UncleMart

NICE catch!

Fast frågan är om det inte är mer anarki än kommunism?;)

Det är klart att de är subjektiva, hur skulle de kunna vara objektiva? Merparten av de som lyssnar på musik tycker 128 kbps mp3 låter hur bra som helst, på samma vis som de köper vilken skräpstereo från OnOff (eller liknande) som helst. Jag tyckte själv att mp3 behövde vbr med högsta kvalitet och en minimibitrate på 160 för stereo (80 mono) och vågade aldrig lita på att joint-stereo inte skulle införa fasfel. Tycker personligen att AAC på 128 är helt ok, men encodar själv i 160 vbr för att ha lite marginal. Så när du upplever ljudkvalitet som en baksida med iTMS gör inte jag det eftersom jag tycker ljudet är helt ok. Skulle jag föredra bättre ljud? Ja det är klart, men jag vet inte om jag skulle välja det för särskilt många skivor eftersom min musiksamling redan kryper upp mot 200 GB. Så självklart är "baksidorna" du upplever subjektiva.

För mig är det bra eftersom det ger skivbolagen det skydd de vill ha för att erbjuda sin musik online vilket jag vill att de ska göra. DRM är för de allra flesta inte i vägen om de inte är ute efter att bryta mot lagen. Att iTMS specifika DRM hindrar mig att använda låtarna på andra produkter än de är ämnade för, är inte heller något problem för mig, eftersom jag valt att använda iTMS för att få ner innehåll till de produkter iTMS är avsett för. Vill jag få tag på annat innehåll till annan hårdvara skulle jag så klart inte använda mig av iTMS för att få tag på denna. Så länge iTMS säljer filmer i iPod-upplösning kommer jag aldrig någonsin att vilja titta på dem på min tv, och kommer då köpa dvd eller något istället. Så ja, jag tycker DRM är bra, eftersom det inte sätter några käppar i hjulen för mig, och eftsrom det leder till ett större kommersiellt utbud.

Som sagt, gärna bättre ljud, men definitivt inte större filer i alla lägen. I vart fall inte förrän hårddiskarna blir betydligt billigare per GB.

Det är ingen fördel, men för mig är det definitivt heller ingen nackdel att jag "bara" kan spela den på alla mina datorer, alla mina iPods, i stereon via min Airport Express, samt bränna musiken till cd och lyssna på den på vilken cd-spelare som helst, eller reencoda den från cd för att digitalisera den till någon annan produkt, eller koppla en iPod, Airport Express, MacBook, eller bränd cd i cd-spelare till någon annan ljudanläggning för att lyssna på min musik, nej.

Jättepraktiskt skulle jag inte kalla det, men att mata in ett litet lösenord de få gånger jag auktoriserat mina olika maskiner kändes inte det minsta opraktiskt för mig, och definitivt inte mindre praktiskt än att använda några andra säkra tjänster.

Om man råkar tycka att filen man får är bra fast den inte ÄR det (för "så är det bara") så är man fri att göra det? Ja det känns väl alldeles uppenbart, eller?

Jo visst får man den känslan. Jag vill inte betala X, och inte stödja Y för att de inte erbjuder Z, så fram tills det att X är lågt nog och och Y erbjuder Z, tänker jag stolt och utan samvetskval buttrape-a den bransch vars produkter jag så gärna vill ta del av.

Jag förstår folk som är upprörda över tv-licensen, lyssnar man inte på radio, och inte tittar på svt, borde man rimligen inte behöva betala dem. Det skulle vara helt otänkbart att Kanal 5 skulle införa en avgift som alla svenskar skulle betala oavsett om de tittar på Kanal 5 eller inte. Hundskatt för alla djurägare, liksom. Men att smutskasta Boxer för att de tar X betalt för Y utbud, och sen motivera rätten till sin piratkabel med att X borde vara lägre och Y större.

Allt jag säger till dem är ... skicka ett mejl till företagen ifråga och klargör vad för tjänster och produkter du själv eftersöker i hopp om bättring, och välj sen den, de eller inga tjänster och produkter på marknaden du är mest nöjd med. Men om du väljer att bryta mot lagen så kom för fan inte och rättfärdiga det med lama ursäkter om bristfälliga produkter.

"Buhuu... SF visar så dåliga filmer på bio och tar så mycket betalt att jag ska smutskasta dem i forum på nätet och låta mina polare filma av filmerna de visar och titta på filmerna på min dator istället. Eller in fact ... SF har kränkt mig så med sin undermåliga tjänst, att jag måste underminera deras verksamhet genom att dessutom lägga ut filmerna på nätet så att alla kan ladda ner dem. Buhuu..."

Hela scenariot är bisarrt och sorgligt, men ändå skrattretande i all sin dumhet.

All respekt och heder till de piratare som har sinnesnärvaro nog att stå för att de bryter mot lagen utan lama försök att rättfärdiga det, och utan att gnälla erkänner att de helt enkelt skiter i att betala för att de inte har någon moral i frågor som denna, eller i vart fall för att de inte har råd att betala för allt det utbud de känner sig nödgade att ta del av.

Nej, självklart inte. Men jag förstår inte riktigt varför du känner ett behov att fastslå just detta - nu för andra gången. Inget ämne blir heller mer intressant ju mer det debatteras, så vadå? Strunta i att debattera? Eller hur ska jag tolka det du säger? Tror du på fullt allvar att jag tror att jag har mer rätt på grund av att jag skrivit mer eller längre än andra? Om det är det du tror så får jag väl lugna dig med att så inte är fallet, då. Eller vad är det du vill uppnå med att detta upprepade budskap?

Självklart är inte framgång lika med kvalitet. På den punkten är jag inte bara med dig utan ställer fantamig upp som fanbärare i din demonstration (dock rent bildligt, för jag är allergisk mot demonstrationer för egen del). Om du läst det jag skrivit så borde du ha märkt att jag inte uttryckt någon åsikt om iTMS som tjänst. Personligen tycker jag att det är en bra början som content provider för min hårdvara, men den är långt ifrån perfekt, och som allmän content provider är den så klart usel. Men det är ju grejen, den har aldrig utgett sig för att vara nånting annat än det den är. Och mina invändningar rörande folks reaktioner på iTMS är därför fullt rimliga.

För att utforma det med ja och nej-frågor enligt din modell:

Håller du med om att om man köper rätten att nyttja något i ett visst och tydligt syfte, är det inte så rationellt att därefter bli upprörd över att man inte har fått fler rättigheter på köpet?

Håller du med om att det är åtminstone ganska irrationellt att förvänta sig att en produkt som erbjuds ska fungera under icke utannonserade former samt att den per automatik ska omvandlas till att vara kompatibel med alla framtida lösningar, trots att inga övriga produkter på marknaden någonsin fungerat på detta vis?

Håller du med om att det vore bra med en affärsmodell som möjliggör vidare framställning av innehåll såsom film och musik, snarare än att helt sluta med nytillverkningen och bara nöja oss med det som redan finns tillhands?

Håller du med om att det är åtminstone ganska irrationellt att kasta skit på en tjänst som erbjuds på grund av att den inte erbjuder mer än den erbjuder (ungefär som att smutskasta Arla för att de inte säljer mjölk för laktosintoleranta, eller Interflora för att de inte säljer växter man tillåts föra med sig vart som helst i världen utan tullens inblandning), snarare än att istället nyttja andra tjänster (som att köpa Valios mjölk för laktosintoleranta, och helt enkelt finna sig i att lagen ofta tvingar dig att köpa växter lokalt i varje land [av synnerligen goda anledningar kan tilläggas])?

Håller du med om att det är kontraproduktivt att bidra till att hämma tillväxten för en bransch vars nuvarande och framtida produkter man så gärna vill ta del av?

Om du känt dig tvingad att svara ja på flera av frågorna ovan har vi rätt mycket gemensamt i de stora frågor som rör ämnet ifråga.

Uppenbarligen fungerar vi rätt olika som individer, att döma av våra olika reaktioner, så förklara gärna detta för mig. Jag undrar varför du anser att någon tappar i trovärdighet om de uttrycker sig hårt eller upprört? Jag kan förstå om du kanske som person skulle känna obehag över upprörda känslor eller hårda ord, och därför på ett elelr annat sätt värja dig från dem. Men jag förstår inte hur ordväxlingen i sig skulle innebära en sänkt trovärdighet.

Ah, men se där har vi definitivt delade åsikter. Få inlägg i denna tråd har enligt mig haft vare sig substans eller glöd. Men sen jag rörde om i grytan anser jag att det har blivit i vart fall lite mer fart på det hela. Du kan föredra det tillstånd jag upplevde som tristess och ytlighet, men jag kände absolut ett behov av att dels höja känslorna något och dels gå in djupare i de frågor som berörs. Jo, och så kasta lite enligt mig välbehövliga kängor hit och dit också förstås.

Verkligheten _är_ krånglig.

Ekonomisk forskning, och forskning om etik/moral har sedan länge bevisat att det inte är en bra affärsmodell att vara all ego. Att inte måna om sina kunders bästa kan rätt uppenbart vara synnerligen kontraproduktivt. Att inte måna om sina anställdas bästa likaså. Och den senaste trenden är att även måna om allmänhetens eller rent av naturens bästa. Man ser sällan företag göra något alltigenom "osjälviskt" (även om det säkert hänt oftare än man fått reda på), men som jag skrev är det ju ändå så att även om syftet till till synes osjälviska handlingar i grund och botten kan härledas till en önskan att fortleva i nån sorts symbios med omvärlden och därmed för juridiska personer ofta kan kopplas till ett vinstdrivande maskineri, så är det ändå i praktiken detsamma som etik och moral. Så länge någon person (juridisk eller inte) agerar etiskt och moraliskt försvarbart, så spelar det kanske i praktiken mindre roll vad som driver den utvecklingen? Det må vara en sorts "emulering" från företagens sida, men det spännande är just att det i praktiken efterliknar vanliga individers moral och etik, eller brist därav i många fall.

Det snygga sidan av yttrandefriheten. Det är ok att representera förtryck gentemot folk i stort, men det är inte ok att reagera specifikt och känslomässigt emot detta förtryck.

Tack Anders! Jag ska försöka fatta mig kortare framöver. Det går nog lättare i ämnen som inte är lika känslomässigt rotade. Såsom spekulationer över morgondagens presentationer eller nåt.

Jo ... och just det att folks förväntningar och världsuppfattning blir en helt annan inom "datorvärlden" än den övriga världen. Det är fan värt en doktorsavhandling eller två. Rent psykologiskt ... varför förändras folks världsuppfattning och förväntningar så fort det rör sig om datorutrustning och mjukvara till denna? I don't get it. Och jag blir ofta nyfiken på att veta mer om saker jag inte förstår. Någon som har några idéer?

Intressant är dock att det idag finns hyfsat gott om företag (kanske inte procentuellt dock ) som insett att de även som juridiska personer bör uppträda etiskt och moraliskt försvarbart, och att allt inte alltid handlar om pengar. Och även få ännu visar framfötterna på området så är det i vart fall ganska många företag har kommit fram till att de finns gott om tillfällen då det är bättre att måna om sin kundgrupp (eller sin image) än att tjäna eller spara pengar vid varje givet tillfälle. Vilket i sig är en sorts moral det med, även om det skulle visa sig att den är grundad på rent ekonomiska beslut i botten.

Visst ... och självklart kommer Philips och alla andra antingen hänga på utvecklingen i olika former, eller gå under till förmån för dem som gör det. Marknadsekonomin dikterar villkoren ... finns det en marknad för de som inte gillar iTMS-modellen, är det bara för Microsoft eller nån annan att tillgodose den marknaden, och gör de det tillräckligt bra så når de framgång inom den marknaden. Fast i exempelvis Microsofts fall har de ju bevisat att de inte behöver göra det bra för att göra det frangångsrikt.

Självklart inte, men att man har mycket att säga betyder inte heller att man har fel, eller?

Men är det inte lite konstigt om det är så att personer som tar saker på allvar och vill gå på djupet automatiskt avfärdas på grund av detta?

Blir då inte resultatet ytlighet och nonchalans (i motsats till djupdykningar och engagemang)?

Det enda som kan få dem att försvinna är om någon kastar bort dem, eller en fet hårddiskkrasch eller stöld eller sånt, och då i kombination med att du inte har kopior på dem (apple har dock just gjort en marknadsundersökning som hintar om att de överväger en tjänst som gör det möjligt att ladda ner låtarna på nytt, om de skulle försvinna). Du har köpt musikprodukter som är spelbara på given utrustning, precis som alla andra. För eller senare kommer ny apparatur inte att vara bakåtkompatibel nog för att spela musikprodukterna. Risken att en iTMS-låt inte kommer gå att spela på framtida spelare är inte nämnvärt högre än att en cd inte kommer kunna spelas. Men om det är så att du faktiskt känner att cd är det bättre alternativet, så bränn då din iTMS-musik till cd precis som ditt iTMS-avtal tillåter dig att göra ett flertal gånger. Svensk lag skyddar dig dessutom om du gör andra överföringar för eget bruk (även om överföringar baserade på reverse engineering kanske inte är helt ok enligt lagen, men så länge det är för eget bruk lär du gå säker i alla fall). En cd-spelare kan som regel aldrig uppdateras till nya funktioner, till skillnad från Macar och iPods, och risken finns att framtida mjukvarubegränsningar för Macar och iPods skulle kunna begränsa din rätt att spela låtarna (även om risken är så minimal att den knappt förtjänar att nämnas), ja. Men om så skulle ske har du all laglig rätt att fortsätta spela låtarna på din existerande hårdvara - och det är ju då bara att sluta uppdatera den mjukvarumässigt. Det skulle då innebära att din hårdvara därmed inte heller kan få någon ny funktionalitet, men det är ju precis vad som gäller för din cd-spelare, så varför skulle det vara något upprörande? Varför har du fått för dig att den rätt du köper att spela låtarna på nu existerande hårdvara, helt plötsligt ska innefatta en rätt att spela den på all kommande hårdvara? På cd-spelarfronten har detta aldrig gällt, så varför skulle det gälla nu? För den som väljer att gå över helt till dvd, är vhs-rullarna stekta, men man kan alltid välja att fortsätta spela vhs-rullarna på vhs-spelare. På samma sätt kan du alltid fortsätta spela dina iTMS-låtar på den hårdvara de var ämnade för, även om helvetet skulle frysa till is och du inte längre skulle kunna spela dem på ny hårdvara.

Lysande summering!

Det är ett solklart avtalsbrott (du kan inte köpa musik på iTMS utan att ingå ett avtal med Apple om hur detta går till), som bara det i sig innebär att du bryter mot lagen. Och om copyrightbrottet skulle vara ett brott om du kopierade till någon annan, men lagen håller dig skyddad om du kopierar för eget bruk, har du nog faktiskt fortfarande begått själva brottet, även om du är fridad. Lite som om någon med diplomatisk immunitet väljer att mörda någon (eller något i den stilen - han/hon kanske bara plankar in på en Britney Spears-konsert eller något annat mer ringa [men ändå moraliskt förkastligt]). Diplomaten är fridad från att dömas för brottet, men innebär det att ett brott inte begåtts? Handlingen är ju densamma. Om lagen först definierar ett brott, och sen lägger till att under vissa milda former kan brottet anses så ringa att det inte ska leda till lagliga påföljder, så är väl ändå själva brottet detsamma? Oder? Så rent hårklyverimässigt skulle i alla fall jag säga att du inte faktiskt har rätten att göra kopior överhuvudtaget (oavsett syfte), men att det (i detta land) inte är olagligt att göra det så länge det är för eget bruk.

Att själv göra konverteringen till mp3 eller annat format är lagligt och att plocka ner filen från nätet är olagligt, därom råder inga tvivel. Men om samma resultat uppnåtts förstår jag inte hur det ena kan vara lagligt och det andra olagligt. Det är det jag ifrågasätter i lagstiftningen. Och det är klart att om jag plockar ner en dvd-rip på en film jag har på vhs, så skulle det inte vara koscher, eftersom dvdn är en helt annan produkt än vhsen, och med största sannolikhet dessutom håller högre kvalitet (även om så absolut inte måste vara fallet). Med musik är gränserna dock luddigare. Om jag gör en egen vinyl-till-aac-konvertering hemma får jag som regel betydligt bättre ljud på låtarna än om jag laddar ner nån vanlig äcklig mp3a på nätet. Så om jag av ren lathet väljer att nöja mig med en mp3 av sämre (eller i bästa fall likvärdig) kvalitet, så ser jag på samma sätt inte varför lagen skulle bry sig. Ett annat konkret exempel från verkligheten är filmer som inte släppts på dvd, men där man kanske kan hitta folks "vhs-rippar" eller "tv-rippar" på nätet. Jag skulle inte tveka en sekund att ladda ner dessa. Jag skulle heller inte tveka en sekund att köpa filmerna på dvd så snart de finns tillgängliga. Så vari ligger skadan? Lagen är till för att skydda upphovsrättsinnehavarna från skada, och om ingen skada faktiskt skett så har jag inga problem med att sätta mig över lagen.

Med bra prylar blir vhs-rippar i princip lika bra som vhs-originalet, vilket ändå är ungefär vad man kan säga om musiken också, även om det så klart är lättare att själva tvätta till musiken med hyfsat enkla medel (brusreducering, eq, kompressor/limiter). Men visst tar det tid att föra över ljud ... jag kanske hinner med två album om dagen i bästa fall, kräsen som jag är vad gäller egen ommastring och så. Därför är det något jag bara gör för musik eller film som helt enkelt inte finns att få tag på på annat vis. Eller där cd- eller dvd-varianterna helt enkelt inte kan erbjuda det vinyl- eller vhs-originalen hade att erbjuda.

För att utveckla lite: Man gör faktiskt skada bara när någon som var beredd att betala för en produkt eller tjänst istället betalar (mindre till) någon annan eller inte alls. Men att göra något tillgängligt för dem som aldrig under några omständigheter skulle ha betalat för produkten eller tjänsten kan i sig inte gärna åsamka skada. Fast kruxet är så klart att skilja mellan de två falen samt naturligtvis att så fort gratis/billigare alternativ erbjuds så ökar genast mängden personer i grupp två (de som anser sig ovilliga att betala). Konkretisering: Om någon hatar Britney Spears (jag vet inte varför jag återkommer till denna stackars tös) och aldrig skulle kunna tänka sig att betala för att se Britney live, men har lobotomerade vänner som älskar Britney (igen, jag ber om ursäkt) och därför väljer att planka in på en Britney-konsert (säkert lätt ordnat då säkerheten inte lär vara särskilt hög eftersom sannolikheten att detta skulle ske är så ofantligt låg) för att parta med sina små missfoster till vänner (okej, nu räcker det) ... ja, vari ligger då skadan? Arrangörerna har inte förlorat några pengar, har inte förlorat något biljett, kan fortfarande sälja lika många biljetter och platser, etc. Problematiken blir densamma, hur skiljer man juridiskt på den som åsamkat skada och den som inte gjort det, samt att många fler snabbt skulle se sig ovilliga att betala som en följd av en sådan distinktion (om den nu gick att göra). Så det hela fungerar egentligen bara som ett personligt moraliskt val. Ungefär som att välja att gå mot rött om inga bilar finns i närheten (på den tiden det fortfarande var förbjudet att gå mot rött, vill säga) - olagligt, men ändå reko i de flestas ögon eftersom det egentligen bara är puckat att stå och vänta på grönt om det nu ändå inte finns några bilar i närheten. Men även om man på detta vis moraliskt kan försvara enskilda fall av privat piratverksamhet, så funkar det ändå inte i större skala (många små förseelser ackumuleras till slut till nånting större), och dessutom tenderar man som alla andra att flytta på gränserna tills man sitter och piratar saker man tidigare faktiskt skulle ha varit villig att betala för.

draags:
>>Citat:
>>Ursprungligen skriven av Rickard A
>>Kan verkligen inte hålla med. Du gör en riktigt dålig jämförelse.
>>När det handlar om musik så håller det på att skifta från en fysik cd till digitala filer. >>Den stora skillnaden är att det fanns 1 cd-standard. ALLA cd-spelare kunde spela alla skivor oavsett märke.
>>Nu istället har vi Apple som har ett eget format man inte tillåter någon annan att använda. Det betyder att jag bara kan spela upp låtar köpta på ITMS på en musikspelare Apple tillverkar (undantaget några usla mobiler från Motorola). Apple kan när som helst utan förvarning få för sig att ändra villkoren för hur och på vad jag får spela upp musiken. Det står i villkoren. Vad händer om Apple går i konkurs? Kommer jag då ens kunna spela upp min musik då? Såna problem finns inte med en cd-skiva.
>>Som sagt, dålig jämförelse gör du och fel har du.

>Fast Apple tvingar dig inte att köpa musiken hos just dem.

Precis ... de är inte en nätbutik som säljer produkter som ska fungera på en uppsjö av hårdvara. De säljer sina egna "produkter" (låtar, filmer) som fungerar på den hårdvara de tycker den ska fungera på. Precis som när man köper en UMD-film för att spela den på sin Sony PSP. Och vill man inte ställa upp på den begränsning det innebär att köpa en UMD-film, så får man väl köpa en dvd-film och på något (lagligt?) vis föra över den till sin PSP istället, och så kan man ändå titta på dvdn på andra spelare. Men som sagt, personligen skulle jag inte dra mig för att i det läget ladda ner en färdigrippad PSP-version av filmen jag köpt, och slippa konverteringsjobbet. Men jag förstår inte hur man kan sitta och koka över för att Sony släppt filmen som UMD-film, eller att Apple släppt musik och film för sina produkter, bara för att man själv anser att det skulle ha varit trevligare för konsumenterna om de släppt musik och film som fungerade även med alla andras produkter.

Anders Täpp:
>... och du kan bränna dina köpta låtar till CD och sen rippa tillbaka dom som mp3 helt öppna för alla spelare...

Självklart. Fullt godkänt. Precis som med uppspelning+inspelning, fast i modern tappning: avkodning-bränning-omkodning.

draags:
>...fast tyvärr med en viss förlust vid omkomprimeringarna - här borde Apple även sälja lossless filer för då är det inga problem.

Nyfiken måste fråga ... är lossless verkligen lossless, eller bara jävligt mycket mer lossless än lossloss? Blir en avkodad lossless-fil verkligen exakt samma data efter avkodning som innan? Precis som med ZIP eller SIT på datorfiler? Hur som helst ... ja visst fan borde Apple satsa på lossless. Men jag skulle vilja gå längre. Det borde vara tillåtet att ladda ner vilket format man vill, skiter man i lossless så kan man istället ladda ner musiken snabbare i något sämre format. Och sen borde man få ändra sig. En köpt låt, är rätten att lyssna på den låten, så så fort ett nytt format finns tillgängligt kan man välja att upp- eller nedgradera till det formatet. Men som jag nämnde ovan, så kan det nog inte bli gratis att plocka ner valfria filversioner av låtarna förrän bandbredd och lagringsutrymme är gratis eller nästintill gratis.

DaPhox:
>håller inte med om nåt alls i uncle's inlägg. precis ALLT var hel uppåt väggarna & jämförelserna var katastrofala... Ja, hela inlägget verkade helt DRM-skadat.

ALLT var uppåt väggarna? Hmmm... Jag kontrar med: Om något alls var uppåt väggarna och drm-skadat ... kan du sakligt förklara vad? Jag har jobbat på skivbolag, varit artist, och jobbar nu på filmbolag, och har under åren bildat mig en ganska klar uppfattning om den kommers och upphovsrätt eller allmän juridik som rör frågor som denna sett från flera olika håll. Men jag är klart intresserad av att fortsätta fördjupa mig så om du har något nytt att lära mig, så är jag idel öron. Utveckla gärna. Och DRM-skadad är jag nog knappast. Har brutit mot copyright betydligt oftare och grövre än de flesta i många olika former och sammanhang. Men jag har insikt nog att förstå att utan copyright havererar den värld jag älskar, för om det ska bli några filmer och skivor gjorda måste det gå att tjäna nog med pengar på framgångsrika filmer och skivor för att fortsätta göra fler samt täcka kostnaderna för de icke framgångsrika filmerna och skivorna. Jag går en ganska behaglig balansgång mellan drm-anarki och drm-fascism.

Ingemar Ragnemalm:
>Det beror lite på hur man ser det. Jag anser mig ha rätten att föra över den inspelning jag köpt till vilket format jag vill för eget bruk. Jag har fört över en massa vinyl till mp3 (de låter helt godkänt, fast CD-kvalitet är det ju inte), och en hel del VHS till DVD. Däremot tycker jag inte att det är självklart att jag har rätten till en mer högkvalitativ kopia, pressad CD eller DVD, utan att betala mer. Snarare tvärtom, det anser jag att jag ska betala mer för. Den kopian jag köpte är den jag har rätt att kopiera.

Du har inte köpt rätten att föra över inspelningarna till vad du vill. Du har inte köpt rätten att föra över dem alls. Alltså har du i strikt bemärkelse inte denna rätt. Därför förstår jag inte hur du kan anse dig ha den rätten. Men som jag tidigare tagit upp, så ger dig svensk lagstiftning ändå visst utrymme. Det innebär att så länge du bara gör överföringarna för eget bruk (eller inom hemmet/familjen) så kommer du inte kunna åtalas i Sverige för att du gör dessa kopior, även om du strikt sett bryter mot den copyright som gäller själva produkterna. Men jag känner precis som du att har jag betalat för en skiva så måste jag få lyssna på den skivan även om jag inte ens har en skivspelare, eftersom huvudsyftet med att köpa skivan är att lyssna på musiken. Och precis som du har jag fört över musik från vinyl (och kassett) och vhs till dvd, men dessutom har jag överträtt min lagstadgade rätt att göra detta genom att bespara mig jobbet i vissa fall och istället laddat ner musik eller film istället för att själv göra överföringen. Är det ok enligt svensk lag? Numer är det förmodligen inte det. Även om resultatet blir detsamma som om jag gjort överföringen själv, och bara besparat mig själva arbetet.

>Köpta musikfiler, pja, finns det någon anledning att jag inte skulle anse mig ha rätten att kopiera dessa filer (också) så att jag kan använda dem där jag vill? Jag har betalat för mig. Jag delar inte ut dem för kopiering, men jag springer gärna runt kopieringsskydd som hindrar mig att använda dem för eget bruk där jag vill. Detsamma gäller DVD, jag ser inga problem med att rippa en köpt DVD till DiVX för att ha den bekvämt i datorn. Och jag har faktiskt rätt till det, även om distributörerna försöker sätta sig över det.

Så länge du gör jobbet själv och inte laddar ner något så borde svensk lag vara på din sida vad gäller copyrighten. Däremot är det inte säkert att det är lagligt att göra överföringen genom olika former av reverse engineering såsom rippning. Du kan vara tvungen att spela upp på något och spela in på något annat för att det ska vara helt lagligt. Men det är paradoxalt ... om du och jag köper samma dvd, och vi båda spelar in den på vhs för eget bruk, så är det ok. Men om du istället gör två vhs-kopior och ger mig den ena, så är samma resultat uppnått, men lagen är bruten. Och om du spelar upp en cd som spelas in på datorn via någon form av ljudkort för eget bruk, så är det koscher, så varför skulle man då inte få uppnå samma resultat helt digitalt inom sin dator? Och risken att svensk lagstiftning skulle kunna göra någon konkret distinktion därimellan är så obefintlig att det inte finns någon anledning att bry sig om copyright eller lagstiftning vad gäller kopiering för eget bruk. Kopiera på bara, är min personliga åsikt.

>Vad gäller jämförelsen med Ford 2004 och 2006 så kan Ford inte hindra mig att köpa delar och bygga om min 2004'a till 2006, och det nu hade gått. Jag kan till och med plocka ut skadade delar och smida till kopior som ersättning. Kanske mer realistiskt på en 50-talsbil förstås, men vet jag hur man gör så får jag göra så. Men jag får knappast konstruera delar efter Fords förebild och sälja, då kan de hävda att jag bryter mot deras upphovsrätt. För det är kopiering vi talar om, inte fysiska produkter.

Absolut! Och faktum är att precis samma saker gäller med musik och datorutrustning (inkl. iPods). Bygg på och om och meka runt bäst du vill, så länge du inte bryter mot copyrightlagen får du ju självklart meka runt bäst fan du vill.

Rickard A:
>>Men som sagt det mest skumma är att så fort konsumenter handlar digitala filer med och för datorutrustning blir en stor del av dem helt jävla cp i hur de ser på världen. Ingen skulle bli upprörd av att de inte kunde köpa bara vardagsrummet och sovrummet i en villa som är ute till försäljning. Extremt få skulle bli sura över att bilstereon i deras nya bil inte går att montera in i vilken bil eller vilket annat fordon som helst. Få skulle bi upprörda över att tvingas betala för 2006 års modell av den bil de redan äger 2004 års modell av. Och så vidare ...

>Kan verkligen inte hålla med. Du gör en riktigt dålig jämförelse.

Det är inget fel på mina jämförelser, vilket det du skriver nedan faktiskt bekräftar. Jag tror att du missar det faktum att produkten ifråga är en produkt och inte en licens till innehållet i produkten.

>När det handlar om musik så håller det på att skifta från en fysik cd till digitala filer. Den stora skillnaden är att det fanns 1 cd-standard. ALLA cd-spelare kunde spela alla skivor oavsett märke.

Det fanns fler än en cd-standard, även om du kanske aldrig lagt märke till det, men det är kanske mindre viktigt i sammanhanget. En skiva märkt med en Compact Disc Digital Audio-logga (vilket är den specifika cd-standard du avser) ska fungera i alla spelare märkta med samma symbol, vilket på det stora hela har fungerat ganska bra, men gott om undantag finns där skivor skippat på vissa spelare och så vidare. Skivan i sig innehåller digitala ljudfiler som i sig teoretiskt sett är spelbara i annan apparatur än vanliga cd-spelare, vilket somliga också tagit sig friheten att göra, även om de aldrig betalat för rätten att göra det. Summan av detta är att när du köpt en skiva med en CDDA-logga på sig har du köpt rätten att spela den i apparatur märkt med en CDDA-logga - och inget annat. Du har inte köpt rätten att rippa ljudfilerna från skivan för annat bruk. Svensk lag gäller dock över skivbolagens copyrightavtal med sina köpare, och säger att man för eget bruk har rätt att föra över musiken på skivan till ett annat format. Mig veterligen har det dock aldrig fastslagits att någon äger rätten att göra det genom rippning av själva ljudfilerna (en sorts reverse engineering). Det kan mycket väl vara så att lagen inte tillåter detta, utan bara möjligheten att spela av musiken från en cd-spelare och spela in den på något annat. Det är ett småluddigt område, och klara besked lär man inte få förrän saken avgjorts i domstol (vilket kan ha hänt, men jag känner inte till det i såna fall).

>Nu istället har vi Apple som har ett eget format man inte tillåter någon annan att använda. Det betyder att jag bara kan spela upp låtar köpta på ITMS på en musikspelare Apple tillverkar (undantaget några usla mobiler från Motorola). Apple kan när som helst utan förvarning få för sig att ändra villkoren för hur och på vad jag får spela upp musiken. Det står i villkoren. Vad händer om Apple går i konkurs? Kommer jag då ens kunna spela upp min musik då? Såna problem finns inte med en cd-skiva.

Du har förstått läget helt rätt. När du köper en låt på iTunes Music Store ingår rätten att spela den på den apparatur Apple godkänt för ändamålet. Precis på samma sätt som med en CD-skiva, fast med den skillnaden att utbudet på apparaturen här är betydligt snävare. Klausulen om att de har rätt att häva rätten att spela upp låtarna du köper av dem är i ett land som USA juridiskt viktig för att kunna hålla Apple fria från ansvar. Om du läser den klausulen som någon sorts hot gentemot Apples kunder är det förmodligen för att du inte har så stor insikt i juridik, men även om du inte har det kan du kanske istället fråga dig själv vad Apple skulle ha att vinna på en sådan manöver. Vi talar om ett företag som vill sälja sina datorer och musikspelare med musiken som dragplåster. Varför skulle de under några omständigheter vilja häva konsumenternas rätt att spela den musik de köpt av dem? It would be very very bad business. Den musik du köpt av Apple kommer alltid att vara spelbar på den utrustning den är spelbar på idag. Däremot kan självklart annat gälla för kommande utrustning eller mjukvaruuppdateringar av nuvarande utrustning, men sånt är livet när det gäller det mesta. Chansen att du ska kunna spela din iTunes-musik även med framtida utrustning är dock betydligt högre än för det flesta andra kommersiella varor i världen. Skulle Apple mot förmodan gå under (de har ju mer pengar på banken än världens största datortillverkare), kommer du likförbannat kunna spela din musik precis som idag. Det du oroar dig för är att du inte kommer kunna spela den på nånting annat framöver. Samma oro är lika befogad för CD-skivor, eller vad som helst. Det kommer att komma en dag på inga nytillverkade spelare är bakåtkompatibla med cd-skivor. Utan minsta tvekan. Vad jag inte förstår är varför du är upprörd? Du agerar som om någon gjort nånting mot dig, som att Apple liksom skymfat dig och tagit ifrån dig dina rättigheter. Det enda de har gjort är att erbjuda en musiktjänst ämnad att öka försäljningen av sin hårdvara. Visst har de en stor dominans idag, och tro mig att jag skulle bli jävligt sne' om Apple missbrukade sin position och på osjysst vis såg till att inga andra kunde konkurrera med dem. Det vill säga det Microsoft byggt större delen av sin karriär på. Där kan vi snacka om något att vara upprörd över.

Anders Täpp:
>Det var inget dåligt debutinlägg. Välkommen till forumet.
>Håller med om varenda stavelse för övrigt. Lätt puckat är vad det är sa Bull...

Nej det rann liksom på av bara farten. Tack!

draags:
>Verkligen ett gediget första inlägg.
>Det får ens tankar och åsikter klarare...
>Jag skulle gärna vilja få alla mina vinylskivor gratis på mp3 i bra kvalite. Frågan är vilken skivaffär som ska betala eller fixa detta.
>Jag skulle även vilja få alla mina VHS'er utbytta till nya fräscha DVD'er.

Exakt! Personligen skulle jag också välkomna den affärsmodellen. Köp rätten att lyssna på en låt eller se en film, oavsett på vad för spelare som än kan bli aktuella i framtiden. Och så länge låten eller filmen distribueras över nätet borde det kunna vara billigt, men gratis skulle det aldrig kunna vara, eftersom bandbredd kostar, och lagringsutrymme för olika format av samma låt/film tar plats, etc. Men kanske kunde det fungera lite som med datorprogram? Att det blir väldigt billigt att ladda ner en ny och bättre (eller sämre - tänk iPod-formaterad) version av en fil man redan köpt nyttjanderätten till.

Leftrustle:
>Svårt att hålla med om varenda stavelse, när man använder ord som "jävla cp"; men andemeningen håller jag med om.

Jag står för åsikten att man inte är särskilt bright om man sitter och är upprörd över att ett köp av A inte automatiskt innebär att man får B på köpet, trots att det tydligt framgår att man absolut inte kommer att få B på köpet. Att jag uttryckte mig som jag gjorde var självklart inte särskilt föredömligt, men ska man röra om i grytan är det lika bra att ta i lite, och dessutom var det kul.

[En gammal vän till mig var appropå detta med i ett diskussionspanel på tv som gällde droger, och när ingen annan studion egentligen sa nånting annat än att droger inte är så bra, valde han offra sig för debattens bästa tyckte något större problem borde uttala negativt om utan själva ha provat ordentligt. Det tog skruv, kan man säga. Och satan mycket skit fick det där. Men därefter jävlarimig debatt under resten av programmet. ;-)]

Leftrustle:
>OT: De senaste vinylskivorna jag köpte (två) hade antingen en CD med på köpet, eller en kupong att ladda ner låtarna från iTMS. Smart, trevligt och får mig att köpa ännu fler vinyler

Det är en jävligt bra modell tycker jag. Cool! Mer sånt!