Ändra färgprofil på Pdf-dokument

I Acrobat 7 kan du det men däremot är det fel väg att gå. Rätt väg att gå är att göra det innan exporten från InDesign. Om du inte har goda skäl för det bör du dock hellre använda InDesigns PDF-export snarare än att gå omvägen via PostScript-Distiller

För att förstå svaret måste man förstå att det finns två sätt att ange en profil för en bild, nämligen att konvertera till en profil och tilldela en profil. Det är två helt olika saker och ger i värsta fall dramatiskt olika resultat.

Låt oss börja från grunden: Du har en bild i RGB-läge som har ett väldigt stort färgomfång. När du konverterar den till cmyk (oavsett om det sker via Photoshop eller InDesign) så reduceras dess färgomfång till de färger som den nya CMYK-enheten kan reproducera. Det innebär att en massa färginformation går oåterkalleligt förlorad.

Om du sedan försöker konvertera den bilden på nytt, från en CMYK-profil till en annan så kommer du att starta med en bild med reducerat färgomfång som ytterligare reduceras till de färger som den nya CMYK-enheten kan återge.

Resultatet av en sån profil- till profilkonvertering är därför mycket sämre än att gå från RGB-orginalet direkt till den slutliga CMYK-enheten. Ibland är skillnaden liten, ibland är den mycket stor. Den enda man kan vara säker på är att det alltid blir sämre.

Exempel: Tänkt dig att du först konverterat en bild till en dagspressprofil, med en maximal färgtäckning på 230%, och sedan konverterar den till en profil för tryck på högblankt bestruket papper med en maximal färgmängd på låt säga 360%. Allt den färginformation som försvann gör att din bild i princip kommer att se lika dassig ut som om den vore tryckt på tidningspapper (jag överdriver, men du fattar poängen)

Det andra alternativet, att tilldela en profil innebär egentligen inte att bilden förändras. De färgvärden som finns bibehålls. Det som sker är att man "bluffar" och säger att bilden som från början var konverterad till en viss CMYK-enhet egentligen skapades för en annan. Resultatet av det är också alltid en försämring.

Exempel: Låt säga att en viss röd nyans i det ursprungliga RGB-läget får cmyk-blandningen 50% Magenta och 50 % gul när den konverterades till en viss ICC-profil. När du tilldelar en ny profil behåller bilden färgvärdena, med resultatet att färgen återges på ett annat sätt på den nya enheten. Hade du däremot konverterat bilden från RGB-till den nya CMYK-enheten så hade du fått andra färgvärden men mer korrekt återgivning av ursprungsfärgen.

Det gör att hur du än vänder och vrider på dig har du rumpan bak.

Det enda man kan göra i ett sånt scenario är att jobba med RGB-bilder hela vägen och låta Acrobat (7) sköta konverteringen. Det funkar, så länge man inte jobbat med transparens etc. i InDesign, för då blir resonemanget mer komplext.

Summa summarum, det är vackert tänkt att ha en PDF-fil som funkar till allt, men det är svårare att få till det än man tror, och uppriktigt sagt tror jag att det ställer betydligt högre krav på djupgående kunskap om färghantering än du för närvarande besitter.

Wow... Är impad Richard! detta var lärorikt! : ) tack!

Intressant!

Betyder detta att jag kan använda RBG-bilder i hela kedjan, och skicka den högupplösta filen – fortfarande i RGB – till tryckeriets repro och låta dem applicera rätt ICC? Det skulle ju vara super!

(Och om man sedan kunde få bilderna automatiskt skärpta i samma veva blir mycket tid över till annat. )

Ja i princip så gör det det, men ett RGB-flöde har andra fällor som man måste känna till och hålla koll på så innan du ens tänker på det ska du ta en ordentlig disskussion med dit/dina tryckerier.

Givetvis. Allt annat vore tjänstefel.

De exempel jag tog är ytterlighetsexempel men de visar på principen. Är det enda du vill göra att tilldela dokumentet en ny profil så kan du också välja att bara ta bort den gamla. Det får nämligen samma resultat, tror det eller ej.

Korrekt.

Låt säga att du har en fil taggad för tryckpress X och så vill du tagga om den för tryckpress 2 (tilldela profil)

Om du tar bort profilen så kommer ju all profilinformation att saknas, vilket oftast innebär att endast färgvärdena tolkas, dvs samma som om du hade taggat om den för tryckpress 2

Det är terminologin som ställer till det lite här. Att tilldela ett dokument en annan profil förändrar inte färgvärdena och påverkar därför inte slutresultatet (utskriften/trycket) så tillvida inte fler konverteringar ska göras. Samma sak om man tar bort färgprofilen. Det var detta Richard menade. Det du vill göra, däremot, är ju att konvertera dokumentets färger från en färgrymd till en annan vilket förändrar färgvärdena och alltså inte är samma sak som att ta bort profilen.

Det här med terminologin är egentligen ett stort hinder för att kunna förstå och använda färghantering på ett bra sätt. De allra flesta talar om att "lägga på profiler", vilket mest låter som att tilldela en profil när de egentligen menar - eller borde mena - konverera från en profil till en annan.

Ett annat vanligt fel är att många tror att profilerna måste vara inbäddade i dokumenten även efter att konverteringen är utförd, vilket naturligtvis inte är fallet även om det underlättar skärmvisning och eventuell framtida konvertering (vilket, som Rickard påpekade, ändå är bättre att göra från originaldokumentet). Senast den här veckan fick jag höra (från en person som konverterar alla bilder manuellt i Photoshop) att "nej, om du har färghanteringen påslagen i InDesign kan du inte exportera till PDF-filer eftersom PDF:er inte stödjer inbäddade profiler". Man funderar ett slag på om man ska ge sig på att försöka förklara allt från början, men jag nöjde mig med att visa kryssrutan "Include ICC profiles" i InDesigns PDF-export. Även fast det alltså egentligen inte har någon inverkan på slutresultatet.

Som Johan säger.

Man kan tillägga att majoriteten av användare inom grafisk bransch inte har en aning om hur färghantering funkar, även om de gärna vill tro det, men mångas kunskap är rena folktron och hokus-pokus. Det gör att man kan få höra de mest fantastiska teorier om hur det funkar.

OT: En del av den vedertagna fackmässiga terminologin har gått förlorad sedan ”desktop” blev till för alla.

Två exempel:
– Bildupplösning nämns i allmänhet i dpi, dots per inch. Var tidigare ppi, pixels per inch. (dpi var upplösning i exempelvis fotosättare, och är fortfarande).
– Quark kallar citationstecken (”) för typografiska citationstecken. Vad är ett ”icke typografiskt citationstecken” kan undras?