Merovech

Det är väl precis så som Jobs beskrev under MW när han förklarade att skärmen på iPhone anpassar sig efter omgivningljuset?

Ja, jämfört med att dra-och-släpp-arbeta med två fönster så är det förstås effektsökeri med TAB-bytande. Jämför ditt TAB-byte med Exposé eller Spaces, så ser du kanske vad jag menar.

Här är iallafall en efterlängtad nyhet i Leoparden:

Nja. Du använder ju din dator för att göra något. Exempelvis lyssna på eller skapa lite musik. Om du då behöver hitta en fil för att utföra den uppgiften så blir det ju en underordnad uppgift till det du vill göra.

Jämför exempelvis med att placera Apple-menyn mitt på skärmen.

Mindre kul? Tror iof att du kommer att få ditt behov av distraktioner som stör det verkliga arbetet med effektsökeri tillgodosett pga/tackvare CoreAnimations möjligheter till alla programutvecklare. Däremot så tycker jag absolut att Apple inte ska förstöra användbarhet med fin fina effekter förutom möjligen som förstärkningseffekter i form av ringar på vatten och Genie-swoshar.

Men, du har säkert rätt. De olika animationerna som vi såg vid visningen av iPhone kommer nog att dyka upp i någon form i Mac OS X.

Vissa skulle få mer respekt om de inte skrev så mycket strunt.

Nja. Du är förstås begränsad till den mentala och konceptuella bild av systemet som dina användare genom erfarenhet redan har inom systemet. Något "från början" existerar väl ändå inte så ofta?

Att formge sina program enligt helt egna principer alá Kai Krause fungerar som bekant om du är briljant, men annars fungerar det förstås inte alls.

Designern ska anpassa sin bild (och förstås även systemet) till hur användaren förväntar sig att systemet ska fungera. Om något inte fungerar som användaren tror att det ska göra så ska det 1. gå att ångra och 2. gå att få en förklaring till varför det inte gick och 3. gå att fortsätta använda systemet utan större problem.

Det är alltså 3 som gör att det inte dyker upp rutor som berättar om allt som inte går att göra. Ett sånt system skulle sluta fungera pga sina egna storebrors fasoner.

Jämför gärna med Microsofts olika "…Det ser ut som om du skriver ett brev", BOB, och alla de andra varianterna som driver folk till vanmaktens närhet. Vårt favoritföretag har tillochmed gjort en film om just det här beteendet.

Varför stanna vid James Gibson? Vart tog Gombrich vägen? Varför inte backa bakåt till Helmholtz och Fechner? Eller åtminstone nämna Merleau-Ponty? Fast du kanske läser vid Uppsala, där är väl Gibson omhuldad husgud…

Eller använda bläddraren för att visa bara albumet.

Hur många har du pratat med? De enda jag vet som har bytt till Vista är just vana win-användare och än har jag inte träffat på en enda som inte upplever gränssnittet som påfrestande jmf. med tidigare versioner.

Den vanligaste kommentaren är ungefär "…det här ser ju säkert fint ut i en reklamfilm, men är ju inte något man vill sitta med hela dagarna…"

Nope. Inget nytt ännu men tills dess kan vi väl diskutera andra OS för att sätta lite benchmarks?

Jag har nu suttit en stund med Vista ett par gånger och måste säga att det känns otroligt plottrigt. Ungefär som man kände första gången man testade OS X fast x 7.

Alla färger och kontraster och effekter är uppdragna till maximalt möjliga.

Öh, vad har landet i övrigt att göra med några puckade dörrvakter i ett hak på Odengatan? Det finns förstås puckade dörrvakter i Berlin eller New York också.

Däremot är det förstås tråkigt när/om man råkar ut för dem.

Varför pratade du inte med dem när du skulle gå in igen? Om de tyckte att du var för full så kunde du väl ha fixat till det genom att prata med dem istället för att bara strunta i dem och gå tillbaka in?

Du kör det som man kör AppleScript från Terminalen.

Dvs, spara ditt skript och döp det till något fint. Du väljer sen Shell från menyn i GT och skriver in i kommando-rutan:

osascript ~merovech/skript/mittfinascript.scpt

Fast med din väg till ditt skript förstås.

Systeminställningar -> Strömsparare -> Schemalägg… -> Vila (eller stäng av.)

Eller så fungerar den bara som cache-förråd. Fast det är det ju inte så spännande att spinna en story omkring.

Vi hade samma problem tidigare. Provade allt rimligt och när inte det funkade så blev det till att testa lite mer orimliga saker.

Olika Linux-varianter och EFI-laddare och dylikt fungerade så pass att det gick att välja OS med Alt-knapps-tryck. Men sen var det stopp.

Det som slutligen fick igång iMacen var en bränd DVD med Leopard på.

Kalle W. Intressant. Har du koll på vad som händer i Flash jmf. med webbläsarna?

Tja, allt är ju relativt. Ber om ursäkt om jag är otydlig. Det jag menar är ju att om du som fotograf lägger upp dina bilder med en färgrymd som gör dem sämre bara för att de ska se bra ut på 98.2 % av alla besökares skärmar så finns det en risk att du gör dig själv en björntjänst om du inte räknar in tidsfaktorn. Eoner eller inte, det är väl trots allt ändå möjligt att Microsoft skickar ut en Service Pack® till Vista som sätter scRGB som standard och i en handvändning skickar sRGB till samma ättestupa som <blink> och <marquee>?

Färghanteringen på nätet genomgår/kommer att genomgå samma process som semantisk kodning/css har gjort/gör.

När Dave Hyatt fick frågan för några månder sedan angående Safaris beteende (som vi väl teoretiskt är överens om är det rätta?) förklarade han det med "The big hurdle that we ran into, though, was with the drawing we did not control, namely the Flash plug-in. The problem is that designers specify colors in Flash and colors in CSS in the Web page, and they expect those colors to match. Because Flash’s drawing isn’t correcting to sRGB, if we did it in Safari, there would be color mismatches all over the place. These mismatches look far worse than if we just don’t correct at all.