Fräschaste synthsolot?

"Work it" - "Make it"
"Do it" - "Makes us"

"Harder" - "Better"
"Faster" - "Stronger" osv..

Daft Punk - "Harder, Better; Faster, Stronger" från Discovery ... fast något regelrätt syntsolo är det väl inte på den förutom synthen som kör carriern på vocodern...?

Tack för hjälp med minnet!

Just den ja. Fast varför skulle inte en carrier räknas? Tror dessutom att det är en pitchshifter efter vocodern - men jag kan ha fel...

Alphaville - Forever Young. Klassiker!

Moskwa TV - Tokyo Jam ca 2min in i låten, YES...säger jag bara.

Var tvungen att leta reda på den låten.Är det ens ett solo?

Jag tycker att detta är ett praktexempel på solo, de flesta låtar som rabblas upp här har inte solo UTAN DET KALLAR JAG SPEL-SLINGA. Ett solo är ju något som uppträder 1 gång per låt, är min mening i ett solo. Att detta "ljud" tar överhanden och framträder, vara i rampljuset...
T.ex. Om du lyssnar på Gasolin (minns ej plattan, den med "Lille du" iaf) så finns det en låt som trummisen kör igång och "trummar ett solo" i flera minuter, detta kallar jag solo. Hade han gjort det flera gånger i låten hade det blivit tråkigt och då kallar jag inte det solo längre, ett solo skall uppträda 1 gång/låt.
Annat klassikt ex är KW-The Model...huvudslingan är ej solo utan det finns ett klockrent ex på solo i den låten, Dansande Man likaså, i mitten kommer det skruvade solot med bend o sånt, de andra ljuden är synth-slingor.

Hmm, nu blev jag osäker om det verkligen var Gasolin....fan, elr var det Dag Vag, ehhh...var sådär 20år sedan man lyssnade på dem.

När man snackar synthsolon måste man väl nämna Mic Michaeli i Europe. The Final Cuntdown känner väl varenda kotte till. Men det bästa solot han har gjort enligt mig är Yesterday's News. Det börjar med ett skönt orgellir och går över till ett underbart synthsolo. Det är t o m en av bandets favoritlåtar live.
Solot på Secret Society från deras senaste skiva med samma namn är asgrymmt det me...

Måste även säga att jag diggar Toto-killarna grymt mycket. Isolation skivan från '84 är min favvo. Endless och Change of Heart är bäst på den skivan...

Jag har av någon anledning fastnat för synthsolot i Talking Heads-låten Burning down the house. Egentligen är det kanske inte så mycket solo som, tja, banka-på-tangenterna-någorluna-rytmiskt-och-dra-i-pitch-hjulet. Fast jag gillar det!

Solot i Coldcuts "Atomic Moog 2000" är inte så dumt:
http://www.youtube.com/watch?v=5b9USrcfGy8

Håller med om följande synthsolon:

Style - Vill ha dig mörkret (de måste fått hjälp av nåt riktigt proffs..)
Elton John - Nikita (trist låt om det inte vore för solot imho)
Breakmachine - Breakdance
Toto - Rosanna

Jag kan givetvis även skriva under på att Prince, Depeche, Kraftwerk, Jarre, Tears for fears, ABBA, Alphaville, Manfred Mann, A&F m.fl. samtliga har mängder med grymma solon på sina samveten.

Men ni har missat ett par riktiga pärlor:

Sting - Shadows in the rain
Mel Brooks- Hitler rap
Steve Winwood - Valerie
Del Shannon - Runaway (om man nu kan klassa det som ett synthsolo...)

Fast personligen föredrar jag låtar där synthsolot sitter ihop med låten, eller hur man nu ska beskriva det, t.ex. Axel F, Take on me etc etc.

Anledningen till att jag inte föredrar solon ö.h.t oavsett instrument är att de oftast skiljer sig för mycket från själva låten, och ofta används som showoff.

Förstår precis vad du menar, och då tycker jag du skall lyssna på Harald F's tema till filmen Fletch. Det är rent och skärt f-l-ä-s-k!
YouTube - Harold Faltermeyer - Fletch Theme - 1985 - Fletch Lives
Jag tycker dessutom det låter ungefär som om det är ett "riktigt solo", ex.vis som om det var taget ur en toto-låt med sång eller vad som helst.
Lite Les Rythmes Digitales över det också. Eller tvärtom snarare....

En favorit just nu är ett syntsolo från en låt som heter the longest summer...
Den är på Pat metheny skivan secret story..
Så snyggt lirat så man blir mörkrädd...
Nästan så att man blir sugen o öva upp sina skills på pitchdäcket på riktigt..

daft punk - aerodynamic
http://www.youtube.com/watch?v=cU-V-57CxbQ

Världens skönaste syntsolo är på "night in tunisia - and the melody lingers on" med Chaka Khan!
Sådeså

+1 (spelat av mästaren Herbie Hancock i absolut högform !!!)

och även

+1 för geniet Zawinul (som jag btw bjöd på middag hemma + en jävla massa alkohol, och som kallade mig för en "fucking Idiot" när jag berättade att jag sålt min Xpander )

+1 The man George Duke

+1 The bad MF Scott Kinsey.....scary...

Solot på "Home" av Dream Theater spelat av Jordan Rudess är riktigt bra.

Rudess har ju klämt ur sig det ypperliga albumet Rhythm of time som kryllar av syntshredding av alla dess slag, både riff och solon. Det bästa enligt min mening är nog solot i slutet av What four

Helt rätt!!

Skrev de tidigare i denna tråd, å äntligen en som tycker likadant!
Herbie Hancock på nåt som kallas clavitar...
Har sökt, men inte hittat nåt om den...

Snackar vi jazz så gillar jag många av Zawinuls solon, kanske mest det på Black Market från 8:30-skivan. Annars även mycket av Garth Hudson och George Duke. På sistone har jag kollat in Scott Kinseys soloplatta "Kinesthetics" och som alltid vår egen Mats Öberg som har rent guld i fingrarna. Kolla in Hector Bingerts platta "Candombe (feat. Ruben Rada)" och Mats & Morgans "Trends and other diseases" för sköna syntsolon!

Härligt nördig tråd.

Ingen har nämnt solot i "Lord (release me)" med Giorgio Moroder från 1972.
Det är obetalbart.

Ett solo kan förekomma flera ggr i en låt.

Tja...jag håller nog med synthetic här - min defenition på solo är att det (oftast) kommer en gång per låt, gärna är någon grad av improviserat och kommer det ytterligare ett solo på det i samma låt så är det inte likadant för då faller det snarare in i kategorin "synthslingor"...

Intressant, då skulle det alltså inte finnas något french horn-solo i Beatles låt "For no one" enligt er?!

Mycket av det som listas här skulle jag nog snarare kalla "riff" eller "licks" som gitarristerna säger, en slinga som upprepas ungefär likadant flera gånger i en låt.

Sen är ju definitionen på solo olika från musikstil till musikstil, t ex i jazz och blues är ofta solona improviserade och uttryck för musikerns inre (eller mer sarkastiskt sett teknikonani och posé). I klassisk musik kan en slinga hoppa runt utan att upprepas flera gånger utan att för den skull kallas solo, se notation på expelvis barockmusik.

I Beatles-fallet skulle jag nog kalla horn-stämman bara för en enkel melodi som i ena fallet hamnar som mellanspel och i senare delen av låten upprepas i bakgrunden som melodiskt komplement till Paul McCartneys stämma.

Om man nu ska se till analogin till jazz och blues-traditionen så gör det faktum att Alan Civil som spelade solot hade det i noter och spelade efter dem, gör honom i mina ögon mer till ett uttryck för McCartney/Lennons låtskriveri än ett utryck för Civils inre.

Sant. De hade en George Martin som översatte visslingar och nynnanden till partitur för stråkar och blås.
Jag skulle definitivt också kalla hornet i For No One för solo.

"The French-horn solo was by Alan Civil, a British horn player.[4] Prior to the session, Civil thought he was playing for a classical album, mistaking the words "For No One" on a lead sheet as "For No. One", an abbreviation for "Symphony Number One".
http://en.wikipedia.org/wiki/For_No_One

...men visst haltar teorin, men spelar det någon roll att jag skriver att det är _min egen åsikt_ ... tolka som ni själv vill då...:)

-För mig är solo förknippat med att en enskild musikant vid ett enstaka tillfälle kliver fram i volymstyrka och släpper loss en ström av toner som skiljer sig från stycket i övrigt. Om man gillar ett solo kan väl bero om man gillar den sorts skala/skalor som bakats in?

(jag trodde jag hade svarat i den här tråden redan? men om inte:) enos vcs3-workout i talking heads born under punches=fresh!

Solon är ren ondska.