Historien om Next

Ett annat företag som det inte gick så lysande för var Apple, som blödde ekonomiskt och som trots det ena utvecklingsprojektet efter det andra fortfarande inte hade en ersättare till Mac OS, som redan 1996 var föråldrat. Copland var kodnamnet för det senaste försöket och ett av Apples största problem var att se till att alla de befintliga Mac OS-programmen skulle fungera med det nya operativsystemet. De fick det aldrig att fungera och Apple var nu än mer piskat att ta fram ett nytt operativsystem som kunde konkurrera med Windows NT.

In på scenen klev nu Steve Jobs som själv tog kontakt med Gil Amelio som då var styrelsemedlem på Apple. Michael Spindler hade tagit över posten som vd efter John Sculley. Den senares tid på Apple gick samma öde till mötes som Steve Jobs efter att han ägnat så mycket energi åt att organisera upp Apple i allt mindre interna enheter och sedan skapat en så komplicerad produktflora, så att ingen på Apple längre hade en komplett översikt över vad företaget egentligen tillverkade. Resultatet blev att återförsäljarna i allt större utsträckning inte ville arbeta med Apple och modell efter modell floppade.

Steve Jobs å sin sida hade tydligt aldrig gett upp tanken på att återvända till Apple och började snart bearbeta Amelio på ett möte för aktieägare i Apple att tillsammans genomföra en kupp mot Michael Spindler, “Det finns endast en person som kan motivera personalen och endast en person som kan få ordning på Apple”, sade Jobs till Amelio. Han talade om sig själv. Amelio blev initialt en aning chockad, men det hela föll snart i glömska, ett misstag han senare fick betala dyrt för i mer än ett avseende.

Programenligt fick Michael Spindler snart sparken från posten som vd på Apple och Gil Amelio tog hans plats, ett jobb han fick ha i exakt 101 dagar. Amelio gav sin teknikchef Ellen Hancock order om att ta fram en lista över företag med operativsystem som Apple kunde köpa – de var helt enkelt tvungna efter att ha spenderat hundratals miljoner dollar på misslyckade försök till ersättare för Mac OS. Planen var istället att köpa ett annat operativsystem och sedan anpassa det till Apples behov.

Jean-Louis Gassée och hans Bebox. Foto: Be Inc.

Ingen trodde att Apple skulle köpa Next, alla förhandstips pekade istället på att det var Jean-Louis Gassée, Jobs efterträdare som hårdvaruchef på Apple, och hans Be som skulle rädda Apple. Be hade sitt fenomenala, men långt ifrån kompletta operativsystem BeOS. Gassée hade låtit utveckla BeOS på PowerPC-plattformen och Be hade också sett till att BeOS gick att installera på Apples PowerBook-datorer, något som Apple till och med uppmuntrade innan Jobs tog över och Be inte längre fick tillgång till specifikationerna i Apples nya Macintoshmodeller.

Gassée trodde sig ha affären i hamn och började pressa upp priset allt mer och krävde 200 miljoner dollar för Be och BeOS. Han ville också bli chef över den nya divisionen på Apple som skulle hantera operativsystemet. Apple bjöd 125 miljoner.

Steve Jobs och Gil Amelio.

Jobs ringde Amelio och gav honom rådet att för Apples skull hålla sig borta från Gassée och BeOS. En månad senare pratade en Next-säljare vid namn Garret Rice med en av Ellen Hancocks experter och gav dem rådet att titta på Nextstep som Next nu var i färd med att portera till PowerPC-plattformen.

Hancock fick snabbt denna information presenterad för sig och den andra december 1996 satte sig Steve Jobs i ett möte med Ellen Hancock och Gil Amelio för att diskutera Apples framtid. Jobs demonstrerade Nextstep och förklarade hur objektorienterad programmering skulle andas nytt liv i alla de tredjepartsutvecklare för Macintosh och samtidigt dra till sig de så värdefulla företagskunderna till Apple, en marknad de aldrig lyckats etablera sig på.

Sju dagar senare träffades utvecklare från Next och Apple och började diskutera hur en övergång från MacOS till Nextstep skulle kunna se ut och hur man skulle kunna bibehålla en bakåtkompatiblitet med Mac OS för applikationsflorans skull.

Dagen då affären med Apple blev klar såg next.com ut så här.

Den 20 december 1996 fick Jobs en tidig julklapp: Apple meddelade att de köpte Next för 427 miljoner dollar och att nästa version av Mac OS skulle baseras på Nextstep. Det höga priset avspeglade inte bara mognaden i Nextstep, utan också det faktum att Next nu hade flera utvecklingspartners och avtal med flera av de stora namnen i branschen som IBM, Sun Microsystems och Canon.

En annan detalj var att Jobs nu återvände till Apples campus för första gången på tio år som rådgivare där han skulle hjälpa till med övergången till Nextstep.

Hur det gick med den saken vet vi ju alla vid det här laget.

Steve Jobs med sin bärbara pc i sitt hem. Foto: Diana Walker.

Efter att Jobs fått Amelio utsparkad satte han sig i sitt gamla kontor och började arbeta. På en bärbar pc med Openstep.

En tydligare markering mot det gamla Apple kunde Jobs inte ha gjort, och det fungerade också som en tydlig signal till resten av företaget vad som komma skulle.