Problem med svenska programversioner?

På jobbet har vi kört svenska versioner av Adobes produkter. I och med Creative Suite kommer vi gå över till det engelskspråkiga paketet.
Skälen är att uppdateringar kommer senare, eller i värsta fall aldrig. Det känns svårt att motivera det högre priset pga av detta.

Har tyvärr inte så mycket erfarenhet av just GoLive...

Kommer att uppgradera till Eng.

1) Billigare
2) Kommer tidigare
3) Buggfixar kommer tidigare (på Svenska är det osäkert om de kommer överhuvudtaget)
4) Instruktionsboken till GoLive 5 på svenska suger så in i ..... tar inte risken med en ny sådan instruktionsbok med svengelska.
5) Utländska tidningar med trix och tips gör det lättare att hänga med om man har Eng. versioner.
6) Större urval + billigare böcker på Eng.
7) Kör Eng. OS så det blir lite mer konsekvent om man har Eng. även på programmen.

Visst har engelska många fördelar. Jag tycker nog ändå att man ska tänka sig för ordentligt eftersom de flesta av oss faktiskt arbetar effektivare på modersmålet.

Som gammal lärare skulle jag tippa att vid en mätning av såväl läshastighet som läsförståelse skulle de flesta av oss vara minst 25-30% effektivare på svenska

Visst är vi svenskar duktiga på engelska, och det är lätt att tro att såna siffror bara gäller andra, inte en själv, men gör er själva en tjänst och testläs en fackbok på engelska och läs sedan en motsvarande bok på svenska. Jag är helt säker på att ni kommer att prestera bättre i svenska program, sen kan det vara mer eller mindre stor skillnad

Själv kommer jag att vänta till de svenska versionerna kommer, och då tillhör jag ändå det lilla fåtal som kan (en del av) dessa program nästintill utantill på både svenska och engelska.

Du har helt rätt Rickard, men det förutsätter att den svenska översättningen är ok. Och det är den inte (GoLive sv. är inte ens ett skämt). Kan tänka mig att den Eng. är bättre korr. läst.
Sedan är det helt oacceptabelt med buggfixar som inte kommer till Sv. versioner. Så valet är tyvärr Engelska. Har f.ö. lite svårt för Adobes handböcker, PS är ett bildprogram varför inte ha med en massa med bildexempel i handboken det hade varit så mycket enklare än en massa med text. Eller så beror det på att jag är en bild människa och har svårt för text...;)

GoLive 6.0.1 och PageMaker 7.0.1 är mig veterligen de enda uppdateringar som uteblivit för svenska versioner. Alla andra program har fått precis samma uppgraderingar som de engelska versionerna.

Programöversättning är svårt, men jag tycker ändå att man ska ge eventuella missar rimliga proportioner. Låt säga att ett tiotal termer är rejält felaktiga, och ytterligare ett antal kunde varit bättre. Har det verkligen någon inverkan på ens produktivitet? Att däremot kontinuerligt läsa på ett främmande språk HAR en sån inverkan. Webbprogram är ju också lite speciellt eftersom så stor del av terminologin är direkt plankad från engelskan. För print, illustration och bildbehandling har vi en mer etablerad svensk vokabulär.

Håller med om ovanstående punkter, samt skulle vilja lägga till följande:

8) Deadline-problemet blir allt större - kunden bara MÅSTE lansera den lokaliserade versionen av produkten inom given tidsram, hur absurt tajt den än må vara. Om valet står mellan slutlig kvalitet och tidsaspekter, får kvalitén stryka på foten i 95 % av fallen. När frågor om sammanhang och funktionalitet i programvaran ställs, möts de ofta med oförstående: "Vi betalar mycket pengar för att få detta översätt, så då får ni se till att göra det".

9) Ofta får översättare bara en radda termer i ett Excelark att översätta utan att ha tillgång till ens en betaversion av programvaran ifråga. Ibland kan det dessutom vara så illa att kunden har sorterat termerna i bokstavsordning. Vad som händer då är att det exempelvis kan finnas tre förekomster av termen "Light", varav de korrekta översättningarna av de olika förekomsterna är som följer:
1) Substantivet "Ljus"
2) Verbet "Belysa"
3) Adjektivet "Obetydlig, ringa"

Jag använder alltid engelsk programvara om jag inte säkert vet att programmet har utvecklats på svenska från början.

Svar: Ja, för mig har det absolut en negativ inverkan på min produktivitet! Det spelar ingen roll om jag ser en översatt term som inte passar in för första gången eller om jag har sett den femton gånger tidigare - felet sticker lika illa i mina ögon och det stör mig att jag behöver tänka efter vad originaltermen kan vara. Det är klart att fel kan vara av olika vikt, men ett fel är alltid ett fel.

Tycker även att det är bra mycket lättare att lära sig en term på engelska en gång för alla och sen bära med den genom olika programvaror och versioner, än att behöva gissa vad översättaren en gång har fått för term att översätta i just denna version av just denna programvara.

Varför ska du tänka efter vad originaltermen kan vara? Poängen med en översättning är ju just att man ska slippa det. Sådär resonerar bara de som tidigare lärt sig engelska versioner, inte vanliga användare. Det känns som ett lite krystat resonmang.

Anledningen till att jag är tveksam att för den typiske användaren rekommendera engelska versioner är att jag visat Adobe-program för uppskattningsvis mellan 20.000 och 30.000 personer, både på svenska och engelska och det är genomgående att folk har svårare att förstå och hänga med när man visar engelska versioner.

Samma erfarenhet har jag då jag undervisat i engelska respektive svenska program - typiska användare arbetar helt enkelt mycket lättare och bättre på modersmålet. De olika studier jag läst kring detta är också totalt entydiga.

Det är ju egentligen ganska självklart, modersmålet har vi tränat på sedan vi öppnade ögonen och dagligen lägger vi kanske hundra gånger mer tid på svenska än på engelska - självklart är vi därför bättre på det.

Min erfarenhet är att de som förespråkar engelska versioner ofta är de teknikintresserade, ofta IT-tekniker etc., medan normala användare ser det som självklart att man ska ha svenska versioner om möjligt. Är man i den rollen, som ansvarig för inköp etc., så tycker jag att man ska tänka sig för så att ens personliga uppfattning inte projiceras på alla andra användare.

Min uppfattning är annars att man ska välja vad man vill, bara man vet vad man får göra avkall på. Det är med svenska eller engelska program som med Mac eller Windows, båda är bra på vissa sätt och dåliga på andra och man får fundera igenom vad man prioriterar.

Det ligger absolut en stor sanning i det. Dessutom tycker jag att kvaliteten på översättningarna har sjunkit genom åren. Det är få program- och systemutvecklare som vill betala för riktigt professionella översättningar, och översättarna är alltid, alltid sönderstressade och underbetalda, vilket stimulerar slarv. Översättning är ett grovarbete, ett slitgöra, och samtidigt ett hantverk!

Oftast används olika typer av översättningsverktyg - Trados Translator's Workbench (USCH!), SDLX Edit, Corel Catalyst och liknande program) som bygger ord- och frasminnen. På så sätt vinner man mycket tid om det förekommer många repetitioner i materialet, men ofta kan kvaliteten bli lidande och översättningarna blir mekaniska, onaturliga, nästan oanvändbara.

Det slarvas mycket med testningen också, och i slutänden är det svårt att upprätthålla kvaliteten eftersom uppdragsgivarna själva inte är intresserade av kvalitet och stil.

En riktigt BRA översättning är osynlig. Det ska se ut som om programmet och hjälptexterna är gjorda på svenska (eller något annat målspråk) redan från början. Användaren ska inte behöva fundera vad saker och ting betyder, och inte behöva irritera sig på pedantisk, idiotisk och oövertänkt terminologi, utan allt ska kännas naturligt och fungera i praktisk användning.

Proffsanvändare vill oftast ha InDesign, Photoshop, Illustrator osv på engelska, och det förstår jag mycket väl. Men en stor del av marknaden för program är inriktad på hemanvändare, och där brister det i kvaliteten. Synd att utvecklarna inte satsar mer tid och pengar på bra översättning och språktestning: det skulle återspeglas i försäljningssiffrorna, och i företagets anseende och kultur.

Jag tror nog iofs att de flesta programvaruföretag ÄR intresserade av bra översättningar, men ofta hamnar det i konflikt med ett annat viktigt mål - att få ut de översatta versionerna i rimlig tid och det är väl det som gör att översättning, korrektur och testning ofta nedprioriteras.

Det har nog också lite med kundernas inställning till språk och språkvård att göra också. Om man t.ex. jämför låt säga franska användare med svenska så skulle jag säga att vi (svenskar i gemen) har betydligt mer av en "låt gå"-inställning. Vi har, på gott och ont, inte några högre språkvårdande ambitioner.

Trist, men sant

Det tror jag inte alls! Där underskattar du användarna tror jag. Det finns ett stort intresse för språkvård i Sverige: tänk bara på hur populär Sveriges Televisions serie "Värsta språket" var eller hur många besökare Avigsidan.com har.

Franska ungdomar talar förresten en urdålig franska enligt en bekant till mig som är fransklärare och översättare i Paris. (Albert: "Det är inte franska. Det bara låter som det.")

Skönt citat

(men jag tror ändå att det jag sa stämmer, rent generellt)

Jo, förmodligen, men bara när det gäller det officiella språket i press, radio och teve osv. Vanligt folk använder dialektala uttryck och en massa slang. Det står var och en fritt att säga eller skriva "email" privat, men officiellt heter det "courriel", på samma sätt som det heter epost på officiell svenska.

Det jag menade var att svenska användare HAR en hög tolerans för anglicismer, ordagranna översättningar etc., och att det även influerar programvaruföretagen.

Eftersom en normativ språksyn ofta anses som mossigt så tar inte alltid uppdragsgivarna i beaktande att de kan vara så inflytelserika inom fackspråket att de mer eller mindre definierar det.

Det i kombination med användarnas höga tolerans styr ambitionsnivån för översättningarna.

Som jag ser det så är det enda som långsiktigt höjer översättningskvaliteten att användarna ställer krav, riktade direkt till programvaruföretagen.

Huvudet på spiken, men som jag sa är problemet ofta att översättaren inte har skuggan av en chans att veta vad översättningen ska vara, utan kan i värsta fall få jobba med ett lösryckt ord utan något som helst sammanhang. Denna brist i översättningsfasen innebär att mer arbete för att lista ut vad som egentligen menas läggs på slutanvändarens axlar och detta vill jag slippa.

Vad jag menade var inte att ge en allmän rekommendation till alla användare utan beskriva hur jag personligen resonerar när jag väljer språk på programvaror.

Håller med om allt detta!

I mina ögon skulle det vara bra mycket bättre att släppa en ordentligt översatt och testad produkt än att försöka hålla ett schema som från början är optimistiskt räknat i alla led av processen. Hellre släppa en språkligt bra produkt två veckor senare än man beräknat från början.

Programvaruföretag skulle vinna oerhört mycket förtroende på att grundligt gå igenom alla sina lokaliserade produkter och verkligen ta tag i inkonsekvenser och felaktigheter. Dessutom skulle det vara fantastiskt uppfräschande om exempelvis Microsoft eller Adobe tillkännagav att nästa version på svenska av en programvara kommer lite senare än beräknat för att den språkliga processen får ta lång tid och göras grundligt. Men, men ... det är väl tyvärr ett önsketänkande. Det känns som att allt som får utrymme i företagens beskrivningar av produkter är nya funktioner till leda, och att ett bra språk ligger sist på dagordningen. Tror att ett konsekvent språk som känns naturligt för användaren kan vara att nog så bra försäljningsargument.

Just nu är det tyvärr så att om en lokaliserad version av ett program någon gång är lite sen och språkprocesser nämns så är det för att hänga ut en underleverantör som inte har slavat nog under piskan.

Varför inte skicka in era synpunkter till respektive företag? Alla tjänar på att de får ta del av era uppfattningar.

I någon tidigare version av Golive översattes "Header" med "Rubrik". På ett sätt helt rätt – men html-taggen är fortfarande H...

Med sådana översättningar är engelsk version att föredra.

/Brake6

Jag har jobbat gentemot både Microsoft och Adobe med lokalisering och lämnat feedback liknande denna, men det verkar rinna av som vatten på en gås. Det verkar som att allt som gäller är att skeppa ut nya produkter och att få iväg nyhetsbrev som beskriver de fantastiska förbättringarna i den nya produkten. Att vissa funktioner ibland är oöversatta, och ibland har olika översättningar i olika stadier av projekt är en annan fråga - det är ju ingen hos kunden som hinner ta ett helhetsgrepp om språkfrågorna under pågående projekt.

Ingen man talar med hinner ens eskalera frågorna till någon ansvarig, utan jag har ofta upplevt att all feedback rinner ut i sanden och att telefonsamtalet eller e-postmeddelandet inte får någon effekt alls eftersom samma problem uppstår igen i nästa fas eller i nästa projekt. Eftersom jag då ändå jobbat från insidan så jag har inte mycket hopp om att ett e-postmeddelande skickat från en privatperson får högre prioritet. Hoppas dock att jag har fel ...

Ett annat problem är att lokalanpassningen (översättningen) av själva programmet kanske görs av en översättare, eller flera översättare, medan hjälpen och dokumentationen eventuellt görs av ett annat team med översättare, eller rent av en helt annan översättningsbyrå.

Då blir det svårt att hålla en enhetlig stil på översättningen, även om man stikt håller sig till samma terminologi. Översättningen blir en mekanisk process, ett antal ord per timme, inte en organisk helhet, om nu någon förstår vad jag menar.

Då är det bättre om ett litet antal specialister översätter programmen. Dyrare kanske, men bättre och förmodligen effektivare.

Mina 5 kopek.

Ni har bra synpunkter och jag hoppas att ni gör er mödan att kontakta de aktuella företagen. Min erfarenhet är nämligen att det uppskattas.

Programvaruföretag vill precis som alla andra lämna ifrån sig bra produkter som får ett bra mottagande och därigenom säljer bra. Alla vill bli uppskattade i sitt arbete.

Men framförallt så underlättar dokumenterade synpunkter från kunderna företagens argumentation till deras moderskepp, som ju sist och slutligen sitter på pengapåsen.

Det man kan tänka på är att tidpunkten för när man lämnar synpunkterna och vem man lämnar dem till är avgörande för hur stort gehör man får för dem.

Att lämna synpunkterna precis när en ny version släppts gör att de hinner falla i glömska tills nästa version, att lämna dem för sent gör att de inte hinner tas i beaktande.

Typen av synpunkt säger också något om vilken slags befattning man ska prata med. Är det väldigt konkreta frågor av typen "det borde verkligen heta kvadruplexfärg, för så heter det i Photoshop" ska man prata med någon produktspecialist. Är det mer generellt så ska man se till att få tala med någon som bestämmer, kort och gott.

Hmm...Hur kan du komma med sådana argument just när det gäller GoLive?

Den 27/8 2002 kom en eng. uppdaterig (som tog bort en massa viktiga buggar).

Den 27/9 2002 kom den tyska, franska italienska osv.

Den svenska kom aldrig.
Hur kan man då jobba effektivare på modersmålet i det här fallet?
Hmm?

Det var kanske inte lönt att översätta erftersom det var inga stora mängder av de svenska licenser sålda.
Var inte det som var orsaken?
Man uppmanar inte folk till någonting när man sedan lägger hela projektet på hyllan.

Aldrig mer en svensk licens av GoLive.
Priset och väntetider är emot.

Internet är på engelska så där klarar man sig utan de svenska varianter.

Fransmännen, som inte är så duktiga på engelska, de har snabba översättningar och uppdateringar så de klarar sig bra.

Jag kan bara instämma i att svenska användare är precis lika berättigade som andra till uppdateringar. Precis som ni tycker jag att det dåligt när det inte sker. Att meddela sina synpunkter skriftligen till programvaruleverantörerna är det bästa sättet att se till att det sker.

När det gäller uppdateringar är det dock inte översättningarna som är svårigheten, utan att frigöra folk från produktteamen, som ju arbetar med kommande versioner.

Intressant ämne, jag tror att man blir "kodad" av det språk man först har använt i ett visst sammanhang, börjar man använda programvara på engelska, kommer det alltid att kännas som det mest effektiva språket att jobba på. Man får också komma ihåg att alla nordiska länder har alldeles för få användare (befolkning under 10 milj pers) för att det skulle vara intressant med översättningar av bättre kvalitet, globalt sett. Vi som har svenska som modersmål här i finland måste byta språk oavbrutet och då känns det extra skönt att ha ett mac språk som består (engelska).

United States of the World, typ..

Installerade precis Photoshop CS 8.0 svensk hos en kund. Menyn bredvid Apple-menyn som på engelska heter File och som vi sedan urminnes tider vant oss att den heter Arkiv heter nu Fil. Border i utskriftsdialogrutan är fortfarande översatt till gräns istället för ram vilket vore en mer rimlig översättning.

Jag har likt allt för många tröttnat och personligen köpt CS på engelska. Varför kan inte flera språkversioner ingå som det gör i Appleprogrammen?

Richard du missade Illustrator 10 som aldrig uppdaterats med viktiga bugfixar i den svenska versionen. 10.0.3 kom i engelsk version 4 september 2002 och i bland annat tysk en månad senare. De som köpte den svenska till ett högre pris har inte fått någon uppgradering alls.

Illustrator 10.0.3 finns och har funnits mycket länge även för svenska användare. En gratis CD-skiva med full installerare har kunnat beställas av alla registrerade användare, dock har det inte funnits någon nerladningsbar "patcher"

Teknisk begränsning med Photoshop 7 och 8:

Det går inte att installera PS om hårddisknamnet innehåller åäö, tex "Hårddisk" instället för "Macintosh HD". Det går ej heller att installera PS om ditt användarlösenord innehåller åäö. Autenstiseringsrutan ploppar upp gång på gång. Lösningen är att temporärt ändra lösenord under installationen

Så bra då att man som registrerad användare inte fått reda på det...