En sak som jag funderat mycket över när jag läst om sådana här 'ljudförbättrande' åtgärder:
Vad är det man mäter? Jag menar, hur vet personen som säger att det ena låter bättre än det andra att det denne hör är det som är rätt och riktigt. Det finns ju lixom inget facit om det inte är mätbart. Vad är det som säger att uttalanden som att 'sången kommer nu fram ordentligt i mellanregistret' eller liknande betyder att det är det som är rätt. Är inte detta högst subjektivt om man då tar i beaktande att det som de lyssnar med, dvs öronen förmodligen är den största felkällan vilket dessutom, liksom ögonen, är högst individuellt inställda? Dessutom så kanske musiken är producerad så för att det är meningen att den skall låta så. Försöker man då inte ändra de givna egenskaper som den som gjorde skivan vinnlagt sig om att få till? Eller, om man inte satt där och lyssnade på det akustiska framträdandet av en artist - hur kan man då veta att det man hör är det rätta? Det kanske verkligen lät 'på det sämre sättet' vid konserten? Osv...
Det är en sak att försöka få bort den automatiska korrigeringen som sker pga bitfel i materialet men när man kommer in på sådana saker som kantsvarvning eller färgning av kanterna i vissa speciella färger så känns det mer som voodoo än något annat.
Förklara för en som för det mesta står helt frågande, och dessutom är helt rudis när det gäller sådant här, när den här typen av diskussioner kommer upp
