Vilken ironi. Det brukar ju vara tvärtom: folk har större förtroende för aktiebolag än enskilda firmor och handelsbolag.
(Det här vet väl alla redan men nu när jag änså sitter vid tangentbordet... )
Vilket egentligen är lite märkligt. De flesta AB har ett en aktiestock på 100.000 kr (tar ingen hänsyn till skulder, inventarier mm i detta exempel för att inte krångla till det). När dessa pengar är slut så är det verkligen slut, bolaget går i konkurs och inga mer pengar finns att hämta. Bolaget upphör högst troligen att existera (om det inte går att omstrukturera).
En enskild firma (enskild näringsidkare som det heter lite mer byråkratiskt) kan självklart också gå i konkurs, då blir det en s.k. personlig konkurs. Skillnaden är att fysiskt person i konkurs knappast upphör att existera (vi lämnar självmord och maffiaskulder därhän) och kommer bli jagad för sin skuld tills den är betald.
Handelsbolag är visserligen juridiska personer men det är de ingående fysiska personerna som var och en är solidariskt ansvariga för bolaget så det är samma sak där, om HB går i "konkurs" så är det den enskilda personerna som får betala av.
Att observera med just HB är ordet solidarisk, om inte delägare A kan betala så är det delägare B (och eventuella övriga delägare) som får ta hela smällen.