- suddgummi
- Inte helt 100 ●
- Irland
Det är ett steg i rätt riktning från att alla missuppfattningar handlar om språk. I trafiken finns det ju trots allt ofta ett rätt och ett fel… *duckar*
Nja, trafikreglerna har en del tolkningsutrymme också. T.ex. så har jag lärt mig (och fått bekräftat av farbror blå) att om omständigheterna kräver det (tungt lastad lastbil, uppförsbacke och stoppskylt) så har man torrt på fötterna om man inte stannar vid stoppskylten (om vägen är fri förstås). Normalfallet är ju att man alltid ska stanna.
Det kan ju även ha varit som så att det blev modert med minirondeller och då gjordes en... håll i er... utredning!
Utredning kom fram till att nu måste vi snabbt ändra beteende och få ut det här till alla körskolor snabbt. Folk kommer att krocka i massor! Alla måste blinka hela tiden!
Sen gick några guubar i pension och nytt folk kom in i bilden som gjorde en ny ... ja just det... utredning... och nu är vi tillbaka.
Det verkar vara en mer komplicerad fråga än man tror:
Nya trafikregler för körning i vägkorsning rondell/cirkulationsplats
Rent praktiskt är det dock fortfarande så att det räcker med att fundera på vad som är tydligast, vilket såklart är att blinka. Det är ju liksom inget brott att blinka när man svänger även om lagen inte kräver det.
Det verkar vara en mer komplicerad fråga än man tror:
Nya trafikregler för körning i vägkorsning rondell/cirkulationsplats
Rent praktiskt är det dock fortfarande så att det räcker med att fundera på vad som är tydligast, vilket såklart är att blinka. Det är ju liksom inget brott att blinka när man svänger även om lagen inte kräver det.
Filbyte inne i en tvåfilig rondell är den enda vänsterblinkningen som har någon mening. Denna blinkning är undantagen i svaret nedan.
Det är inte allt tydligast att blinka Det finns ingen bärande information I en inblinkning.
Exempel 1: bil åker in med vänsterblinkers påslagen.
Information jag kan utläsa av detta är:
"Här kommer en bil jag måste vänta på innan jag kan köra."
Exempel 2: bil åker in UTAN blinkers på.
Information jag kan utläsa av detta är:
"Här kommer en bil jag måste vänta på innan jag kan köra."
Det tillkommer ingen mer information av att blinkersen är på. Om det tar en stund innan bilen framme vid mig kan jag köra. Om inte måste jag vänta.
Dessutom blir det ett slags trafikfint i de små rondellerna. Blinkarvänsterblinkarhöger! Hann du med? Jag brukar lära killarna i basketen att alltid finta vänster först om de ser en öppning åt höger.
Den som eventuellt skulle kunna ha nytta av vänsterblinkers är han som står å väntar på tredje infarten. "aha han ska åka ut till vänster då kör jag lite tidigare!". Men i den lilla rondellen är det då direkt krock om personen som blinkade skulle åka till 4e utfarten. Så han vid 3e måste vänta på utblinkningen han med.
Alla måste vänta på utblinkningen innan man kan säga säkert vad som händer. Allt annat är antaganden och chansningar.
Jag tycker inte att den är speciellt komplicerad. Om alla anammar samma regler är det glasklart och endast mycket få regler att följa och ingen behöver tolka situationen. Länken du kommer med är tendentiös och bidrar mer till förvirring än tvärt om.
Reglerna man behöver kunna är dessa:
1. Körbanan inne i cirkulationsplatsen är huvudled.
2. Det är stoppförbud inne i cirkulationsplatsen.
Dessa regler leder en vidare till en massa andra regler som är generella, tex
3. Blinka när du ska ut ur cirkulationsplatsen.
4. Blinka när du byter fil inne i cirkulationsplatsen.
5. Bilar inne i cirkulationsplatsen har företräde.
osv
Prishöjningar kan inte vara dyra i sig, men de kan vara dyra för konsumenterna. Av den anledningen måste inte ditt andra exempel vara fel, om det är fråga om en rubrik.
Vanlig journalistisk missuppfattning som framkallar hemmorrhage hos språkpoliser;
Dyra priser eller dyra prishöjningar ?
Båda är fel - produkter är BILLIGA<->DYRA, priserna LÅGA<->HÖGA och prishöjningarna SMÅ<->STORA.
Din första punkt är fel: Det är inte huvudled. Det du menar är kanske att de som kommer från anslutande vägar har väjningsplikt, dvs. det du skriver i punkt 5, men det går inte att härleda det från punkt 1 (eftersom den är fel
Din första punkt är fel: Det är inte huvudled. Det du menar är kanske att de som kommer från anslutande vägar har väjningsplikt, dvs. det du skriver i punkt 5, men det går inte att härleda det från punkt 1 (eftersom den är fel
Ok, jag backar (men inte inne i rondellen för det är också förbjudet), jag menade att man alltid har företräde inne i cirkulationsplatsen relativt den som inte är inne. Om man betraktar den som huvudled i allt väsentligt blir mitt resonemang rätt.
Nej, du har inte företräde, andra har väjningsplikt. Kom ihåg, du har inga rättigheter, bara skyldigheter
Ok, jag backar (men inte inne i rondellen för det är också förbjudet), jag menade att man alltid har företräde inne i cirkulationsplatsen relativt den som inte är inne. Om man betraktar den som huvudled i allt väsentligt blir mitt resonemang rätt.
Mitt första jobb var i Arboga. Jag passerade den stora rondellen vid E20 varje dag i 9 års tid. En vacker dag höll jag på att köra på en dam i rondellen för hon hade visst kört fel så hon backade till rätt utfart...
....angående cykelbanor, cirkulationsplatser och väjningsplikt.
En bil inne i cirkulationsplatsen har väjningsplikt mot mig på cykelöverfarten, men jag på cykelöverfarten har väjningsplikt mot bilar som skall in i cirkulationsplatsen. På nåt sätt tycker jag det vore mera logiskt tvärtom, men så är alltså reglerna just nu i alla fall.
En missuppfattning jag just fick bekräftad är att bärbara datorer på något sätt skulle vara smarta....
Prova att tappa en mugg kaffe över tangentbordet på en bärbar - just det
Själv har jag stationär med trådlöst tangentbord. Händer inte så mycket om jag häller en kaffe i det tangentbordet.
Tjoho jag är lyckligt lottad som har stationär!
/martin
Återigen är Transportstyrelsen en guldgruva:
Att köra i cirkulationsplats - Transportstyrelsen
/m
Återigen är Transportstyrelsen en guldgruva:
Att köra i cirkulationsplats - Transportstyrelsen
/m
Exakt! Där står ungefär vad jag skriver ovan.
Det snacket kör väl ganska många säljare också. Det värsta jag vet själv, är bilförsäljare som pratar om viktiga investeringar och bilköp i samma mening.
En annan missuppfattning som tidningarna (eller ja, Aftonbladet och Expressen) konstant kör med är att man tjänar pengar på att betala mindre för något...
Det snacket kör väl ganska många säljare också. Det värsta jag vet själv, är bilförsäljare som pratar om viktiga investeringar och bilköp i samma mening.
Fast har man ett åkeri kan det vara samma sak
Egentligen inte. Då pratar man om anskaffningskostnader och avskrivningstid. Definitionen av investering är just något som ökar i värde under en viss tidsperiod. Avkastningen mäts i räntabilitet. Så, om pengarna man stoppat in någonstans inte vuxit under den definierade perioden, så är det inte heller en investering.
Egentligen inte. Då pratar man om anskaffningskostnader och avskrivningstid. Definitionen av investering är just något som ökar i värde under en viss tidsperiod. Avkastningen mäts i räntabilitet. Så, om pengarna man stoppat in någonstans inte vuxit under den definierade perioden, så är det inte heller en investering.
Jag skulle nog vilja stoppa in ett "förväntas" i din definition:
"Definitionen av investering är något som förvänas öka i värde …"
Det kan man ju göra, men när tidsperioden är slut och pengarna man stoppade in inte gav något, så är det bara en kostnad och inte en investering.
Jag skulle nog vilja stoppa in ett "förväntas" i din definition:
"Definitionen av investering är något som förvänas öka i värde …"
Det kan man ju göra, men när tidsperioden är slut och pengarna man stoppade in inte gav något, så är det bara en kostnad och inte en investering.
Men definitionen av en investering kan inte vara beroende av utfall, utan snarare av syftet. Att köpa guld är en investering. Om guldpriset går upp är en det en bra investering. Om priset går ner är det en dålig investering.
Absolut, men blev det ingen avkastning, så var det inte heller en investering, utan en kostnad. Det som är själva spelet med investeringar är hur hög avkastning man får och till vilken risk.
Men definitionen av en investering kan inte vara beroende av utfall, utan snarare av syftet. Att köpa guld är en investering. Om guldpriset går upp är en det en bra investering. Om priset går ner är det en dålig investering.
Absolut, men blev det ingen avkastning, så var det inte heller en investering, utan en kostnad. Det som är själva spelet med investeringar är hur hög avkastning man får och till vilken risk.
Jag tror du har fel.
investering (av investera, av latin inve´stio 'bekläda'), i vid mening någon form av uppoffring för att senare få inkomster eller andra fördelar. Privatekonomiskt avses t.ex. inköp av fastigheter eller värdepapper. När en privatperson eller ett företag placerar pengar i värdepapper benämns det finansiell investering.
Inom nationalekonomin kan ordet användas i betydelsen: bildande eller ökning av realkapital i form av t.ex. maskiner eller bostäder (realinvestering).
I företagsekonomiska sammanhang avser investeringar anskaffning av varaktiga produktionsmedel och ökning av lager. Även företags satsningar på marknadsföring, forskning och personalutveckling kan benämnas investering.
Det får du gärna tro. Jag är civilekonom, och är ganska säker på att jag har en aning om vad en investering är för något.
Problemet är att det inte är så lätt att beskriva verkligheten med halvtrubbiga modeller. Det är lätt att man blir så duktig på sitt modellerande att man tro att det är modellen, och inte verkligheten som gäller....
Ta regalskeppet Wasa. Det började ju som en investering, men räknades nog ganska snart bara som en enorm kostnad för staten Sverige. Men, så går det ett antal hundra år, så hux flux är det antagligen en mycket lyckad investering igen.
Hur man skall bokföra (modellera) är ibland inte självklart, och det kan ändras över tiden.
Absolut kan det vara så. Det finns t o m vissa gamla bilar och annat, som otippat ökar i värde, om de bara blir tillräckligt sällsynta.
Problemet är att det inte är så lätt att beskriva verkligheten med halvtrubbiga modeller. Det är lätt att man blir så duktig på sitt modellerande att man tro att det är modellen, och inte verkligheten som gäller....
Ta regalskeppet Wasa. Det började ju som en investering, men räknades nog ganska snart bara som en enorm kostnad för staten Sverige. Men, så går det ett antal hundra år, så hux flux är det antagligen en mycket lyckad investering igen.
Hur man skall bokföra (modellera) är ibland inte självklart, och det kan ändras över tiden.
Det får du gärna tro. Jag är civilekonom, och är ganska säker på att jag har en aning om vad en investering är för något.
Jag bara älskar när någon kastar titlar och tror att man har rätt enbart därför.