Svengelska

"kunna rapportera in de felaktigheter de upptäcker" (min kursiv.)

He... nu ska jag bli så där obehaglig... ja´ e´ bra på de´... och inget särskilt annat hade jag för mig heller...

Under 1700-talet fick vi in från engelskan t ex orden:
biffstek, kalops, potatis, pudding, rostbiff, grogg, porter, portvin, punsch, sherry, brigg, dävert, kutter, logg, överhalning, whist, bulldogg, jockey, mobb, mugg, pamflett, vadd...

På 1800-talet lånade vi in bl a:
cykel, lokomotiv, tunnel, skonare, pläd, smoking, whisky, clown, krocket, check, kommitté, banta, strejk, konservativ, vegetarian, komfort, gentleman, paddla, smart, turist, timotej...

Under 1900-talet kom:
jeep, aktiviteter, design, eskalera, foto, hobby, kontroversiell, ingenjör, spektakulär, party, välfärd, relatera, supporter, folder, information, dopa, oktan, radar, skoter, transfer, shorts, camping...

Allt enligt Gösta Bergman: Kortfattad svensk språkhistoria, Prismas förlag.

Detta är bara ett litet urval av alla inlånade ord med engelsk-amerikanskt ursprung.
Sedan tillkommer alla tyska, från 1500-talet och framåt, främst teknik- och administrationsrelaterade, och alla franska, oftast mat-, kultur- och ekonomirelaterade... och alla italienska... spanska... latinska... holländska...

Enligt Elias Wessén, Svensk språkhistoria, A&W, utgörs svenskan till 80 % av inlånade ord. Han anför vidare att det under alla tider funnits purister, språkrensare, som inte förstått att ny tid, kultur och teknik kräver nya termer, och att det faktiskt bidrar till internationalisering och mellanfolklig förståelse om man har internationellt gångbara ord.

Häpp...!:D
(inlånat ord, urspr eng hip)

Ber att få flika in svenskans snyggaste låneord.

Synthesizer.

(från en 99musik:are på vift)

Låneord tar man till när det inte finns ett passande svenskt ord. Så länge detta är ett svenskt forum är det väl ändå svenska som gäller.

Detta borde inte vara så svårt att fixa. Det var säkert ett mastodontjobb att översätta när det hela begav sig men att avlusa de sista felen är väl inget konstigt? Bra initiativ Leijon.

Den administratör som ska fixa till detta kan ju lämpligen skicka de svårare fallen vidare till Mondo 65 så blir det rätt å riktig svenska.

Som kuriosa i sammanhanget så kan jag nämna att ett typiskt Adobe-program innehåller cirka 70.000 ord, eller om man så vill 15-20.000 fraser, så ibland får man kanske ha en viss förståelse för att visa grodor slinker igenom...

I detta fall tycker jag inte att det gör så jävla mycket.
Det är ju Björnström som ska ändra i scripten i så fall. Det tar ju 100 år att fixa detta. Dessutom får han inget betalt för det.

Däremot är det störande om slika saker förekommer i mjukvaror som man köpt fört sina surt förvärade pengar.

Tror inte att någon av oss är så låginformerad att vi inte hajar vad det handlar om ändå.

Peace&love på er, era skitgubbar!

Björnström har ju för vana att påpeka att detta ska vara ett professionellt forum. Innan svenskan är korrekt så är forumet kvar på amatörnivå - i alla fall i mina ögon.

Klart intressant detta...
Fram till 1910-talet, och Fridtjuv Bergs stavningsreform, hade vi ju i huvudsak vad man brukar kalla en "normativ" lingvistisk syn i Sverige, dvs man "föreskrev" från högre ort hur språket skulle hanteras. Med varierande resultat.:D

Därefter har vi haft den s k deskriptiva synen, man betraktar språket som en organisk, föränderlig enhet, som beroende av användarnas bruk, tar sina egna vägar, och språkvetenskapen ägnar sig huvudsakligen åt beskrivning av detta "bruk". Detta gäller då både grammatik och stavning, fraseologi och uttal.

Det intressanta är hur pass snabbt t ex ett ord anses vara svenskt. Och hur olika acceptanstiden kan vara.
Att bouteille och journalist var svenska, ansåg man förstås inte på 1700-talet, och skalden Leopold skrev ju ett par hetsiga pamfletter om att man helst skulle undvika de främmande orden. Idag tycker väl ingen att "butelj" och "journalist" känns främmande. Men det tog nåt hundratal år.

Vad gäller de tekniska termerna har utvecklingen tidigare ofta varit snabbare, och accepterandet mera omedelbart.
Bridreaktor, astronaut, transistor, teleprinter, ingenjör (engineer) skapade inte några problem. De som jobbat inom det aktuella området har importerat benämning med företeelse, och det har vunnit acceptans genom teknikernas auktoritet. Jeep (ursprungligen G.P.V. = General Purpose Vehicle, US Army-benämning) hittade in i svenskt språkbruk på bara några år, trots den klart "icke-svenska" stavningen, och ett likartat fall är ordet radio, trots svårigheten att anpassa det till svenska böjningssystemet.

Vad vi står inför idag, p g a den mycket intensivare internationella kommunikationen, är dock ett veritabelt stormregn av nya termer, och det skapar lätt en känsla av vanmakt, och att man blir "överkörd" av alla nya ord. För gemene man är naturligtvis ord som detektor, shuffle, rpm, cache, bezier, benchmark, OH-film, outsourcing osv osv lite ogenomträngliga... Framför allt de äldre hinner inte med, och det gör väl något till generationsklyftan... Men de yngre plockar raskt upp de nya benämningarna, använder dem och har dem kvar i sitt språkbruk. Då blir de svenska ord.
Iofs har detta lett till bisarra saker... Vi säger RAM-minne. Varför inte A-minne? (Arbetsminne) Det vore både kortare och mera lättbegripligt för normalanvändaren. (Vi säger dessutom "minne" 2 gånger... Random access MEMORY-MINNE). Ett nästan uttjatat exempel är "CD" och "CD-skiva", där vi utan ett ögonblicks tvekan accepterar användandet, trots böjningssvårigheter och dubbelförekomst av "skiva".

De centrala "språkvårdande" instanserna, Sv språknämnden,TNC, Sv Ak m fl, är idag mycket öppna för vad som används "ute bland folk", och intar en avvaktande attityd. Det är oerhört sällsynt att de uttalar sig om vad som är korrekt vad gäller nyligen inlånade ord.

Autentiskt ex fr TNC:s website: (eller... "samling av på internet publicerade elektroniska sidor"???)
Fråga: Finns det någon god svensk motsvarighet till den engelska ekonomiska termen volatility?
Svar: Det verkar som om termen volatilitet är den som används på svenska i ekonomiska sammanhang.

Försiktigare kan man nästan inte vara

Orsaken till att man inte kan ge kategoriska besked är ju att man inte vet vad som kommer att "vinna". Att försöka gå in och styra användandet av termer kan möjligtvis påverka en mindre grupp under en kortare tid, men de som kommer att vara de aktiva språkbrukarna om 15-20 år, är de som är 8-10 år idag. Att styra en 10-årig datoranvändares terminologi i våra, kanske lite mera puristiska spår är knappast möjligt. Att få dem att avstå från ord som online, buddy list, ett mess, tracking, default...?
Risken är att ett "alltför svenskt" språkbruk uppfattas som bakåtsträvande eller komiskt. Det är lite lustigt också hur snabbt IT-termer går in i barns språk... Jag hörde på ICA häromveckan en liten kille som sa till sin polare: "Håll tyst, annars dilitar jag dig!!!"

Det är helt riktigt det du säger om språkets utveckling men jag tycker inte det var riktigt det vi diskuterade här, eller?

De engelska ord och uttryck vi har kvar här tycker inte jag hör till den kategori ord som ska anses så nydanande att de inte kan skrivas på annat sätt. Send reply? Vad är det för fel på att Skicka ett svar? När jag sitter på hemmet om 40 år och gnäller så skriver man säkert mer engelska än svenska men det är då det. Idag så heter det fortfarande svar och inte reply. Paraply vet jag vad det är... men reply?

Tror du att det blir skillnad i kvalitet på inäggen också om Björnström lyckas fixa språket?
Upphör all särskrivning och alla andra dumheter då också?
Automatisk rättstavning kanske?

Det som hör till det officiella på sajten bör vara språkligt rätt tycker jag. Det gäller alla menyer och knappar och alla "officiella" trådar med nyheter etc.

Det privatpersoner skriver här kan ingen kontrollera på det sättet.

Anders...
Nja... språkutvecklingsbiten tog jag med bara som trappsteg till det avslutande stycket, dvs för att försöka åskådliggöra det irrationella, men ändå ostoppbara. Språkutvecklingen går ju bara fram som en ångvält... den går ytterst sällan att ändra.
Och inte konsekvenserna av den heller. Det är ju dem vi diskuterar.

Visst, jag håller verkligen med dig om att många engelska/tyska/franska osv ord kan man personligen tycka skulle ersättas av svenska. Både på 99mac och i andra sammanhang.
Men vad vi personligen tycker, har nog inte så stor betydelse, är jag rädd. Så länge som det finns en majoritet människor, eller en grupp tongivande, "högstatusmänniskor", som använder ett ord, så kommer det att fortleva, vilka åtgärder man än sätter in.

Skulle t ex 99mac ha svenska benämningar där andra siter har engelska, så skulle det antagligen medföra nån sorts reaktion hos användarna. Det har att göra med det som brukar kallas kontextuell relevans (jämrans... jag känner inte till någon annan benämning:-): Vissa ord och fraser är automatiskt accepterade, och önskvärda, i vissa omgivningar, men inte i andra.
Skulle posten gå ut med en kampanj "Fick du julkort från din mormor? — Send reply!" så är det möjligt att det skulle få negativt mottagande. Men i internetsammanhang...?
Det är naturligtvis inget FEL att använda "Skicka ett svar" på 99mac. Frågan är om det är ändamålsenligt. Skapar rätt känsla? Framstår som naturligt för nytillkomna som är vana vid ett annat ordval på andra siter? Tillräckligt kort för knappen?
Jag har ingen överblick över sådant, men funderingarna är värda att göra.
Ibland kan sådant här lösa sig genom att två uttryck uppstår, och lever sida vid sida, med lite olika betydelse/associationer, och används i olika sammanhang: Karibiska-till-spanska-till-holländska "hamac" har avläggarna hängmatta och hammock, det ena känns svenskt, det andra icke-svenskt. Det är fullt möjligt att "Send reply" kommer att vara det framtida självklara IT-ordet. Det finns många liknande fall.

Det finns, vare sig man vill eller inte, väldigt få fall av enskilda insatser, eller gruppinsatser, där man pläderat för användande av inhemskt språk, som medfört nån genomgripande förändring, annat än att väcka löje. Detsamma gäller mera centrala direktiv. Jag läste i Aftonbluddret idag (igår...:-) att franska kulturministeriet nu förbjudit användandet av ordet mail i statliga dokument och på statliga websidor. Det ska ersättas av courriel, som tydligen är en förkortning av courrier electronique.
Man kan ju fråga sig vad en sådan åtgärd medför för reaktioner bland fransmännen i allmänhet. Och vilka är reaktionerna i andra länder?

Jo... paraply... ett bra exempel för att se detta med ordval i större perspektiv. När det kom in i svenskan från franskan, så hette det "par la pluie" ("mot regnet", likasom parasoll, "par la sol"). Man hade då teoretiskt möjligheten att i stället använda det mera omedelbart begripliga ordet regnskärm, som i Norge (regnskjerm) eller Tyskland (Regenschirm). Det blev inte så, för de tongivande kretsarna använde "paraply", trots att "de lärde" var negativa. Vad tycker man idag om nynorskans försök att konservera en mera inhemsk språkform?
Språkhistorien tyder onekligen på att det är smått omöjligt för mindre länders språk att hävda sig mot internationella/engelska termer.

De engelska orden här och där stör mig inte eftersom de är rättstavade på sitt språk.
Det som stör mig mer är när det kommer in engelsk grammatik i svenska texter.
Som 's för bestämd form t.ex.
Den är den enklaste att upptäcka. Sedan finns det flera lite mer luriga saker.

Men intressant debatt även om det är lite långa inlägg.

Jag håller fortfarande med om dina synpunkter men tycker fortfarande att de inte platsar i detta sammanhanget. Vi har inga mystifika nya ord att översätta här utan bara några ord och fraser som glömdes bort i första svepet.

Send reply = 9 bokstäver

Skicka svar = 10 bokstäver

Svara = 5 bokstäver

Är man bekymrad av att det tar en extra bokstav på svenska så kan man ju skriva "Svara" så blev det plötsligt kortare än engelskan.

Parallellen med de där tokarna i Frankrike hör inte hit. Du för resonemanget totalt ur sina proportioner. Vi pratar inte om att tvinga fram ett konstlat språk i den här tråden. Vi pratar om att avsluta det översättningsarbete som inte blev klart.

Anders...
Nejdå, att besluta om formulering på en knapp ENBART med utgångspunkt i antalet bokstäver + mellanslag + tomyta före och efter, är inte lämpligt.
" Send reply " innebär med den beräkningsmetoden 12 "nedslag". Ur korthetssynpunkt skulle " Svara ", med 7 "nedslag", naturligtvis vara en vinnare.

Men det är väl ändå sällan som man låter ETT skäl avgöra? Jag hade några flera, utan att försöka vara fullständig. Och det är ju de som skapar "sammanhanget".

"Känsla" eller konnotationer om man så vill, är ju oerhört viktiga i IT-sammanhang. Det är många intressenter, av olika bakgrund, och det är mycket pengar inblandade. Man kan ju jämföra med reklamens värld, där det ibland kan vara "bättre" med uppenbart besynnerliga formuleringar och/eller stavningar, för att skapa genomslag och positiv känsla.

När du kallar fransmännen "tokar", så tangerar du ju omedvetet problemet. Vi har väldigt lätt för att fördöma åtgärder som syftar till att skydda det inhemska språket från alltför många inlån. Att man vågar gå ut med de här direktiven i Frankrike beror kanske på att man har en mycket stor nationell stolthet, en folkligt förankrad medvetenhet om sina kulturella och språkliga traditioner, och räknar med att det inte ska bli några kraftiga motreaktioner...? Det är knappast troligt att påbudet kommit till utan många och långa föregående diskussioner, och att man då också funderat över reaktionen ute bland fransmännen.
Men det kan också vara en opportunistisk regerings sätt att försöka plocka poäng i en nationalistisk våg...:-)

Detta är att se proportioner, ta hänsyn till så många parametrar som möjligt, och värdera dem gentemot varandra. Och det är att se att "konstlat språk" är en personlig värdering, ofta grundad på brist på överblick.
Det är ju detta som gör språk så intressant, det finns ibland inga Rätt eller Fel, om man ser till hela sammanhanget, bara alternativa lösningar, som förväntas gå hem bättre eller sämre hos målgruppen. Man talar ju ofta om språkets "ändamålsenlighet", det ska fungera på så många plan som möjligt.
Och nu är vi väl tillbaka på utgångspunkten... men med många nya funderingar i bakhuvudet? Hur pass lämpligt är det att "avsluta det översättningsarbete som inte blev klart"? För många besökare kanske det är klart? Kanske inte för dig, kanske inte för mig, men kanske för 1.814 st av 99macs ca 4.200 medlemmar...?

Mattias...
Sorry... du har helt rätt... Jag blir lätt mångordig när jag blir engagerad.
Men detta var väl inte sååå långt?;)

Jag sitter och översätter lite nu! Försöker rätta till det jag hittar (vissa filer nås bara genom en mysqleditor nämligen).