Om Du ska tillrättavisa mig, så får Du allt läsa på först - Du frågar "vart ...", men vill veta "var ...". Även i svenska språket är det skillnad på riktning och belägenhet.
Fast i många språk är det inte alls någon skillnad. Where are you now?/Where have you gone?, Où es-tu maintenant?/Où es-tu allé? Som du ser används samma ord i båda fallen i både engelskan och franskan. I norskan används hvor för både vart och var. Dessutom finns det faktiskt en hel hög med adverb som används både för riktning och befintlighet även i svenskan. Exempelvis någonstans.
Eftersom vi skriver i ett forum på nätet 2007 och inte kommunicerar via telegram 1934 så kommer många av oss att använda talspråk. Och inte ens du kan väl ha undgått att notera att i talspråk är "vart" accepterat som uttryck för både riktning och befintlighet?
Genom att språkpolisa över struntsaker så gör du avståndet eller motviljan inför att skriva större för de personer som inte behärskar språket lika brilljant som du. Det finns exempel på dyslektiker som knappt vågar fråga pga dylika påpekanden. Visst är vi väl överens om att någons åsikter, tankar och frågor överväger eventuella formuleringsförmågor?
Får jag föreslå att du antingen byter från språkpolis till brasklappslisa, skickar dina pikar och påpekanden i PM till berörd person eller istället skapar en egen tråd där vi oroade kan uttrycka vår förtvivlan över ungdomens förfall och språkets förtvining, atrofi och oundvikliga framtida katastrof?
Självklart är det fint att vårda språket och självklart ska man fråga om man inte förstår vad någon skriver, men inte ska man behöva skriva som Gunnar Ekelöf för att tordas fråga om vägledning för en osäker unix-väg-beskrivning?
