Denna delen av 99 uppdateras inte längre utan har arkiverats inför framtiden som ett museum.
Här kan du läsa mer om varför.
Mac-nyheter hittar du på Macradion.com och forumet hittar du via Applebubblan.
John Stalberg

John Stalberg

Medlem
  • Plats Stockholm
  • Registrerad 2005-08-16
  • Senast aktiv 2015-11-01
  • Antal inlägg 482

Foruminlägg

De senaste inläggen John Stalberg har skrivit i forumet.

Jag använder ju OS X till allt annat, och är mycket nöjd. OS 9 känns "igår" för mig. Men det funkar ju så egentligen är det ingen brådska bara dom lägger på ett kol nu

Stackars AVID-användare, när vi går över till OS X så går dom över till OS 9

Special är trevligt om det ligger på låg nivå i systemet som i Audio Core(tror jag det heter). Dock är jag med på vad du menar Jont Olof. Tjusigt gränsnitt och så vidare.

OS 9 på grund av avsaknad av stöd för OS X. Pro Tools riggen skall väl bytas till HD 192 snart(om det låter lika bra som 888) men om ändå hela rasket skall över till OS X snart så kan det vänta.

Hemma har jag en DIGI 001 och då blir det ju nian.

Är vi enda branshen kvar som kör OS 9 tro?

John

Hehe, jag har också (haft) dille på att kolla efter uppdateringar. När OS X kom i skarp version (10.0) så satte det fart. I dag är det lugnare och oftast hittar jag uppdateringarna på någon site och inte genom egna uppdateringsförsök.

Nu är det bara dagar kvar tills jag har mitt Pro Tools i brevlådan och då blir det adjöss till OS 9. Jag har dock ett program som är lite speciellt. Toast. Det krävde en 9:a för att installeras. Nu är det dock installerat och jag kan ta bort 9:an. Det är dock dumt om jag i framtiden vill installera om allt. Då måste OS 9 in igen.

Jag gillar verkligen OS X. Apple har insett att dom behöver sina "kreativa" användare.

John

På min önskelista gällande CoreAudio finns möjlighet för att applicationer ska kunna använda audiointerfacet mer eller mindre oberoende av andra program. Samtidigt. Som det är nu så är det en åt gången som gäller och om man vill byta måste det förra programet avslutas. MIDI på digi 001 borde fixas. Det liknar just nu betan av ASIO´n för PC. Att inte kunna använda MIDI på interfacet är synd. Externt MIDI-interface känns onödigt när det faktiskt finns ett MIDI-interface. Ska det vara så svårt att få till tro?

Men det är definitivt bra att det kommer uppdateringar som bjuder in fler.

John

Digidesign har uppdaterat CoreAudio och versionen är nu 1.1. Det nya är att Reason 2.5 kan kunna använda Digis audiointerface samt att lite buggar och stabilitet fixats.

John

Din dator ska räcka till. I värsta fall när jag inte lyckas lösa problem så gör jag en ominstalation. Är du sugen på en sådan så kan du försöka. Se till att du har uppdaterat programmet med senaste version från Steinbergs hemsida.

John

Citat:

citerar: en poäng med högre samplingsfrekvens är väl att man kan göra LPF mindre brant (nyqvist teorem) med mindre fasförskjutningar, aliasing och påverkan av ljudet...
detta kan man ju lösa med översampling och interpolation men att det blir "bättre" med högre samplingsfrekvens då man får faktiska data.

vidare så rör väl bitdjupet dynamiken, alltså själva amplitudbestämningen vid sampling... dvs ju högre bitdjup desto mer precis nivåbestämning... 6 dB per bit = dynamiken.

är jag ute o cyklar?

- lever nyqvist fortfarande???

Det stämmer att ett flackare filter kan användas med översampling. Dom extra samplingarnas exakta värde(nivå) är kända så inga fel införs som vid tex interpolering vid avläsningsfel på en repig CD. Sådan interpolering är alltså mer eller mindre smarta gissningar och kan vara allt från ohörbara till att det låter väldigt illa. Vid översamplingsfallet handlar det alltså om kända data eftersom vågformen är just fullständigt känd.

Om man då tittar på det frekvensområde som täcks av den lägre samplingsfrekvensen finns det ingen skillnad mellan den lägre och högre inspelningen. All extra data hamnar i området som tas bort vid en nedkonvertering. Eftersom det då inte finns en fördel av detta slag är högre samplingsfrekvens inte en fördel. Snarare tvärtom då nedkonverteringen i sig degraderar på annat sätt. Det har nämnts att det finns fördelar med vissa effekter. Eq och auto-tune. Jag är inte insatt i vad det eventuellt beror på om detta stämmer. Jag är alltså inte ens säker på att det stämmer men köper givetvis en teoretisk trovärdig förklaring eller praktiska tester som till exempel blinda och signifikanta lyssningstester. Jag har inte stött på någon sådan info ännu men är det någon som har det på lager så skulle det vara intresant att få ta del.

Man brukar säga att bitdjupet bestämer dynamiken. Det är väl egentligen inte fel men jag ser dither eller ersättare till dither som en del av PCM-systemet för audiobruk. Dithret ger snarare ett brusgolv och signalen kan kodas långt ner under detta brus. Därför är det för mig naturligt att säga att antalet bitar ger ett signal/brusavstånd(S/N) snarare än en given dynamik. Dynamikområdet brukar sättas av vid vilken nivå distortion hamnar på. Dist är i praktiken oftast ett större problem än brus vid samma nivå. Dock så talas det nästan alltid om dynamik i samband med bitdjupet.

Nyquist samplingsteorem är väl nästan hundra bast eller nått? Han har antagligen lämnat in för länge sedan.

Citat:

citerar: Problemet ligger snarare i Monitorer, min kunskap, mikrofoner, pluggar och annan hårdvara, hos mig och i den ordningen.

Ungefär samma här. Det kan vara bra att ha någorlunda koll på storleken på diverse problem. Bitdjup och samplingsfrekvens är knappast något stort problem med dom vanliga burkarna vi använder idag. Snarare handlar det ofta om saker som med normal musik inte ens går att höra. Det gör det inte ointresant i min insnöade lilla värld men visst pratar vi om pluttsaker om man jämför med andra saker. Kul att se att du sätter monitorer så högt upp. Själv har jag uppfattningen att just lyssningssystemet(alltså monitorer, stärkare, filter med mera) är det viktigaste i en studio. Kunskap är givetvis viktigt men jag har inte tagit med den aspekten när jag satt lyssningen överst. Klart att hundra procent av budgeten på högtalarna inte ger någon studio överhuvudtaget men bortsett från sådana konstigheter så är det extremt viktigt för mig att ha bra lyssning.

John

Angående högre samplingsfrekvens så känner jag inte till hur auto-tune mjukvara fungerar på lite lägre nivå. Vad jag talat om är att spela in och mixa utan tanke på denna special-plugg. Pluggen måste ju kontinuerligt titta på någon eller flera deltoner och bestämma pitch utifrån detta. Sedan justera pitchen. Högre samplingsfrekvens ger fler deltoner men frågan är om det egentligen är intresant? Grundtonen eller låga övertoner borde vara det intresanta. Dessa finns fullt representerade i 44.1. Alltså för det hörbara området blir det inte mer info med högre samplingsfrekvens eftersom all info redan är där. Men säger du att det visar sig att i praktiken blir det lättare för pluggen att bestämma pitch så är det så. Är det dina erfarenheter efter att testat båda varianter allt annat samma?

Eq bör ha lika lätt med lägre samplinsfrekvens. Det är samma där att all info finns. Men jag kan ha förbisett något. Happens all the time! Headroom i frekvensplanet är inget vanligt headroom. Det är extra information för en del av ultraljudsområdet. Jag kan inte se att det skulle tillföra något för en eq. Den extra datan som hög samplingsfrekvens ger betyder mer info men all info är uppe i ultrljudsområdet och därmed ger det inte mer för studerande eller räknande på hörbara området. Där finns lika lite eller mycket info som vid lägre samplingsfrekvens.

Högre samplingsfrekvens är inte högre upplösning i vardagligt tal. Bitdjup är det. Det kan nog intuitivt vara så att högre samplingsfrekvens kan tyckas ge fördelar. I stället för att endast fastslå att det är självklart med fördelar så kanske en förklaring till varför det är självklart ger mer inblick. Praktiska tester är givetvis intresanta om dom är utförda på sådant sätt att dom ger någorlunda säkra data.

Om möjlighet finns till en ren signalväg kan man välja fritt hur ljuden ska vara om man bara har kunskap och dom verktyg för formande av ljud som behövs. Med en signalväg som ger en viss hörbar färgning av något slag kan man inte alls välja lika fritt längre utan denna färgning hamnar på allt. Det är finstilt det vi snackar om. Till och med ohörbart i många normala situationer och det beror på att PCM-systemet är bra. Eventuella förbättringar kan tyckas vara av mer eller mindre akademisk art. Visst är det så men det är intresant för mig ändå. 192 kHz är på framfart. Det är dock inte så enkelt att man kan förutsätta att det nya kommer på grund av goda avsikter från ljudkvalitets-strävare och att korrekt information ges i marknadsföringar. Snarare kan en krasst ekonomisk bakgrund antas vara huvuddrivkraften. 192 kHz har andra tillämpningsområden än för CD. DVD till exempel. Där ser jag den huvudsakliga nyttan. 24/192 skulle mycket väl vara ett trevligt format på skivan då det är dels i paritet med människans hörsel eller bättre och dels ett format som elektroniktillverkarna kan växa i då dom utvecklar bättre apparater. DVD-Audio får gärna ersätta CD för mig och då skulle vi ha ett overkillsystem som inte i sig ger några hörbara tillkortakommanden vid alla tänkbara varianter där man använt mediet förnuftigt.

John

Okey. Det kan bli aningen rörigt detta med AD-DA teorierna.

John

Teorin är nog snarare en tes. Nyquist teorem säger endast att för att koda en signal så behövs minst två samples per peroid eller med andra ord att man måste använda minst dubbla samplingsfrekvensen gentemot den frekvens som signalen har. Det handlar inte alls om något annat som att ej hörbara frekvenser ger upplevda skillnader med mera. Det medför dock att eftersom samplingsfrekvensen är fast så måste allt över halva samplingsfrekvensen bort och fixas detta kommer vikningsdist inte att uppenbara sig.

Lite praktiska tester. Vissa högkvalitativa apparater med A/D och D/A lyckas ingen som försökt höra någon som helst färgning ifån. Detta när man jämför att antingen skicka signalen genom A/D-D/A vidare till lyssning alternativt direkt till lyssning. Testet går alltså ut på att försöka höra skillnad på digitaliserad eller icke digitaliserad signal. Signalnivåerna var givetvis kalibrerade samt att det testades under blindförhållanden samt att signifikansen var satt till p=0,01. Detta sista medför att ren tur endast sker en gång på hundra.

Detta var alltså med 16/44,1 och signalstyrkorna såpass starka att dithret eller substitut för dither ej hördes. Många har försökt och alla möjliga signaler har använts. Ingen har hittils visat att dom kan skilja digitaliseringen från orginalet. Eftersom vetenskapens första lag säger att man ej kan bevisa frånvaron av fenomen så kan jag inte heller dra slutsatsen att det inte går att höra skillnad. Bara att det verkar vara antingen förbannat svårt alternativt omöjligt.

Om 192 kHz nedbantad till 44,1 låter annorlunda än 44,1 lutar det snarare som att det måste vara en sämre variant eftersom 44,1 hittils inte gått att skilja från orginalet med vissa högkvalitativa apparater.

John

Citat:

citerar: Menar du att försäljningsargument som "Records at 192 Khz" bara är "tomma slag i luften" om resultatet ändå ska ner till 44.1 Khz?

Om någon påstår att det är inspelat med 192 kHz och därför låter bättre än om det vore inspelat med 44,1 och det handlar om en CD så är det antingen en tabbe eller försäljningsargument utan grund i verkligheten. Bäst blir det om man spelar in med den samplingsfrekvens man ska landa på. Alla andra sätt ger i bästa fall samma ljud men en aningens högre brus.

Citat:

citerar: Förstod nån vad jag pratar om?

Jarå men det stämmer inte för filtreringen måste till hur som helst om det ska ner till 44,1. Man kan inte strunta i att filtrera (hårt) utan konvertingen måste innebära att allt över halva samplingsfrekvensen filtreras bort. Idag är filtreringen ett mycket litet problem med översampling.

John

Tackar! Bra att det var lättfattligt.

Jag har glömt att tacka PF för titeln tror jag. Tack PF!

När ändå bitdjupet avhandlas kan jag nämna att använd aldrig annan samplingsfrekvens än den som det slutligen ska vara. Om det ska till CD så använd endast 44,1 kHz vid inspelning. Man vinner ingenting på att använda högre samplingsfrekvens och sedan konvertera ner till en lägre slutgiltig. Där skiljer det sig från bitdjup som aldrig kan bli för högt sett ur ljud-perspektiv. I bästa fall kan en samplerate-konvertering ge ett litet brustillskott. I bästa fall alltså!

John

Det som sätter gränsen för hur många bitar man kodar med är både mjuk och hårdvara. Idag är hårdvaran på högst 24 bitar. Därmed kan man bara spela in med 24 bitars upplösning även med Cubase. Deras 32 bitars true tape-läge spelar in med max 24 bitar och processerar därefter filerna med en analogbands-simulering. Detta är enligt mig ganska dumt eftersom denna ändring av ljudet skulle man lika gärna kunna lägga på efteråt manuellt. Då kan man ju alltid välja vilket man inte kan om man kryssat i 32.

För högsta ljudkvalitet ska man alltså i Cubase välja 24 bitar. Vill man av någon anledning använda denna bandsimulering ska 32 bitarsläget väljas. 32-bitarsläget är det sämsta sett ur ett ljudkvalitets-perspektiv. Det färgar ljudet och tanken är att det ska simulera bandkompression, och liknande.

Hela den här true tape funktionen är ganska onödig. Antagligen kommer det att medföra att många ovetandes spelar in med sämre resultat än vad dom skulle gjort annars. Bättre om den legat som en plugg bland dom andra pluggarna. Det hade varit mycket smartare.

Många tror att själva nyttoljudet låter olika med olika bitdjup. Det gör det inte om man gjort rätt. Det enda som skiljer är brusnivån. Varje extra bit ger en teoretisk sänkning av systembruset med 6 dB. Brus är en ganska harmlös sak om det ligger på en låg nivå. Vi kan separera brus från nyttoljud till skillnad från till exempel distortion. Dist ändrar på hur nyttoljudet låter vilket alltså inte brus gör. Det kan givetvis dränka svaga signaler men genom brus kan man höra en klockren signal ända ner tills det blir så svagt att det drunknar i bruset.

John

Ursprungligen av bossep:

och det engelska order är väl 'screen-saver'? frågar jag som bott i England i fem år =D

Nästan. Det märks att du bott längre i Sverige eftersom vi slår ihop ord oftare. Screen saver utan bindestreck ska det vara!

Ursprungligen av scorp:

"Skärmsparare"?
Första gången jag hört det ordet för "skärmsläckare"

Ovanligt är det. Det är synd, för det ordet är mer i linje med vad funktionen från början huvudsakligen är tänkt att användas för!