :kaaaka!:
Du har nog helt rätt i det du säger om OPL3. Demoscenen hade ju också bestämt sig för GUS ganska tidigt, och Creative har ju ett gruntmurat dåligt rykte bland programmerare. Dock var OPL-ljud som du säkert vet standard för BBS-intros och bland den musiken finns det många pärlor.
OPL3 + sampleplaymöjligheterna på SB-korten är dock en killer combo! Det är ungefär vad som satt i Segas MegaDrive och jäklar vad mycket schysst musik det finns till den maskinen. Om man är begränsad till ungefär en TX81z och en filterlös 8-bitssampler kan det ju inte låta annat än 80-talssynth, eller hur?
Coolt (på ett äkta hardcore nörd-vis!) med hemsidan Själv tycker jag om nästan allt som spelas på OPL2/3-chippen - på min windowsburk brukar jag lyssna på MIDI-filer genom "Sound Blaster MIDI" och alltså stänga av wavetablesyntesen. Genast låter allt som det gjorde på den gamla goda tiden och mysfaktorn ökar med 100% när associationer till Kings Quest och Dune 2 flashar förbi i huvudet...
Om du gör en AT2-sida, släng upp en lista på spel som använde OPL-chippens kapacitet vettja. Många mindre spelbolag var ju i stort sett bara demogrupper som försökte tjäna in till Joltkonsumtionen genom att göra ett spel eller två. Där hittar man ofta de tekniskt imponerande produktionerna, och de som ofta pressade så mycket som möjligt ur hårdvaran. Inte sällan med estetiskt tilltalande resultat dessutom, särskilt på musiksidan.
OT: Jag gick förresten in på sidan du tipsade om Encore (Crossfire) och lyssnade på olika gamla ljudkort. OMG! Monkey Island-låten måste vara en av tidernas mest catchy låtar! Den låter helt suveränt oavsett vad den spelas på. Givetvis låter den bättre om den får mer än en kanal till sitt förfogande men t.o.m. PC-speaker-versionen låter bättre i mina öron än ingen musik alls (vilket annars inte var särskilt vanligt när det gällde pc-speaker-musik. Ett bizarrt undantag är musiken till PC-versionen av Savage, ett spel som för övrigt är mäkta bizarrt över huvud taget). Wow helt enkelt och hatten av for the three-headed monkey!
Johannes : Tja, jag tycker nog det är rätt kul att konfigurera både det ena och det andra för mina behov. MS-DOS och minnesbarriären i PC:n är förstås ett klassiskt problem och jag använde mig också av bibeln i bokhyllan - Peter Nortons Complete Guide to DOS 6.22 - då jag optimerade burken. Men jovisst är det kul att vaska fram lite konventionellt minne ibland.
Nu du säger det - hade varit rätt ballt om Adlib Tracker haft möjlighet att trigga samplingar också. Programmet är ju ändå ganska begränsat vad gäller kompabilitet (eftersom det kräver ett OPL3-chip i någon form), jag kan ju föreslå det för Stanislov, som upphovsmannen heter. Fast jag är tveksam till om han är intresserad av att implementera det, av flera olika skäl.
Hemsidan har jag mest bara skissat ihop en grafisk design på, innehållet saknas helt. Men för att den överhuvudtaget ska vara intressant måste det ju finnas någon form av mervärde på den, så jag tar till mig av dina idéer.
Mmmm, Crossfire var en grym sida, han verkar ju samla på gamla ljudkort som en viss annan 99medlem samlar på gamla sunkiga hemkeyboards.
...*blåser bort tennröken från lödning av en plågad casio*... var det nån som sa nåt?
Nu skrattar väl folk på sig åt min nördighet, men jag har själv varit lite små-på-g att slänga upp en hemsida för gamla ljudkort... Många tillverkare har ju packat ihop eller har tagit ner drivrutiner och information om de gamla korten från sina sidor (Creative t.ex...) och det känns som att det är bäst att agera innan sakerna försvunnit för alltid. Har du plats för sådan info på din sida så kan jag bidra med en hel del innehåll för det finns folk som menar att jag också samlar på gamla ljudkort...
Jag har inte sett någon annan AdLib-fansida än http://switch.to/adlib så det kanske är bättre att göra en generell AdLib-sida? SID:et har ju tillägnats så många lovsånger att det kanske vore på sin plats med en kontring från oss gamla DOS-nördar?
Johannes : Domänfrågan har vi inte löst ännu. Det är mer meningen att jag ska påbörja en hemsida med "the basic stuff" och sen kan han uppdatera den när det händer något, så webbplats och dylikt är ännu ej fixat. Malfunction (vars sida du länkade till) och subz3ro (dvs upphovsmannen till Adlib Tracker II) är båda med i demogruppen Altair (eller vad de nu pysslar med) - den sidan tycker jag iofs är nice som generell Adlib-sida sett. Problemet med Malfunction är att han är så otroligt seg på att uppdatera, så det är mest därför vi funderade på en egen hemsida istället. Den kommer att vara inriktad på just programmet, för att väcka ett intresse, men lite generella FM-tips och sånt blir det nog också. Det går att kolla på en liten preview på AT2-sidan här.
Jag tycker du ska starta din egen "DOS-riket"-sida, sånt behövs ju! Vill du göra det lite personligare kan du ju ha en variant där man kan välja att läsa allt på svenska också.
Åh, jag har letat efter PC Speaker-versionen av monkey island-themet i flera år nu! Underbart! Nu slipper man de glassiga dansbandsvarianterna som funnits tillgängliga annars. Riktigt bra låt, som tidigare yttrats.
När jag började göra musik använde jag FT1 med internal speaker. Om man körde fyra kanaler på det, snacka om grötigt ljud...