Jag stör mig inte alls på särskrivningar. Det är ett lätt fel att göra och det blir ju egentligen aldrig svårbegripligt på riktigt. Visst finns de där exemplen med en brun hårig sjuk sköterska, men om man missförstår det på grund av särskrivningar är man nog dummare än den som särskrivit. I övrigt tycker jag aldrig man ser särskrivningar som på riktigt gör texten förvirrande. Det finns säkert exempel, men de måste vara nästan lika sällsynta som exempel på att det blir förvirrande av att man inte särskriver…
Däremot stör jag mig ordentligt på när folk använder uttryck fel. Att exempelvis använda bokstavligt talat som ett kraftuttryck eller att säga "om jag får säga det själv" om någonting som inte har ett dugg med en själv att göra. Vissa uttryck har uppkommit för att användas på ett visst sätt och då blir det jättekonstigt om man använder de där de inte passar in.
Jag stör mig även på de som envisas med att det heter "han är bättre än jag" och ska rätta alla som säger 'fel', när "han är bättre än mig" låter mer naturligt och dessutom är fullkomligt korrekt. Konservativa språkpoliser som ska "bevara" (inom massiva sarkasm-citationstecken) språket tror jag vi klarar oss bra utan. Språk utvecklas. Dela med det.