PDF skapad av InDesign ej godkänd som original - VARFÖR?

Vi kör på jobbet med Indesign CS2 PDF direkt ut från programmet med egna inställningar för att passa till tidnings tryck, 200 DPI
vi kör en global config.fil för 4 dags tidningar och en handfull gratis tidningar
Förstår inte varför inte det skulle godgännas.. ?
Lasse

Jag vet inte hur många trådar jag besvarat på samma ämne, och med hur många annonsavdelningar och "experter" jag talat som fastnat i gamla "sanningar" från antediluviansk tid.

Såhär förhåller det sig. En PDF-fil kan antingen uppfylla PDF-specifikationen eller inte. Gör den det är det en korrekt fil. InDesign, precis som Distiller skapar korrekta filer.

Anledningen till att såna där krav fortfarande finns kvar är att olika typer av kringutrustning som fanns (och i vissa fall fortfarande används) förr inte hade stöd för hela PDF-specifikationen. Så när sådan utrustning används så kan den antingen inte hantera helt korrekta PDF-filer, eller så rapporterar den saker som felaktiga som inte är det.

Det, i kombination med att gamla stötar som en gång i tiden lärde sig "desktop publishing" inte förmått sätta sig in i hur saker och ting egentligen funkar gör att det finns kvar rekommendationer av den typen.

I 99 fall av hundra behövs det inte, de har bytt sin utrustning och kan hantera alla korrekta PDF-filer, men de gamla stötarna har inte alltid fattat att saker har ändrats och därför lever råden kvar.

I sällsynta fall så har de kvar gammal skitutrustning och då är rådet korrekt - dvs deras utrustning kan inte hantera filerna och därför måste de ha en så "dum" PDF som möjligt, dvs en fil som först konverterats till PostScript och sen körts genom Distiller.

Den typ av problem som det då brukar handla om är t.ex.
* Bristande stöd för CID-fonter (observera att för att undvika det helt så måste man använda Distiller 5 eller äldre. Alla senare Distiller-versioner producerar, likt InDesign, CID-fonter under vissa omständigheter
* De använder ProScript, ett synnerligen ålderdomligt program som tillverkades någon gång under äldre stenålder.
* De har äldre versioner av PitStop, som inte korrekt hanterar Forms och Separation Color Spaces.

Dessvärre är man i vissa fall helt i händerna på dessa gamla dinosaurier och man måste ibland bara gilla läget och skicka det genom Distiller, så att de känner sig nöjda och glada.

Däremot ska man aldrig gå på deras sagor, de vet i 99 fall av 100 nämligen inte vad de pratar om.

Låter som snarlika problem vi hade med Postscript Level-2 och -3 för några år sedan då xAds fick göra jobbet att kontrollera EPS-filer och varna för de Postscript-funktioner som kunde trigga fel i vissa dåligt skrivna RIP:ar...

/ulfis

Ulfis är en betydligt större diplomat än jag

Det kan ju också bero på att en del annonslämnare sitter med gammal utrustning, eller helt enkelt besitter förmågan att ställa till saker om de inte använder distiller med färdiga job options. Mer som en kontrollstation alltså.

Jag har själv layotat en del grejer och det värsta jag varit med om var när det skulle göras folder till en utställning och jag fick en drös loggor från flera regementen i wordformat att användas i Pagemaker. Det fanns inga andra loggor att tillgå, så det var bara att bita ihop och hoppas att ripen inte exploderade. Resultatet såg ut ungefär som om loggorna knåpats ihop med den gamla windowsskärmsläckaren som ritar upp en massa rör på skärmen.

Richard har ju redan givit ett utmärkt svar, så jag tänkte bara fylla i att jag gjort och gör trycksaker rätt ofta, alltid som PDF direkt från Indesign och aldrig några problem från tryckeriet eller de som tar emot annonser. Det är iofs inga avancerade trycksaker, men ändå.

Det var inte så för ett antal år sedan, men numera är det ytterst sällan ett problem. Ibland får jag sugiga PDF:er att jobba med, som inte bäddat in typsnitt rätt och liknande, men jag misstänker att de kommer från andra system (*host* Quark t.ex. *host*).

Fyller på med mer "det går bra med ID-PDF". Vi leverera CS1 PDF:er. Tryckeriet varnar för att överhuvudtaget tänka EPS/PS.

Jag ska också ärlig och säga att det finns många mycket duktiga tryckerier som kan sina saker, och då påfallande ofta rekommenderar att man (tvärtemot vad annonsavdelningarna säger) skapar sina PDF-filer direkt ifrån InDesign.

Rent tekniskt är det ganska stor skillnad på vad som händer. InDesign (och Photoshop och Illustrator) använder PDF Library med vars hjälp man kan gå direkt från sidobjekten till en färdig PDF. Fördelen med det är att det är snabbare, att man undviker konverteringsförluster och att man kan göra saker som öht inte går i en distiller-PDF

Distiller skapar också PDF-filer, men kan bara utgå från postscript-kod, vilket innebär att sidan först måste konverteras till postscript och sedan konverteras en gång till till PDF.

Den enda betydande fördelen med det är att det i vissa fall skapar mindre filer, eftersom all information utom just den som beskriver hur sidan ska se ut försvinner. I övrigt har det mest nackdelar.

Men hur man än skapar filen gäller ändå att det är resultatet som räknas - dvs antingen möte filen PDF-specifikationen, eller så gör den det inte.

De som ställer upp såna där krav brukar i regel också kräva att typsnitten ska vara i Type 1-format och att JPEG-bilder inte är tillåtna, och annat liknande forntida saker.

Ulfis kan säkert fylla på om hur länge TrueType och JPEG varit en del av PostScript-specifikationen, men åtminstone sedan level 2, alltså mer än ett decennium sedan.

Japp, med PS Level 2, 1991, kom JPEG-komprimering och "Composite Font Support" för fonttypen "Type 42", dvs TrueType inbäddat i ett Postscript-format.

I ärlighetens namn borde man nämna att det var långt ifrån alla Level-2 RIP:ar som klarade av detta till 100%. Adobe Acrobat och andra printerdrivers kunde runda detta problem genom en inbyggd Type 42-rasterizer och därigenom skicka rasterdata till RIP:en.

Level-3 har full support för TrueType, aka Type 42.

--

Lite intressant att höra diskussionen kring för- och nackdelar med Postscript/PDF. Den enda skillnaden jag anser mellan de två är att PDF ger random access till filen, dvs den är strukturerad och de resurser som används på en sida kan lätt lokaliseras.

I Postscript-fallet kan man sällan rendrera en godtycklig sida utan att ha exekverat all Postscript som föregått den aktuella sidan. En font kan t.ex ha inbäddats på sidan 72 för att sedan användas på sidan 112.

Och egenskapen att Postscript är ett renodlat textformat (läs: lätt att redigera i en texteditor) gör den sårbar för olika mänskliga handhavandefel. Bägge språken innehåller samma sorts operatorer så man kan man egentligen göra lika galet i bägge fallen.

/ulfis

Är det inte dags att dessa annonsmottagare får sig denna information till livs? Vi kanske skulle be Mythbusters avfärda myten en gång för alla och sedan länka till videomaterialet i fråga.

Jag blir sjukt trött på att jättar som Bonniers friskriver sig från ansvar när pdf:en skapas direkt från ID. Det betyder ju att de kan hänvisa till detta så fort en annons inte ser bra ut - oavsett vad problemorsaken e g e n t l i g e n är.

Det är precis det saken handlar om - de vill kunna friskriva sig från ansvar och låta kunderna ta kostnaderna oavsett om det är deras egen utrustning eller kunskap som är problemet.

Den enda lösningen jag ser på problemet är att stora annonsörer sätter ner foten och säger "Nu är vi trötta på era bortförklaringar. Fixa så det funkar, eller så sätter vi annonserna någon annanstans"

I ärlighetens namn så finns det också annonsavdelningar som fattat läget pga av att de har någon IT-ansvarig som är uppdaterad, men dessvärre så finns det fortfarande många som inte vet vad de håller på med

Jag skulle inte vara hälften så upprörd om vi pratade om mindre tidningar/förlag, men när de allra största tycks sakna både kunskap och vilja... ja då är det illa! Jag menar, hur gammal är PDF/X-1a-standarden?