Första syntherfarenheten

första = paia gnome (byggsats) -78, första "riktiga" = korg ms20, inköptes på hagstöm musik i gävle -79, har fortfarande kvittot kvar, men inte synten dock...

Mosquito: Du fick ingen deja vu-upplevelse när du skrev?

http://99musik.se/forum/showthread.php?p=70369#post70369

Fick prova en kompis brorsas trummaskin runt 1984. Kompisens brorsa hade ett av stadens få synthband och hade en trummaskin hemma en dag och mina feta fingrar fick testa med hörlurar över öronen. Grymt impad av detta har jag till dags dato inte släppt elektronikmusikfetishen även om jag åstadkommer väldigt lite oljud. Tror trummaskinen var en DR-110 eller en TR-505 eller 626. Den hade det där programmeringsfönstret kommer jag ihåg. Färgen minns jag som ljusgul eller grå.

Köpte en Roland D-20 i början av 90-talet men det tröttnade jag på. Köpte en Pro One istället men hade inga pengar över till nåt annat så den fick åka efter ett tag, något som jag djupt ångrar då jag avgudar ljuden som kommer ur den maskinen..

Slutet på 80-talet, jag var väl sex bast.
Casio Tonebank MA-101.
Har den fortfarande.
Kan vara världens bästa "leksakssynth".
I sitt sammanhang låter den grymt!

Yamaha CS-05 och Casio VL-1 Bägge används fortfarande!

Min kusin som är både arkitekt och musikaliskt geni hade en massa synthar och samplers som jag fick prova runt 90-94. Minns att jag spelade säckpipa på hans JV-1080 genom en stor Roland-sampler (men det lär ju inte varit det första jag provade) ... och hans Atari verkade gränslöst komplicerad ...

Min kompis brorsa va med o startade synthbandet Third door left. Han hade en Ensoniq SQ1+ o ngn Ensoniq rack sampler. SQ1an blev för övrigt den första synthen jag köpte. Snacka om lättpåverkad

Solen sken och den lilla sofielundsträdgården var full av folk.

Min första syntherfarenhet var Roland SH-1000.
Jag var mycket fascinerad av denna synth som kunde göra ljud
som lät som en groda. Ägaren var min pappas arbetskamrat som
spelade upp till dans på min systers student.
SH-1000 stod ovanpå elorgeln av okänt märke och det spelades
fina soloslingor på den.. Bekantade mig även med trumsetet..
Det bör ha varit 1982

Casio SK-1 (köpt 87, har nu glapp i elanslutningen, är annars fortfarande i fint funkande skick)

Dubbla bajsbruna DX7:or + en D50 på kommunala musikskolan. Allt MIDI-kopplades ihop och lät riktigt mastigt. Köpte sedan min första synth: en D50 (för 14500kr vill jag minnas). Valde mellan den och en Korg DS8.

1936 köpte en *rör* Theremin i byggsatts, (Inte Moog fab). 1979 en MS20.

Min bror visade mig reason för några år sedan, tror det var 2001. Innan det hade jag aldrig kommit i kontakt med synthar, så man kan väl säga att subtractorn var min första erfarenhet.

Grannens fyra år äldre grabb visade mig sin synthesizer 1984 då jag ville lära mig spela piano - rattade fram helikopterljud och annat coolt på en synth som jag senare identifierat som en Moog Prodigy. Men jag ville ju ha en polyfonisk synth, så det blev att jag som åttaåring istället fick en Yamaha PSS-200.

Jag fick en Casio SA-21 när jag fyllde åtta. Jag använder den fortfarande.

Om det är någon som vill bli av med sina gamla leksakssynthar så har ni en shunne här som gärna tar hand om dem

fick låna en dåvarande väns gamla siel cruiser runt 2001. första erfarenheten av italienska syntar skall man icke använda. köpte en yamaha sy35:a strax därefter. köpte en gammal kawai trummis av en kompis farsa. sen sequensade jag synten via trummisen och fick fram skumma melodier.

första bästa köpet är fortfarande min microkorg. är inne på andra nu.

däremot var det mycket synthmusik när jag var liten. mor lyssnade mycket på new wave bland annat

Mitt första syntminne är en top of the pops vinyl som morsan spelade typ 77-78...me oxygene 4 på... und ich war hooked. Fick en casio VL-1 i julklapp...typ 80..eller nåt.. sen när jag var 12 bast ('82) så tjakkade jag en korg MS-10 för 800:- (tror säkert farsan sköt till lite oxo..nån som vet vad de där kostade då egentligen?)... sen en profet2000 när man va 18..proteus 1 + 2...

Sen... hjärnsläpp x 1000 upphöjt till en fantastiljon.. jag sålde allt - rubb å stubb - för å köpa en jäla kamera... iofs blev jag sedemera fotograf....men iallafall!!!!!

Nu..16 år senare får man leta med ljus å lykta efter maskiner som den lokala musikaffären nästan gav bort då.."serru...analoga syntar e ingen höjdare vettu... D50 e det ballaste dom finns vettu... men du kan väl få den hära brusiga häcken för..skavisäjja 400?"

jaja... så var det..

minn 10 år äldre bror hade ms20 ,re-201, 303+606 massa småcasior och säkert 40-50 olika pedaler, han var gitarrist.
Men det var inte förrän han hade flyttat jag blev intresserad och fick mina första egna erfarenheter, han och en kompis hade köpt en dx7, och jag var tvärimpad!! Den spelade liksom ljud som var obegripligt komplexa, genom att bara trycka på en tangent.
Han hade också ett sinclair zxspectrum med röst/robot modul., dvs du typade in , och den praatæde lite lustigt
Annars brukade jag fascinerat spela på estrads ppg tills jag blev utkörd , gissa om jag blev glad när jag fick tag på en 2.2'a 110 år senare!

Min första egna synth, efter att ha ägt en massa samplers o trummaskiner, var en roland promars compuphonic..,