Man kan ju undra hur många av dom där 24 bitarna man egentligen har i ett billigt ljudkort när både AD och DA-omvandlarna förmodligen matas med 5V eller kanske t.o.m 3.3V.
5V / 2^24 = 0,029uV Det är ju nästan ingenting.
Brus och störningar från spänningsmatningen är oändligt mycket större än det förmodade kvantiseringsbruset.
Min gamla Alesis ADAT med 16bit/48KHz låter för övrigt apa. Platt och tunt som fjärilshår. Däremot låter trumljud fantastiskt i min ännu äldre Akai Sampler med 16bit/44.1KHz BB omvandlare.
Problemet som jag ser det, är att många av dagens instrument/ljudkort är konstruerade för att ge ett så rent och exakt ljud som möjligt. Det kan ju tyckas bra, men det är ju ofta dom där övertonerna som skapas av tekniska begränsningar i gamla tiders instrument som i vissa fall gör något magiskt med ljudet som är svårt att förklara.
Angående Puppets funderingar kring latency så är är det väl så, rätta mig om jag har fel, att man alltid har en liten minnesbuffert som måste fyllas med samplingar innan hela bufferten töms till DA-omvandlaren. Har man en högre samplingsfrekvens så måste man alltså fylla bufferten snabbare och därmed blir latencyn också lägre. Misstänker att även bitdjupet kan påverka latencyn, men det skiljer nog mellan olika ljudkort hur man har löst det rent tekniskt i ljudchipet.