Lite OT, sorry.
Det är förstås enkelt att helt övergripande säga att de sätt som vi arbetar på idag är fel och peka på att det finns utopiska tankar och idéer som skulle leda oss till ett nirvana av enkelhet, självklarhet och användbarhet, men att tro att de fyrahundra sidorna i Star-projektets Red book innehöll alla svaren är väl lite väl naivt?
Trots det arbetar vi dagligen med projekt som att bota cancer, nollvisionen, ta oss till Mars och så vidare... Specifikationen innehöll inte alla svar på "användbarhetsfrågorna" utan det jag gillar så mycket med den och saknar i dagens system är att all grundläggande funktionalitet kommer ur användarens perspektiv och inte maskinens, något som borde vara självklart för alla som utvecklar system idag, men det har till viss del blivit tvärt om. Givetvis är det en dröm som ligger långt bortta, kanske tio, tjugo, trettio år framåt i tiden.
Precis som med Suns Starfire-projekt, Raskins Archy eller varför inte Sculleys Knowledge Navigator och andra mer extrema DWIM-gränssnitt, så finns det många delar som känns självklara, men också många delar som gör att de inte är mycket mer verkliga än exempelvis Tom Cruises "Movie OS" i Minority Report.
Lite mer konkret är väl att ett test av exempelvis Hick-Hymans, och Fitts eller Meyers lag skulle ge vid handen att Xerox Stars sätt att hantera användarens val inte längre är helt optimalt.
Hick-Hymans lag motsätter sig de mest grundläggande teorier såsom Millers och Normans forskning om minnet och kan inte heller användas tillsammans med Baddeleys moderna teorier om korttidsminnet. Inte heller Fitt's eller Meyers lag är konstanta (trots att de är utmärkta och alltid bör beaktas) och kan förändras i grafiska gränssnitt.
Om du bara har att välja på att rudimentärt kunna räkna och enkelt ordbehandla så fungerar det förstås bra, men när du börjar närma dig komplexiteten i dagens program så svämmar de möjliga valen över och systemet skulle närmast bli obrukbart. Ett affordance är ju som bekant alltid relativt individuella handlingsmöjligheter, men fungerar bara i rätt kontext.
Fram till för ungefär en månad sen tyckte jag också att affordances och kontext var något av det bästa man kunde inrikta sig på i gränssnittsdesign, sen insåg jag att Gibsonsk affodance inte kan appliceras på metaforer och att det hela idag är så blandat med metaforer som relaterar till affordances och metaforer i semios med affordances som i sin tur är metaforer och så vidare. Det hela blir rätt absurt (som du också noterat) i komplexa system. Det går inte att göra komplexa system baserade på affordances och kontext.
I vart fall skulle designens flexibilitet förmodligen närma sig noll, mängden uppmärksamhetsmisstag bli oöverstiglig och den kognitiva belastningen för att utföra även enklare uppgifter skulle säkert bli mångfalt högre än i dagens program.
Ett intressant och lättförståligt papper (om än lite gammalt) för att skaka om ens tankar av hur vi ser på GUIs är The Anti Mac Interface av Don Gentner och Jakob Nielsen.
Det är klart att affinitetsmatureringsprocessen mellan människa och maskin inte är fullkomlig än. Jag hoppas att iPod är Apples första staplande steg i riktning mot morgondagens "information appliances".
Som designer måste man nog vända sig till andra fält än den klassiska gestaltpsykologin för att förklara interaktionen. Jag håller fullständigt med dig om att designers om de ska hålla sig till korrekta lagar får mindre och mindre frihet och därmed inte kan producera bättre resultat.
www.dontclick.it (har inget speciellt med saken att göra mer än som en vidareutveckling av The Anti Mac Interface, men är ändå intressant)
Min poäng var att dagens användargränssnitt och koncept är 30 år gammat och de underliggande principerna har inte förändrats mycket trots massvis av funktioner och bättre allt. Det är uppenbart att den utvecklingen fastnade egentligen redan på 80-talet. Det är dags för något bättre och personligen hoppas jag att Apple blir det företag som ror det hela i hamn.
Det ska bli intressant att se om de hinner göra något åt Findern till 10.5, det hoppas jag verkligen att de gör.
ps. ev. konstig formatering beror på att Safari kraschade när jag skrivit inlägget och jag räddade det mesta ur cache-minnet.
