- polardark
- Medlem ●
Jag är rätt nyfiken på hur kommunikations-interfacen utvecklas i hårdvaran. MIDI har ju sett i princip likadant ut i 100år, och är ju varken "intelligent" eller så värst praktist. Känns verkligen stenålder tycker jag. Iof kanske det finns synthar som kör USB/motsv mellan varandra idag, eller någon annan kommunikation...
Hårdvara kommer nog alltid att bestå. Det är viktigt för inspirationen att veva lite med armarna och ratta och dra i spakar. Det ökar kreativiteten. Folk vill nog i allmänhet ha något fysiskt att röra när det gäller musik, det abstrakta musklickandet kan, och är svårt för många.
***"Hur jäkla kul är det att jamma loss på en datorskärm egentligen?"***
Ptjaa, har man inget annat hemma, så får man intala sig att det är svinkul, och så blir det så. Det bästa av situationen liksom;)
Precis, Atari och Cubase - det var så jag började göra musik. Och syntar är jätteroliga, visst, men? Det är ju ändå vid datorn man sitter och jobbar. Jag tycker Reason är mkt bättre än hårdvara. Slipper en otrolig massa strul. Inga kabelbrum som uppstår, inga sladdar bakom ett hart när oåtkomligt rack som måste kopplas om, inga sysex-ljudbanker som måste laddas in för att den och den synten ska lira rätt klanger, inget harvande med CD-rom- eller andra media för att få in samplingar, osv osv.
Men av nostalgiska skäl tycker jag det är roligt att ha några syntar kvar. Har dock märkt nu när jag jobbat lite med dem igen att det verkligen är trögjobbat och frustrerande med hårdvara. Jag har mycket hellre en trevlig dator med bra skärm, lyssning å klaviatur till och skapar allt där. I stället för en massa halvslöa knivar i en bestickslåda så har man en machete som funkar till allt. Hårdvarusynten är död som masskommersiell produkt, så är det bara. Nu är marknaden mycket mycket mindre. Att exempelvis Moog inte skulle förlorat i försäljning pga mjukvaruutvecklingen är befängt. Minimoog- Prophet 5- och DX7-tiden kommer inte tillbaka. Så mycket synthårdvara kommer aldrig säljas igen. I stället säljs mer hårdvara än någonsin inom områden som datorer, ljudkort och USB/midi-klaviaturer.
Om man ställer frågan annorlunda; är hårdvarusyntar kul? - så är mitt svar: Absolut, skitkul, underbara prylar. Men inte nödvändiga för att man ska kunna göra syntmusik idag.
Att exempelvis Moog inte skulle förlorat i försäljning pga mjukvaruutvecklingen är befängt.
Jaså?
Moog tappade pga digitalsynthar. Dom fanns inte ens på marknaden när mjukvarusyntharna slog igenom. Nu konkurrerar dom inte om samma kunder. Vem 17 står och väljer mellan en Voyager och Arturias Mini? Två helt olika produkter, till olika målgrupper.
Jaså?
Moog tappade pga digitalsynthar. Dom fanns inte ens på marknaden när mjukvarusyntharna slog igenom. Nu konkurrerar dom inte om samma kunder. Vem 17 står och väljer mellan en Voyager och Arturias Mini? Två helt olika produkter, till olika målgrupper.
Tror inte det är så väldigt olika målgrupper faktiskt. Smaka på ordet - målgrupp. Klart tillverkarna av hårdvara skulle vilja att fler köpte än de som faktiskt gör det. Det är fantastiskt att vi har tillverkare som Moog, men de är nog ändå smått besvärade av utvecklingen med mjukvara. Nu har iofs just Moog rekommenderat Arturia och det är strongt, blev rätt förvånad när jag såg den annonsen.
polardark: inget fel på CX5M.. iofs.. enklare att leka med en bräda..
Nejdå. inget fel på alls. Jag har två stycken själv och den där stora klaviaturen i trä som Yamaha sålde till. Är bara grejen med att starta, skriva loadmusic (eller vad det nu var), ladda sina egna patchar från kasettband, osv osv. Mycket mer ansträngande än att bara slå på ström-knappen på en synt och börja spela. Tekniskt sett var ju CX5M jättelovande.. men i praktiken så var den ändå mest jobbig.
Moog tappade pga digitalsynthar. Dom fanns inte ens på marknaden när mjukvarusyntharna slog igenom.
Jepp. Digitalsyntarna kunde erbjuda både tillverkare och konsumenter mycket mer för pengarna, genom att minska kostnaderna för montering och komponenter, och samtidigt ge ökade möjligheter i form av polyfoni. Det gjordes inte många helt digitala monosyntar på 80-talet och början av 90-talet av en bra anledning... En av de starkaste argumenten för just digitala syntar var att kunna erbjuda mer röster.
Numera så har klimatet ändrats igen. Montering av kretskort har blivit billigare och komponentpriserna har sjunkit. Om det tog nån månad för betalda arbetare att bygga en GX-1 i en yamahafabrik på 70-talet, så skulle någonting likvärdigt idag kunna spottas ut från en kinesisk kretskortsmaskin på ett par minuter.
De tekniska förutsättningarna för billiga analogsyntar finns idag, och även fast de inte kan konkurrera på samma arena som digitalsyntar, så tror jag att det bara kommer ut fler analogsyntar på marknaden i framtiden.
Jag tror också att gränsen mellan mjukvara och hårdvara (och datorer och "dedikerad utrustning") kommer att suddas ut. För mig personligen finns det en poäng med att skapa beats "offline" dvs utanför datorn - men de åker obönhörligen in i RMX/Live innan de blir färdiga låtar. I takt med att datorer blir stabilare, billigare och kompakta försvinner nog behovet av dedikerad utrustning (som ju egentligen idag också är datorer, i synthölje, med dedikerad programvara/OS)
Renodlingen gissar jag blir att workstations försvinner helt, som någon antydde, och att syntar återgår till att bli instrument igen. Portabla, tåliga, och expressiva. (Och som lätt kopplas ihop med dator) Det var måånga år sen nu jag snickrade ett ljud på en hårdvarusynt (VA ej inräknat)
Synthar över huvudtaget tror jag är på väg bort. I framtiden kommer alla lira mandolin, banjo och fiol. Framförallt så kommer alla små "tryck-så-spelar-det-lådor" försvinna eftersom alla ledsnat på hur trist de låter.
<ironi>
Det kommer en ReaperMan till Reason som gnäller om man inte har med mandolin, banjo och fiol i låtarna. Reagerar även på för mycket monotoni. Blir det tillräckligt illa så gör den själ för namnet och dräper projektet, raderar allt som har med det att göra från hårddisken...
Reviewer blir nästa modul, postar automatiskt gnäll på ett hundratal webforum om hur usla låtar man gör så slipper andra.
Retarder är ett tillägg till Reviewer, slänger in förolämpningar på småbarnsnivå...
</ironi>
polardark: inget fel på CX5M.. iofs.. enklare att leka med en bräda..
Hårdvaran<-> mjukvara kommer att suddas ut. Det är som med programmering i en objektorienterad miljö, till slut kommer folk att inte bry sig om hur det görs(ljudet framställs) utan vad som görs(låter). Eller är det inte så redan?
Oj oj.. jag hara bara det stora klavvet utan trä. "call music" eller så stoppar man i rätt cartridge så är det ju lugnt. Men du har så rätt.. det ska vara mer "hands on".
Det är inte bara monteringen som har blivit enklare. Moderna VHDLkretsar är billiga och snabba. Då kan man lätt plocka in vad man behöver(ett antal DSPkärnor + annat skoj) i samma krets och i princip minimera den yttre hårdvaran till det som panelen består av.
resultatinriktat = mjukvara, klicka med musen
skaparglädje = sk. hårdvara, en låda med rattar på
resultatinriktade produktioner låter för det mesta bra, men saknar själ.
enbart skaparglädje produktioner brukar låta skit, ha en edge man ler utav, men jag brukar stänga av om det inte även låter bra.
jag tycker inte det verkar som vi släntrar in i ett resultatinriktat dött samhälle faktiskt, inte när jag möter människor och hör vad dom känner och tycker, face 2 face. Däremot ser det ju ut så om man ser på TV. (men jag har aldrig tyckt TV ger en speciellt verklighetstrogen bild utav hur det verkligen är)
det kommer alltid finnas dom 2 subgrupperna, så jag tror inte hårdvaran kommer bli mer sällsynt eller att VA synthar kommer försvinna heller.
att kunna känna en "connection" med en analog pryl och med en VA synth eller med en dator är det ingen skillnad på för mig, snarare tror jag att allting kommer bli bättre och bättre
antagligen kommer det dyka upp flera analog-galningar, eftersom fler och fler vaknar upp ur resultat-tänkandet och börjar fundera på hur man har kul Nu istället för Sen. och samtidigt kommer nog många analog-galningar vakna upp ur "enbart skaparglädje är bäst" och se att med lite resultattänkande inprogramerat så kan man ha jävligt kul Och ha resultat samtidigt...
så jag ser en ljus framtid.
fast det blir nog en jävla röra snart, men om 6 år så. då är det party igen hehehe
resultatinriktat = mjukvara, klicka med musen
skaparglädje = sk. hårdvara, en låda med rattar på
För mig är det snarare tvärtom. PF:s inlägg var väldigt bra - hårdvara har också sina avigsidor, och att ägna 5-10 minuter åt att återkalla en låt kan ju vara kreativitetsdödande nog.
Jag tror skaparglädje beror på hur van man är att jobba med verktyget. Kan man det utan och innan så jobbar man snabbt och utan besvär med det oavsett om det är hårdvara eller mjukvara. Sätt mig framför en Monomachine och jag känner mig förmodligen mer hämmad och begränsad än framför min vanliga rigg, även om de flesta här skulle klassa MM som en rolig burk att använda.
(hmm- måste sätta mig och mappa upp mer funktioner i Live tror jag. )
För mig är det snarare tvärtom. PF:s inlägg var väldigt bra - hårdvara har också sina avigsidor, och att ägna 5-10 minuter åt att återkalla en låt kan ju vara kreativitetsdödande nog.
Jag tror skaparglädje beror på hur van man är att jobba med verktyget. Kan man det utan och innan så jobbar man snabbt och utan besvär med det oavsett om det är hårdvara eller mjukvara. Sätt mig framför en Monomachine och jag känner mig förmodligen mer hämmad och begränsad än framför min vanliga rigg, även om de flesta här skulle klassa MM som en rolig burk att använda.
(hmm- måste sätta mig och mappa upp mer funktioner i Live tror jag. )
Jag tror du missförstod vad jag menade där lite. och jag var ju förståss väldigt generell där också, med mjukvara tänkte jag främst på just klicka med musen prylar, och hårdvara tänkte jag främst på att ha någonting framför sig som direkt styr ljudet. istället för att använda en mus för att styra nånting som styr ett ljud.
Att ö ht vilja återkalla en låt är ju inte direkt tecken på skaparglädje, jag pratade inte om glädjen att skapa en låt under en vecka. eller ens några minuter, utan att i stunden (nu) skapa nånting precis där man är, inte för att Behålla det, utan för att det är kul att göra det just nu. ungefär som att trumma på en trumma utan att spela in det. sitter man och över tekniker för att kunna spela bra i framtiden är man inte riktigt med i skaparglädjen så som jag skulle definera den.
Klart som fan det är kreativitetsdödande att återkalla en låt i 10 minuter
men man kan ju göra något Nytt istället. för att ens sitta där och återkalla betyder ju att man vill ha ett resultat.
men jag menar inte på att skaparglädje är på nåt vis att föredra framför att vara resultatinriktad, även fast det kanske ser ut så här på ytan. Jag ser nog helst en förening, och det är så jag själv jobbar också, jag vill gärna avsluta mina saker och älskar att ha kontroll över saker och ting.
Men jag tror du har rätt i att det inte spelar någon roll hurvida det är mjukvara eller hårdvara. men jag är övertygad om att de flesta tycker man har bra mycket mer kontroll I Stunden med en ratt eller en regel än vad man har med en mus. Fast där spelar ju självklart vana in som du säger. finns ju undantag garanterat
Personligen hoppas på billiga massproducerade digitala synthar som låter grymt fett och har många möjligheter, mycke rattar och kostar grymt lite. men det är ju jag det är det något jag tycker kan massproduceras så är det skaparverktyg
Jag tror du missförstod vad jag menade där lite. och jag var ju förståss väldigt generell där också, med mjukvara tänkte jag främst på just klicka med musen prylar, och hårdvara tänkte jag främst på att ha någonting framför sig som direkt styr ljudet. istället för att använda en mus för att styra nånting som styr ett ljud.
Fast all modern mjukvara kan man idag styra mer eller mindre ingående med olika kontrollers. Väljer man att göra det idag så är det ett lika medvetet val som använda hårdvara utan kontroller. Är en Roland Juno-D mer spelvänlig än tex Reason och en vettig kontroller bara för att den är hårdvara?
Om du menar att mjukvara bara är peka och klicka med musen och att riktig hårdvara har vettiga kontroller håller jag med. Men det är inte så enkelt - en FS1r är både hårdvara och har rattar, men det är en synt jag inte tror någon tycker är inspirerande att använda. Ableton Live å sin sida är definitivt ett peka/klicka-program, men jag känner mig oerhört nöjd när jag använder det.
Att ö ht vilja återkalla en låt är ju inte direkt tecken på skaparglädje, jag pratade inte om glädjen att skapa en låt under en vecka. eller ens några minuter, utan att i stunden (nu) skapa nånting precis där man är, inte för att Behålla det, utan för att det är kul att göra det just nu. ungefär som att trumma på en trumma utan att spela in det. sitter man och över tekniker för att kunna spela bra i framtiden är man inte riktigt med i skaparglädjen så som jag skulle definera den.
Tja, det går ju att göra med mjukvara också. Men det där att återkalla kan funka åt andra hållet också: hur kul är det att behöva ratta tillbaks sin mixer i normalläge om man vill göra en ny låt? Ännu värre om man har syntar utan minnen (och inte är Rick Wakeman som hade 5 Minimoogar just för att kunna spara ljud...)
Jag tror att det konceptet kommer få ett jättestort genomslag den närmaste tiden. Där "synthen" i sig är hårdvara men styrenheten är som en VSTi. Rätt smart egentligen, konstigt att det tog en sådan tid.
Angående att göra musik på dator eller ej så gör jag musik snabbare och smidigare med VST instruments än med hårdvara, helt klart. Däremot är det viktigt att ha bra skärm. Jag har idag 2 st 17" LCD skärmar och när jag skaffade den andra så var det mer inspiration än när jag köpte en synth senast. Helt enkelt för att jag kunde få en överblick jag saknade tidigare. Funderar nästan på om en tredje skärm är smart eller ej...
D.
Jag kan inte riktigt förstå motsättningen. För mig är det kombinationen av olika gränssnitt som gör det smidigt och kul att skapa.
När det ska produceras så saknar jag verkligen inte vår gamla rullbandare och externa effekter, med konstant brist på aux:ar och för få kompressorer så man var tvungen att flytta insertkablar ständigt och jämt. En DAW med allt man behöver inom ett par mustrycks räckhåll är ju en skänk från ovan! För att inte tala om hur träligt det var att sequenca med hårdvara.
När det ska göras ljud och melodier är det däremot jätteinspirerande att ta fram MS20:n, Voyagern eller Microwave XT, även om de hamnar i datorn i form av ljudspår så småningom.
Jag tror att det kommer att finnas hårdvarusynthar i framtiden också, men de kommer att bli mer och mer "datoriserade". VirusTI och Nord Modular är bara början på den utvecklingen. Saker som Neko Systems, Creamware Noah eller Receptor blir normen: ultraflexibla kameleonter som kan göra allt möjligt under samma interface.
Samtidigt tror jag att det alltid kommer att göras dyra analogmaskiner för "finsmakare" också. Så är det ju redan nu. De flesta är inte beredda att betala vad det kostar med handbyggda, begränsade specialmaskiner. Jag ifrågasätter själv om Voyagern verkligen är värd sitt ganska extrema pris eller om det bara handlar om hur koolt det känns att faktiskt äga en. Vi 99:or är ju inte att betrakta som "normalanvändare" direkt, så vi kan inte bedöma marknadens utveckling utifrån vad vi föredrar att använda. Trots allt så tillverkas det ju fortfarande små serier av exklusiva violiner, flyglar, svindyra trumset osv, fastän de flesta kan skaffa sig det "soundet" för en spottstyver i form av samplingsbibliotek.
Det ena motsäger ju inte det andra.
Jag kan inte riktigt förstå motsättningen. För mig är det kombinationen av olika gränssnitt som gör det smidigt och kul att skapa.
Jag håller med sawtooth i allt han skriver. Inte bara i denna tråd utan även i framtida trådar. Så är det.
Samtidigt tror jag att det alltid kommer att göras dyra analogmaskiner för "finsmakare" också. Så är det ju redan nu. De flesta är inte beredda att betala vad det kostar med handbyggda, begränsade specialmaskiner. Jag ifrågasätter själv om Voyagern verkligen är värd sitt ganska extrema pris eller om det bara handlar om hur koolt det känns att faktiskt äga en. Vi 99:or är ju inte att betrakta som "normalanvändare" direkt, så vi kan inte bedöma marknadens utveckling utifrån vad vi föredrar att använda. Trots allt så tillverkas det ju fortfarande små serier av exklusiva violiner, flyglar, svindyra trumset osv, fastän de flesta kan skaffa sig det "soundet" för en spottstyver i form av samplingsbibliotek.
Väldigt sant.
Dessutom har nog nytillverkade analogsyntar aldrig varit så billiga som idag, och det finns definitivt fler modulsynttillverkare än någonsin förr. Till och med en dyr synt som Moog Little Phatty ligger i samma prisklass som Moogs budgetsyntar när de var nya, och Andromeda framstår som rena kapet i jämförelse med polyfona analogsyntar från förr.
Det är inte analogsyntar som är dyra, det är alla andra som blivit billiga (för att parafrasera Sunset Boulevard).
Glöm inte att skilja på att spela musik och att producera musik. Där tror jag många av oss helt har blandat ihop det.
Jag ser inte riktigt skillnaden, åtminstone inte när det gäller elektronisk musik - där är produktion en integrerad del av musiken. (Men det var kanske det du menade?)
Det skulle vara intressant att se lite försäljningsdata för olika typer av syntar, och hur utvecklingen sett ut de senaste åren. Eftersom alla tillverkare av rang har satsat på workstationsyntar (inklusive spektakulära modeller som OASYS) måste det uppenbarligen finnas en marknad. VA-syntar säljer uppenbarligen också, och eftersom många här inte gillar datorer som instrument har jag svårt att se att de skulle försvinna i framtiden. Bättre integration, visst, men det finns fortfarande många som vill ha hårdvara och situationer där hårdvara är smidigare (live, i replokalen, för de som inte gillar datorer, för datorovana, osv).
Glöm inte att skilja på att spela musik och att producera musik. Där tror jag många av oss helt har blandat ihop det.
För mig är det ingen skillnad alls. Jag gör ju allt själv, likt större delen av medlemmarna på 99.
För mig är det ingen skillnad alls. Jag gör ju allt själv, likt större delen av medlemmarna på 99.
Det är precis därför jag tänker att vi inte är särskilt representativa för alla som faktiskt handlar hårdvara/mjukvara. Min tanke är att det finns många som köper musikprylar utan att ens tänka tanken att man skall spela in en låt/producera den.
Vad vill den stora massan ha i musikprylsväg? Vad är det som drar in pengarna till tillverkarna som gör att de prioriterar en sak över en annan? Vad är det som får plats i en musikaffär?
Det här är mina tankar kring det hela, om ni håller med eller inte spelar inte någon större roll för mig.
Jag förstår mig inte riktigt på hur folk kan vara så väldigt nostalgiska när det gäller syntar - eller hårdvara över huvud taget... Jag är helt övertygad om att hårdvarusyntar mer eller mindre kommer att dö ut. Det som kommer att finnas kvar, är klaviaturer att koppla till datorn - och kanske några få modeller av svinaktigt dyra (på grund av den lilla marknaden) hårdvarusyntar för turnerande musiker.
Visst hör man i vissa fall tydlig skillnad mellan en analogsynt och en digital version - så länge man A/B-lyssnar på dem ensamma. De låter lite olika - men är det egentligen något att hänga upp sig på? Att de låter olika, innebär inte automatiskt att det är den gamla versionen som är bättre... I en mix reduceras dessutom den skillnaden tillräckligt mycket ganska kvickt, så att den till slut inte går att urskilja. Undantag finns kanske om man gör musik som enbart baseras på syntljud, men för en normal lyssnare är det ganska ointressant om det var en analog synt eller en VA-synt som skapade ljuden.
Den enda orsaken som skulle kunna göra att jag köper en synt eller ett klaviatur av något slag igen, skulle vara om de två klaviaturer jag har skulle gå sönder. Jag använder dem bara som klaviaturer numera eftersom jag har VSTi som gör jobbet bättre. Bara för att man använder VSTi i stället för hårdvara, så innebär det inte automatiskt att det blir "platt och livlöst". Man spelar ju likadant oavsett vilken synt man spelar på - och man använder samma öron vid mix, som man hade gjort med analoga syntar...
Själv snöar jag aldrig in på ljuden medan jag gör en låt, utan jag kör med några få standardljud under större delen av skapandeprocessen - och byter ut dem slutgiltigt först när det börjar bli dags för mix.
Det är väll samma sak varför folk blir nostalgiska över gamla bilar, antika saker m.m.
För mig gillar jag rattar, knappar, reglar, blinkande LED's m.m. Att sitta i en studio med ett stort bord och en massa syntar, outboards m.m. är helt underbart. Att sitta i en protool's studio med en Äppeldator med en massa pluggar i är inte lika upphetsande för mig. Men smaken är som baken.
Det finns massa fördelar med pluggar och sånt samt det tar lite plats. Men jag tycker (enligt mig) användarvänligheten blir bättre med dedikerad hårdvara. Fler personer i studion/bandet kan mixa, lira, skruva ljud m.m.
mvh
Demokid
fm: Min tanke är att vi på 99musik har ett extremt fokus på att just producera musik och vad som är användbart i det fallet. Inte alls samma fokus på att faktiskt spela musik, ej mindre i grupp tillsammans med andra. Pga detta så resonerar vi annorlunda när det gäller hårdvara/mjukvara än många andra.