Oneplus 6 är marknadens bästa Android

För den som inte är bekant med Oneplus telefoner används här en egen variant av en en ren Android-installation som kallas Oxygen OS. I den version som används i Oneplus 6 har företaget använt Android 8.1 Oreo som bas för mjukvaran och sedan lagt till ytterligare möjligheter till anpassning och konfiguration.

Det handlar alltså inte om en helt ren installation, men Oxygen OS ligger väldigt nära Android-basen i allt från funktioner och struktur till rent estetisk design. Menyerna fungerar likadant, ikoner ser överlag ut som de gör i Android 8 och skillnaderna finns i mindre estetiska detaljer. De största skillnaderna finns i de tillägg Oneplus gjort för de egna funktionerna och inställningsmöjligheterna som telefonen skryter med.

Ett exempel på detta är det för Oneplus ikoniska notisreglaget, ett mekaniskt reglage som sitter på telefonens högra sida ovanför strömknappen. Reglaget kan växlas mellan tre steg: tyst-läget där inga ljud eller vibrationer släpps igenom, vibrationer där inga ljud men som namnet antyder vibrationer släpps igenom samt så normalläget där allt släpps igenom. I alla tre lägen görs undantag för väckarklockans alarm, men även detta kan du konfigurera om inte heller det är önskvärt.

En annan nyhet i Oneplus 6 är att företaget nu hoppat på Apples trend med navigation i systemet via gester. Till skillnad från Apple erbjuds det här som ett alternativ till den "traditionella" navigationsmetoden med virtuella navigationsknappar längst ner i gränssnittet. Om du aktiverat gestbaserad navigation kan du likt Iphone X svepa från skärmens nedre mitt uppåt för att gå till hemskärmen, och drar du långsamt inåt skärmen öppnas flerkörningsmenyn för öppna appar.

Detta fungerar väldigt bra och för mig som använder Iphone X privat kändes det mycket naturligt. Det som inte fungerar riktigt lika bra är bakåt- och framåtnavigering vilket aktiveras genom att svepa upp på skärmens nedre vänstra respektive högra sida. När jag koncentrerat och medvetet sveper upp fungerar det bra, men när jag snabbt ska hoppa fram och tillbaks mellan menyer och webbsidor händer det med jämna mellanrum att systemet istället känner igen det som svep upp för att gå till hemskärmen. Överlag är det inte ett stort problem och jag har använt den gestbaserade navigationen under hela testperioden med stor behållning.

En riktig fartdemon

I Oneplus marknadsföring av telefonen har budskapet varit "The speed you need", alltså har prestanda varit i fokus under utvecklingsfasen. Detta bygger dels på att den senaste Snapdragon 845-kretsen används, men Oneplus har också optimerat systemet så att det ska flyta så bra som bara möjligt. Jag kan gladeligen rapportera om att detta inte är klassisk pr-fluff, Oneplus 6 är rasande snabb och utan tvekan den hurtigaste telefonen jag lagt vantarna på.

Detta kan inte exemplifieras av prestandatester där alla telefoner med moderna systemkretsar kommer prestera snarlikt imponerande. Snarare är det i det vardagliga användandet som det blir alldeles uppenbart att Oneplus 6 ligger nivån över konkurrenterna. När jag under testperioden plockade upp och började använda LG G7 Thinq och Samsung Galaxy Note 8 slog det mig hur mycket slöare telefonerna kändes, trots att den sistnämnda inte kändes särskilt slö när jag testade den.

Anledningen till det är att Oneplus 6 helt enkelt är nivån över vad Android-telefoner brukar erbjuda i vardagsupplevelsen, och på många sätt är det här just nu Android-världens motsvarighet till kombinationen Iphone och IOS. Optimeringarna Oneplus har gjort i kombination med att de inte applicerar en tungrodd användarmiljö ovanpå Android verkar helt enkelt ha lett till en mer responsivt mjukvara överlag.

Godtagbar batteritid utan wow-känsla

Batterikapaciteten i Oneplus 6 har faktiskt tagit ett steg ner från Oneplus 5T, från 3 500 milliamperetimmar där till 3 300 här. Oneplus hävdar att detta kompenseras av att Snapdragon 845-kretsen är mer energieffektiv än föregångaren, vilket säkert stämmer men det praktiska resultatet för Oneplus 6 är en något sämre batteritid än föregångaren.

Oneplus 5T hade bra men inte häpnadsväckande batteritid, och detsamma gäller alltså även här. I batteridagboken pluggar jag ur laddaren klockan 07.30 på morgonen och stämmer av med batteritiden klockan 09.00, klockan 14.00 och klockan 18.00. Under tiden används telefonen på ett för mig typiskt förfarande under en arbetsdag, och detsamma görs även under helgen för att ta tempen på hur resultatet blir när dagen fylls av lite andra aktiviteter.

Batteritiden är inte enastående men bra nog för att den ska räcka till det mesta, och det kan laddas ruskigt snabbt.

Med Oneplus 6 har jag registrerat batteriladdning på 98 procent klockan 09.00 under typiska arbetsdagar, och kl 14 och klockan 18 har laddningsprocenten klockat in på 83 respektive 72 procent. Under helgdagar, när aktiviteterna har utgjorts av videofilmande, GPS-navigation via Google Maps, internetutdelning via Wifi-hotspot, fotograferande och idogt webbsurfande har telefonen kunnat uppvisa cirka 12 procent laddning framåt midnatt.

Detta är något lägre än vad konkurrenter som Iphone X och Xperia XZ2 uppvisar, men efter en hel dags flitigt användande skulle jag ändå klassa detta som klart godkänd batteritid. Du som flitigt konverserar i diverse sociala medier-appar kommer sannolikt behöva toppa batteriladdningen under dagen då det inte är en del av min dagliga repertoar. Men för den som passar in på denna beskrivning är det tur att Oneplus snabbladdning Dash Charge är lika rasande snabb som telefonen i stort.

Genom att plugga in telefonen med Dash Charge-laddaren kan jag få ut nog med laddning för en arbetsdag om jag är återhållsam med användningen, och Oneplus 6 kan laddas från nästan ingen till full laddning betydligt snabbare än någon annan telefon på marknaden just nu. Jag har råkat glömma ladda telefonen under natten och vaknat med 1 procent laddning kvar. Plugga in telefonen, ät frukost och när det är dags att lämna lägenheten har jag mellan 60–70 laddning i telefonen.