Vad är grejen med modularsyntar?

Korta svaret: Ja, det är kul att leka med modulerna..
Otroligt kul att snabbt patcha ihop konstiga signalvägar lite hejvilt.
I mitt fall så är det dessutom nöjet att bygga rasket själv också..

Men visst.. en Roland D-110 har mer röster och dessutom midi

Modularer?

Användargränssnitt, användargränssnitt och användargränssnitt. Finns inga begränsningar i HUR man kan koppla sakerna (förutom antalet moduler då), man är inte fastlåst till det någon annan har bestämt hur en synt skall gå att använda.

Allt beror på hur man vill arbeta med ljud, samt var man hittar inspirationen.

Jag skulle säga flexibilitet, flexibilitet och flexibilitet. (Och i någon mån ljudet, som Nihad är inne på.)

Det finns i princip inga gränser för vilka ljud man kan göra med en modular, på gott och på ont. Så även om det går att göra vanliga syntljud med dem så är det inte där styrkan finns.

Jag skulle säga att det finns två huvudsakliga anledningar till att ha en modular:

1) som världens fetaste/mest flexibla analogsynt. Istället för att ha en trave analogisar kan man istället ha en stor modular så man sätta ihop allt från en 3-oscillators mini-liknande sak till något 303-inspirerat beroende på patchning och humör. Mest för dem som alltid saknat oscillatorsynk till sin minimoog eller liknande.

2) för flexibilitetens skull. Det går att göra allt från simulerade bastubor till självspelande marimbasymfonier till groteskt oväsen eller vad man nu vill. Det går att göra musik på helt andra sätt med en modular istället för det vanliga klaviatur+osc/filter/vca-tänket.

Grupperna överlappar naturligtvis, speciellt om man börjar blanda in analogsequencers, mer skumma moduler och så vidare. Dessutom finns grupp 3, de som gillar modularer för DIY/möbel/imponansfaktorn. (Och det finns definitivt ett stort mått av lekstuga i alla 3 grupperna...)

Själv är jag lite skrämd av modularer. De verkar vara syntvärldens motsvarighet till heroin: brukarna försvinner in i ett okontaktbart lyckorus i timtal som kräver tyngre och tyngre stimulantia, de kostar massa pengar och man får både dålig hy och hållning om man sysslar med det för länge.

Sant. Man vill hela tiden ha mer också.

Du har helt rätt faktiskt. Sen jag började dras ner i modularträsket så har mina gamla vänner bytts ut mot folk som ringer sent på kvällen och vill prata waveshapers. Och jag känner att det är helt OK. Jag har slutat gå till frisören för att ha råd med fler moduler. Alla mina sparpengar går till moduler. Det sista jag sa till min sambo igår innan jag somnade var: En VCA är det som saknas. Jag skissar på enorma fantasisystem som kommer slå "fist of god" på fingrarna. Jag har även börjat tycka all vanlig syntes är skittråkigt och enformigt. Säger någon ADSR så rynkar jag på näsan. Filter är för amatörer och om du inte har feedback internt i din oscillator då är du en mes. Jag hade från början tänkt att jag borde ta mitt system och spela in en vanlig baspatch och lägga upp till Real Parakeets, men det är ingenting för mig nu för tiden. Vetenskapsmusiken hägrar vid horisonten, och jag springer som en iller på ketamin över patchkabelsfält för att nå ända fram!

Vet föressten vem du syftar på, tror jag....:)

haha. Det är väl som det är, jag orkar inte försöka omvända någon idag!
Jag fattar inte synthar med 88 tangenter, workstations och VA-synthar men gillar Buchla, Serge och Lamborghinis från tidigt 80-tal...men vi kan vara kompisar ändå!

För min del så är det känslan av interaktion med ljudet i sig som jag gillar. Det känns som att jag befinner mig inuti ljudet när jag patchar på en modular vilket är väldigt sällan att jag känner med andra syntar. Ganska svårt att förklara faktiskt.

Gillar saker både med och utan begränsningar - preset och modularsynthar tillika, men har på senare år upptäckt att jag hela tiden försöker se moddning-potential i allt jag har vilket kanske ger indikation om att jag egentligen gillar modulärt lite mer...:)

Den här tråden är till för att omvända alla modularhedningar till den enda rätta religionen: JP-80x0 den enda vägen till gud.

förutom att det är världens bästa inredningsdetalj..och att det är något med svaga musiker och tung utrustning..som flugor och socker....så är det överfett...att kunna påverka ljudet precis som du vill som det tidigare skrivits.
och att det kan låta så sjukt koolt..och bra

<3

En fråga i detta sammanhang: räknas man in i modulär-gänget om den enda patchbara synt jag har är MS-20? För den är ju skit kul att ratta. Eller är detta som att fråga om medlemskap i en tyngre MC-klubb om man kör en Kawasaki 125:a

Jag tror nämligen att min gräns går just vid ms-20, större än så blir jag nog bara otålig.

Modularer är sjukt jobbiga att ha som musikinstrument ... Man kan fastna i timmar framför dem och bara exprimentera ... utan att få något vettigt gjort alls!

Håller med saddox, det är riktigt kul att leka med dem.
Visst blir det en del VCO->VCF->VCA slingor ibland, men oftast helt urflippade ljud.
Dessutom är det sjukt kul att bygga dem.

att få sticka in pinnar i små hål?

freeeeeeeeeeeedooooom, halleluhjah !

jag gillade att bygga lego/mekano osv när jag var liten, modelärt musikskpande är en fortsättning på det tycker jag.. bygga ljud.
funkar med en editor i datorn med.

väljer man eurorack finns dessutom modulationsmöjligheter och manglingsmöjligheter som faktiskt inte existerar i vanliga syntar, krossmodulerbara lfo-s, spänningsstyrda bitcrushers, osv osv ..

självklart så beror det på vad för musik man gör ..

det jag kommer satsa på när jag börjar bygga modular är hög ljudkvalité och många modulationsmöjligheter. skaffa moduler från livewire, plan b och lite analogue systems, samt cwejman och doepfer som basmoduler ... fast modcan är fan lockande med, serie b med sin vita brutalt futuristiska finish är verkligen nåt man kan visa upp utan att skämmas ... mums ...

Men det är det ju värt, man får ju massa brudar!

Nej. Minst sagt.

Använder man en modularsynt bara för att göra traditionella syntljud så gäller något av följande:

1) man har för mycket tid och pengar,
2) man har ett svindlande behov av träpanel, blinkande dioder och patchkablar,
3) man orkar inte patcha om i trasslet av kablar.

(Jag kan som sagt se en viss poäng i att skaffa en modular om man är ute efter en top-of-the-line analogsynt, men till och med då tror jag att det är smartare att skaffa tex en Voyager. En Macbeth M5 är ju iofs en slags mellanting.)

Komplexiteten finns i betraktarens öron. Det går inte att få en mer komplex signal än rent brus.

Sen går det iofs att använda en modularsynt för att göra rätt normala ljud, men där arbetsgången är helt annorlunda än med vanliga syntar. Man kan ju tex göra helt normala melodier med en analogsequencer, men den kan samtidigt ge helt andra möjligheter att skruva till och påverka sekvenser i farten. Samma sak med de som bygger självspelande patchar ("noodles"), de kan låta helt ordinärt, men bete sig helt annorlunda när man jobbar med den.

Autechre är flitiga användare av Max/MSP om du vill ha ett konkret exempel på komplexa ljud och sekvenser, samtidigt som många av ljuden är rätt normala och melodiska.

http://www.tellun.com/motm/cds/dd1/dd1.html
http://www.musicfromouterspace.com/analogsynth/mysynthpics/rayssynth.html
Demos-yusynth
http://www.musicfromouterspace.com/MP3s/Journey_to_a_Distant_S.mp3
http://www.musicfromouterspace.com/MP3s/Megatron_In_Flight.mp3
Juergen Haible

Visst kan man sampla ljudet av grodor, regn, en bäck eller en snöplog, men det ger inte alls samma kick som när man rattar fram dem

Jag håller med RP, har faktiskt funderat i samma banor flertalet gånger. Jag byggde en Paia 9700s, kanske inte direkt en avancerad modulärsynth, men den står mest. Visst har jag trollat fram några riktigt skojiga och även muskaliska saker med denna, men inget som inte någon av mina andra synthar kan göra. Vilket i och för sig kräver en bunt synthar och kan elimineras med mjukisar och en rejäl modulär. Fördelen med att inte ha patchkablar är att jag snabbt kan ratta fram det ljud jag söker genom att välja rätt maskin och jag glömmer heller inte hur just det ljudet görs med just den maskinen. Dessutom vill inte jag ha ännu fler kablar och sladdar som det ska pillas med.

I framtiden har jag tänkt bygga mig en rejäl synth där allt kan modulera allt, men med potentiometrar och switchar iställer för kablar.

Sen är det så att jag gillar tangenter, rackmoduler som samplers och romplers är okej, men en "riktig" synth ska ha klaviatur så jag kan stå framför och inte vara beroende av annat än hörlurar och ett vägguttag.

Det är lätt att vara skeptisk mot detta fenomen om vinkeln är användbarhet. Utgå ifrån att 90% av modularägarna inte är intresserade av att göra musik så känns det nog lättare att svälja. Resten blir inspirerade av att dra sladdar för att göra knasiga ljud. För egen del är det begripligt. Inte för att jag hade inspirerats av samma sak men det är lätt att konstatera att jag jobbar på olika vis med olika prylar och att min musik låter på olika vis beroende av vad som gör ljuden, även om ljuden kan vara lika varandra.

Vad är en modulsynth? Är Nord Modular en modulsynth? Eller måste den ha riktiga patchkablar? Är MS-20 en modulsynth? Eller räcker det med att en synth har ett par CV-ingångar på baksidan? Eller får synthen inte ha något förpatchat alls för att den skall vara modulär? I så fall har Roland inga modulsynthar.

Äsch, modulsynth hit och modulsynth dig, det handlar bara om olika sätt att modulera och göra ljud. Det finns banne mig vanliga synthar som har menyer som kräver 10 knapptryckningar eller mer innan man gjort en enda liten inställning. Då hade man kanske önskat att man hade kunnat dra en patchkabel istället. Det är samtidigt heller inget som säger att oscillatorer, filter etc måste låta bättre bara för att de är i modulform. Det finns bra och dåliga exempel i alla format. Däremot har man t ex möjligheten att använda olika filter i olika ljud. Med ett "vanligt" inte alltför stort modulsystem kan man inte heller göra särskilt mycket konstigheter. Många grundmoduler har bara samma gamla vanliga CV-ingångar. Dessa är dock inte dyrare än vad en del "vanliga" synthar är, men det är ändå helt andra saker man är ute efter om man köper ett sådant.

Förstår precis vad RP menar. Själv var man full av förväntningar första gången jag satt mig ner och började pela med ett Roland System 100 (101 & 102) (om det nu räknas som modular system). Men efter några timmars lekande så märkte jag att jag inte fick något vettigt ljud ur den. Med "vettigt ljud" menar jag ett harmoniskt ljud som är användbart i en låt. Så nä, modul system är inget för mig i alla fall. Jag vill ha användbara ljud, och har på tok för lite tid för att bara sitta och "patcha/ratta". Lägger hellre den lilla hemstudiotiden man har på att göra låtar till bandet. Men det är bara hur jag ser det

Har skapat massa musik i åratal utan modularsystem.

Ser modularsystem som den ultimata leksaken. Sedan kan det vara väldigt utbildande med.

Visionfactory: Ibl tar det tid att få ur harmoniska ljud, kan ta hela livet. I synnerhet vettiga....

Om man ska vända på påstående om vad som är modulsystem och inte, kan man säga att alla syntar kan fungera som modulsystem om de är tillräckligt många och har möjligheter för interaktion. Att via patchbay i studion patcha TX81z och Juno-106 genom ett FB-383 filter och sen feedbacka det tillbaka på sig själv via en send på mixerbordet är för mig en varaiant på enkla modulsynt-hyss, så visst går det att vara kreativ utan en "riktig" modular också...

För egen del tycker jag att modularen är ett utmärkt komplement till andra syntar. När man gjort den där så kallade musiken använder jag modularen till att spä på med lite ljudgodsaker. Det kan vara speciella effekter, nåt trumljud kanske och sånt. Att komponera med modularen i centrum har iallafall i min värld bara resulterat i ändlöst patchande och rattande.

Amino: Korg MS-20 klassas som semi-modulär, Roland har inga modulsyntar - men de har haft. Nord Modular....öh....det är en sån där diggetalsynt va???

Om man nu inte vill patcha och ha möjlighet att modulera allt med allt men inte vill ha en digitalsynt så finns det ju Oberheim Matrix 12/Expander samt Akai VX-600. Den förre är sjukt dyr och den senare sjukt svår att få tag på.