det är ett ganska enkelt sätt att ruska om lite bland konventionerna, att inte följa alla regler.
jag undrar om språket har en egen ställning eller om motviljan mot att bryta mot regler ska gälla allt. som 99musik:are blir jag extra fundersam på om det är samma tänk i musikskapandet (eller i datoranvändandet för den delen). inte spräcka några konventioner, bara traska vidare på upptrampade stigar. missar man inte en massa potentiella utvecklingsmöjligheter då? kan vi ens överblicka de långsiktigt positiva effekterna av det som upplevs som problematiska regelbrott idag?
jag tycker inte läsbarheten är nåt större problem, inte som jag ser det. språk, typografi och läsbarhet utsätts ju för trender precis som allt annat. om inte ett språk utvecklas i takt med sina användare så självdör det till slut.
profiler som enapa och kallback är exempel på hur språket dessutom kan vara en del i skapandet av en sorts identitet på ett forum som det här. skulle alla skrivit efter svenskalärarens mall här på 99 så hade jag missat massvis av skratt, engagemang och intressanta personligheter.
versaler är estetiskt motbjudande i mina ögon. gemener är sköna.